ByggaE – en introduktion i metoden

En presentation över ämnet: "ByggaE – en introduktion i metoden"— Presentationens avskrift:

1 ByggaE – en introduktion i metoden
Det finns många utmaningar i byggprocessen för att byggnader ska bli energieffektiva. Med hjälp av kvalitetsäkringsmetoden ByggaE kan man ta sig an dessa utmaningar och på så vis komma närmare målen och bidra till minskad energianvändning i byggnader. Genom detta bidrar man till minskad klimatpåverkan och får lägre driftkostnad för byggnaden.

2 ByggaE – Ett verktyg för alla aktörer
A B Arkitekt Byggherre Entreprenör/ leverantör Projektör Projektledare Förvaltare När man bygger nya byggnader är det många olika aktörer inblandade. Alla är med och påverkar på olika sätt hur den framtida byggnaden blir. Det gäller även hur energieffektiv byggnaden kommer att bli. Här ser vi symboler för några olika aktörer som finns med. I materialet används dessa symboler för att visa att aktören har en uppgift som påverkar hur energieffektiv byggnaden blir. Byggherren är den som beslutat att bygga huset, som äger och betalar för byggnaden och som är ansvarig för att byggreglerna uppfylls. Förvaltaren är den som kommer att ta ansvar för byggnaden när den är klar. Förvaltaren och byggherren kan tillhöra samma företag, men kanske tillhör olika enheter. Om en Byggherre planerar att sälja byggnaden så fort den är klar, kanske förvaltaren inte är känd när man bygger. Byggherren behöver anlita en arkitekt som utformar byggnadens design och funktion. Det behövs också olika projektörer som konstruerar byggnadens olika delar och system. För att det ska bli en byggnad behövs också entreprenörer och leverantörer som bygger och levererar material.

3 1.Planering 3.Projektering 5.Produktion 7.Förvaltning
Energidokumentation 1.Planering Projektering Produktion Förvaltning ByggaE Sammanfattande Formulera krav på prestanda och uppföljning Lagkrav Byggherre ByggaE Energikrav ByggaE 2 Energieffektiv projektering Projektörer ByggaE: 3a-d, Energikrav ByggaE 4 Produktionsmetod som säkrar energieffektiv byggnad Entreprenörer/ leverantörer ByggaE utgår från byggprocessen och de aktörer som medverkar i den. I denna processbild ser man flödet i tiden från planering till förvaltningsskede för byggnaden. På den lodräta axeln ser man de aktörer som är huvudaktörer i de olika skedena. I bilden illustreras översiktligt var det finns hjälpmedel i ByggaE för att nå en energieffektiv byggnad. Det finns många sätt att organisera ett byggprojekt. Det är två juridiska grundkoncept som vanligtvis används i Sverige. Dessa kallas generalentreprenad och totalentreprenad. Vilken entreprenadform man väljer påverkar bl.a. ansvar. Oavsett vilken entreprenadform man väljer finns det aktiviteter som behöver göras och överlämnanden mellan olika aktörer. Det är detta som ByggaE fokuserar på att beskriva. Innan man börjar är det därför viktigt att få klart för sig hur det sätt man väljer att arbeta på påverkar ansvarsfördelning mellan byggherre och utförare. ByggaE 5a-c, Energikrav ByggaE 6 Energieffektiv förvaltning Förvaltare ByggaE 7a-d Möte brukare/drift, ByggaE 1c

4 Materialet i ByggaE Metodbeskrivningen Mappstrukturen www.byggae.se
ByggaE består av dels en metodbeskrivning, dels hjälpmedel och verktyg som är samlade i en mappstruktur. Metodbeskrivningen beskriver hur ByggaE fungerar och är en detaljerad genomgång av metoden. Det är ett dokument man kan hänvisa till och använda när man ska arbeta med metoden. Metodbeskrivningen hänvisar till olika hjälpmedel och verktyg så som tex checklistor eller skrivmallar. Det materialet finns samlat i en ’Mappstrukturen’ som är en just precis en mappstruktur som man kan lägga i ’utforskaren’ i datorn. Det finns en innehållsförteckning med länkar till de olika mapparna. I mapparna finns de mallar och hjälpmedel som ingår i metoden. Vissa mappar innehåller inga dokument, men är en mapp där man kan förvara dokument som man själv tagit fram i projektet. I den här presentationen kommer vi att följa ’Metodbeskrivningen’ från början till slut och samtidigt gå igenom och hänvisa till olika dokument i mappstrukturen.

5 Krav (byggherre) Kvalitetssäkring
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment Hjälpmedel: Mappstrukturen Aktör: Krav (byggherre) Kvalitetssäkring Krav Verifie-ring Identifiera Checklistor Energisamordningsmöten Hantera Hantera kontrollpunkter från checklistor Arbetsberedning Följa upp Energironder Kontroller Mätningar I ByggaE finns två viktiga huvudaktiviteter. Den första är att beställaren ska formulera sina mål och krav på byggnaden. Den andra huvudrutinen handlar om att säkerställa att man når dessa mål. Kvalitetssäkringen. Det sker genom att man aktivt försöker hitta ’de kritiska momenten’ för bygganden och sedan hantera och följa upp dem. Vad är då ett ’kritiskt moment’? Att skapa en energieffektiv byggnad är komplext. Det behövs ett välisolerat byggnadsskal, energieffektiva installationer för klimat och belysning och till sist behöver man bruka och förvalta byggnaden så att den blir energieffektiv. De kritiska momenten är allt ifrån byggnadstekniska konstruktioner som kan ge byggnaden ett sämre u-värde till utformningar som gör att man använder byggnaden på ett energislösande sätt. Fler exempel kommer att tas upp under denna presentation. Men de viktiga grundstenarna är beställarens kravställning och att ’Hitta – Hantera och följa upp’ de kritiska momenten. Som stöd finns i ByggaE olika aktiviteter och hjälpmedel, exempel på dessa ser du i listan mitt på bilden kopplat till Identifiera – Hantera – Följa upp. A

6 Exempel: U- värden är svårt att mäta
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment Hjälpmedel: Mappstrukturen Aktör: Exempel: U- värden är svårt att mäta Krav Verifie-ring Identifiera Checklistor Energisamordningsmöten Hantera Hantera kontrollpunkter från checklistor Arbetsberedning Komplicerade detaljer arbetsbereds Följa upp Energironder Följa upp utförande av isolering Kontroller När man ställer krav som byggherre är det viktigt att fundera på hur uppföljningen ska göras. Alla krav är inte lika lätta att mäta efteråt, men har ändå stor påverkan på byggnadens energiprestanda. Här följer ett exempel på hur man kan tillämpa rutinen Identifiera – Hantera – Följa upp tillsammans med hur byggherren kan hantera sin kravställning och verifiering för att hantera krav som är svåra att mäta. Vårt exempel handlar om U-värden för väggar i en byggnad. Att mäta U-värdet för en vägg i en byggnad är inte enkelt, därför måste man jobba med att säkerställa att man gör rätt så långt det går under byggprocessen. Att hitta en dåligt isolerad vägg efteråt med en värmekamera är möjligt, men det är både dyrt och svårt att hitta felet. Att sedan åtgärda det är ännu dyrare och förorsakar störningar för de som använder byggnaden. Byggherren kan enkelt ställa ett krav på byggnadens U-värde, som en siffra. Den kan användas när man gör energiberäkningar för att kontrollera att man hamnar på rätt nivå när det gäller energianvändning för byggnaden. Når man inte kravet kan man testa med ett bättre U-värde, eller med ett sämre om det finns marginaler för att kostnadsoptimera. Men det är ett teoretiskt krav. Nu gäller det att den riktiga väggen faktiskt uppfyller kravet/U-värdet. Under projekteringen är det arkitekten och byggnadskonstruktörerna som utformar väggens design, funktion och konstruktion. Nu finns det möjligeter att välja material och design så att det är teoretiskt möjligt att uppnå kraven på väggens U-värde. Med hjälp av checklistorna får konstruktörerna stöd att tänka igenom hela konstruktionen och dokumentera vilka val man gjort och när och hur man behöver följa upp utförandet av konstruktionen. Det dyker troligen upp frågor som man behöver diskutera med några fler, tex om det går att göra ett burspråk annorlunda för att inte få så mycket köldbryggor eller för att diskutera vilket och hur mycket material man ska ha till väggen. Man har då ett Energisamordningsmöte med tex konstruktören, arkitekten och projektledaren. Här kan man både identifiera problem, fatta beslut om olika val och hur man ska hantera problemen. I vårt exempel med U-värdet för väggen, kan det innebära att konstruktören ritar en detalj på en konstruktion som är svår, men som man trots allt vill ha kvar för att få byggnaden att se ut på ett visst sätt. Man kan också skriva in i checklistan att entreprenören ska arbetsbereda det momentet, dvs att arbetsledaren går igenom ordentligt med montörerna hur det ska utföras. När entreprenörerna tar över arbetet har de genom kontrollpunkterna från projekteringen blivit uppmärksamma på att just den konstruktionen behöver lite extra noggrannhet. Genom att göra en energirond under byggtiden kan beställaren följa upp hur entreprenören utför arbetet med isoleringen och köldbryggan. A

7 Momenten i ByggaE-Bas Byggherrens kravställning
Kvalitetssäkringsrutiner för att nå målen Krav Energikravsbeskrivning Energiprestandadokument Överblick Avstegsredovisning Underlag Möte med brukare och drift Förstudier ’Kritiska moment’ Identifiera - hitta Checklistor Energisamordningsmöten Hantera - åtgärda Överföring av kontrollpunkter från checklistor Arbetsberedning Rutin för överlämnande – (metoden behöver förtydligas) – ansvarig Avstegsredovisning Kontrollera - Följa upp Energirond Provning och mätning På denna bild visas en sammanställning av de stöd som finns i ByggaE för Byggherren för att ställa och förmedla sina energikrav för byggnaden och de stöd som finns i själva kvalitetssäkringen som både utförare och byggherre använder. Det kallar vi kvalitetssäkringsrutiner för att hantera ”Kritiska moment”.

8 Roller och ansvar Byggherre Utförare (projektör och entreprenör)
Roll/uppgift: Kravställning Uppföljning Ansvar: Byggregler Eget utfört arbete Kompetens: Ställa relevanta krav och följa upp dessa Kontroll: Uppföljning av utförarnas kvalitetssäkringsarbete (besiktning) Roll/uppgift: Utförare, projektering respektive produktion Ansvar: Uppfylla byggherrens krav (kvalitet, tid och budget) Rimlighetsbedömning av tidplan Kommunicera resultat Kompetens: Utföra arbetet till rätt kvalitet Kontroll: Kvalitetssäkring av projektering respektive produktion (egenkontroll, kontrollplan mm) Som nämnts tidigare har Byggherren och Utförarna (projektörer och entreprenörer) olika roller och ansvar. I byggherrens roll ligger framförallt att ställa krav, att berätta hur man vill ha byggnaden och vilken kvalitet man förväntar sig att den ska ha. Det är också byggherrens ansvar att byggnaden uppfyller byggreglerna. Sedan är det också byggherrens ansvar att följa upp och kontrollera att det blivit så. I utförarnas ansvar och roll ligger det att utföra det som beställaren frågar efter, men också att bidra med sin kompetens och erfarenhet och ha en dialog med byggherren så att man blir överens om vad som är bra kvalitet i förhållande till byggherrens behov. Har man inte den kompetens som krävs för att uppfylla kraven ingår det i ansvaret att skaffa den. När man använder ByggaE ska utförarledet använda och kunna visa hur man jobbat med kvalitetssäkring under projektet

9 I planeringsskedet formulerar byggherren energikraven
Metodbeskrivning: 1 Planering Hjälpmedel: Energikravsbeskrivningen Sammanfattande energiprestandadokument 1b Checklista för planeringsskede 1c Mötesprotokoll 1d Mätning och uppföljning Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning I planeringsskedet formulerar byggherren energikraven Planeringsskedet startar med den första idén om en byggnad och slutar med en specifikation av målen för byggnaden, ett program. Idén kan utgå från ett behov hos en verksamhet eller börja med en tomt där man funderar på idéer för hur den kan användas. Man skapar en affärsidé. För att förverkliga idén behöver ofta förstudier göras för att kartlägga förutsättningarna för den aktuella tomten och byggnaden. Behoven för verksamheten behöver kartläggas och beskrivas. Om man inte redan äger en tomt, behöver den införskaffas. Det behövs också en dialog med kommunen. Detaljplan för området kanske inte finns och behöver då upprättas, granskas och godkännas. Detta kallas ofta för detaljplanskede. Planeringsskedet avslutas med ett programskede där man beskriver målen för byggnaden. Den framtida byggnadens energianvändning påverkas redan i detta tidiga skede av vilka beslut man fattar för byggnadens utformning, vilken tomt man väljer och hur man planerar att använda den. För att underlätta och få med de energikritiska besluten redan tidigt i processen finns det olika verktyg, aktiviteter och rutiner i ByggaE-metoden som man kan använda. I de följande bilderna kommer vi att gå igenom dessa. Affärsbeslut och behovsskede Planskede Program- och utredning B

10 Inventering vid ombyggnad
Metodbeskrivning: 1.1 Förstudie 1.1.1 Inventering vid ombyggnad Hjälpmedel: 1a Förstudier och tidiga energiberäkningar (mapp) Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Inventering vid ombyggnad Status ur energisynpunkt Förutsättningar för energieffektivisering Om man ska göra en ombyggnad behöver man göra en inventering av byggnadens status ur energisynpunkt samt vilka förutsättningar det finns för förbättring av byggnadens energieffektivitet. Det är Byggherren som ansvarar för att detta utförs. Här är det viktigt att skaffa sig kompetens tex genom att anlita någon som har stor erfarenhet av energifrågor i byggnader. De förstudier man gör kan läggas i mappen 1a för Förstudier och tidiga energiberäkningar. ByggaE har inga särskilda verktyg för inventering vid ombyggnad. God hjälp finns att få från tex Beloks totalmetodik. B

11 Metodbeskrivning: 1.1 Förstudie Utredning av projektets förutsättningar ur energisynpunkt Hjälpmedel: 1a Förstudier och tidiga energiberäkningar (mapp) 1b Checklista för planeringsskede Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning I förstudien utreds projektets förutsättningar ur energisynpunkt, exempelvis: Klimat Solbelysning Skuggning Möjligheter till energitillförsel Detaljplanen m m När man ska bygga en ny byggnad krävs också en förstudie. I den ska projektets förutsättningar utifrån ett energiperspektiv utredas. Exempel på förutsättningar som ska studeras är tomtens förutsättningar (klimat, solbelysning, skuggning m m), möjligheter till energiförsörjning, lokal återvinning och energiproduktion, detaljplanenens begränsningar (antal våningar, placering på tomten m m) och eventuell markanvisning. I ByggaE finns en checklista för planeringsskede som man kan använda som stöd för att tänka igenom viktiga frågeställningar. Det är viktigt att ha med energikompetens i det tidiga skedet för att få med frågeställningen tidigt. Energiberäkningen är ett viktigt verktyg för att bedöma vilket resultat olika byggnadsalternativ kan ge. Förstudier och energiberäkningar kan läggas i mapp ’1a Förstudier och tidiga energiberäkningar ’ i mappstrukturen. Energiberäkningar ska nyttjas vid inledande analyser, bedömningar och parameterstudier. B

12 Checklista för planeringsskede
Metodbeskrivning: 1.1 Förstudie Utredning av projektets förutsättningar ur energisynpunkt Hjälpmedel: 1a Förstudier och tidiga energiberäkningar (mapp) 1b Checklista för planeringsskede Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Checklista för planeringsskede Under planeringsskedet sker viktiga beslut om byggnadens utformning och placering som påverkar energianvändningen. I ByggaE finns en checklista som stöd för att hitta viktiga frågor att beakta. Syftet med checklistan är att lyfta viktiga frågor så att man kan ta hjälp av kunniga personer och titta på olika aspekter av byggnadens utformning. Detta är den första checklistan som används i ByggaE-metoden. Alla checklistor är uppbyggda på samma sätt. De utgår från en byggnadsdel och egenskap. Man får sedan några punkter att beakta. Att beakta betyder att man själv eller tillsammans med andra i projektet fundera på om och hur beaktapunkten påverkar den aktuella byggnaden. Man skriver sedan in en kort kommentar om hur man beaktat punkten och kan hänvisa till andra dokument. Redan här börjar man också att tänka på om beslutet man tagit behöver följas upp senare under projektet eller när byggnaden är klar. Dessa uppföljningspunkter blir grunden för fortsatt uppföljning i projektet. Det kan variera i ett projekt när olika beslut tas. Ibland är mycket låst redan från början och andra gånger finns det stora möjligheter att tänka fritt och titta på olika alternativ. Vi tar kontrollpunkten ’ Husets placering och läge’ som exempel. Om det redan finns en detaljplan kanske det inte finns så många sätt att placera byggnaden på tomten. Detta är då en punkt som inte går att påverka och man skriver det i kommentaren. Om det däremot finns möjligeter att placera byggnaden på olika sätt, kommenterar man vilka val man tittat på och kan hänvisa till olika förstudier eller utredningar man gjort. Det viktiga är då att man har tagit med energiaspekten när man tittat på olika förslag. Checklistorna i ByggaE har oftast en specifik användare, men denna första checklista är värdefull för flera olika aktörer och vid olika aktiviter. Byggherren själv, arkitekten, en energisakkunnig är några exempel. Den som ansvarar för byggherrens energiuppföljning kan se till att hela listan har gåtts igenom och att punkter som inte är relevanta för projektet stryks. B

13 Utse ansvarig för byggherrens uppföljning
Metodbeskrivning: 1.2 Utse ansvarig för byggherrens uppföljning Hjälpmedel: 1a Energikravsbeskrivning Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Utse ansvarig för byggherrens uppföljning Tillför kompetens Håller energifrågan på agendan I metodbeskrivningen beskrivs att byggherren ska utse en ansvarig person för byggherrens uppföljning av energikraven och av kvalitetssäkringen av dessa i projekterings- och produktionsskedet. Byggherren fattar beslut om energikrav och formerna för kontroll och uppföljning. Som ett led i kvalitetssäkringen av energikraven ska byggherren följa upp hanteringen av dessa under byggprocessen. Omfattningen av denna kontroll avgör byggherren och påverkas bl a av entreprenadformen. I Energikravsbeskrivningen dokumenteras vem som utsetts som ansvarig för byggherrens uppföljning. För att en byggnad ska bli energieffektiv krävs att de olika delarna i byggnaden samverkar. Det krävs också kunskap redan i det tidiga skedet om energieffektiva byggnader. Byggherren behöver kunskap för att formulera kraven på byggnaden och se möjligheter till energieffektiva lösningar som på ett bra sätt kan samspela med alla andra krav och förutsättningar som finns för den framtida byggnaden. Det är därför viktigt att ha kompetens redan i de tidiga skedet av planeringen. Ett sätt är att använda någon med energikompetens från den egna organisationen eller anlita en extern expert, ofta kallas en sådan expert ’Energisamordnare’ i branschen. Det är en roll som ska stötta byggherren i att fatta energikloka beslut genom att tillföra kompetens i projektet men också ta beslut tillsammans med Byggherren om formerna för kontroll och uppföljning. I ByggaE är den ansvarige för Byggherrens uppföljning med senare under projektet och ser till att kontrollen och uppföljningen utförs. Det kan därför vara en fördel, om det är möjligt, att ha kontinuitet genom att samma person är med och följer projektet hela vägen. Det ska också påpekas att energieffektivitet för byggnader är ett brett område som innefattar många kompetenser, allt ifrån byggnadsteknik till styr- och övervakning. Den ansvarige för byggherrens uppföljning kan därför med fördel ta hjälp av flera personer och samordna olika kompetenser. B

14 Metodbeskrivning: 1.3 Möte med driftpersonal och brukare Hjälpmedel: 1c1 Dagordning möte med brukare 1c2 Dagordning möte med driftpersonal Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Genom dialog med brukare och drift skapas förutsättningar för en energieffektiv byggnad Underlag till kravformulering Informera om energimålen Etablera kontakt för fortsatt dialog När man vet vilka som ska använda en byggnad när den är klar, finns det stora möjligheter att skapa rätt förutsättningar för en energieffektiv byggnad redan från början. Forskningen har visat att en stor del av det som gör att energianvändningen är högre än förväntat beror på hur man använder byggnaden. Att man inte förstått användarnas behov eller kommunicerat om hur byggnaden fungerar. I ByggaE finns stöd för att starta en dialog både med de som ska använda byggnaden, brukarna, och de som ska sköta om driften av den. Det finns mallar med förslag på viktiga frågor att diskutera både med brukare och driftpersonal. Att få förståelse för hur slutanvändarna tänker använda och sköta om byggnaden är viktigt för att kunna skapa en funktionell byggnad som också är energieffektiv. Energieffektiva lösningar som inte används på rätt sätt kan lätt bli energislösande. Genom att starta en dialog som fortsätter under projektet kan man också ta fram den information och utbildning som kan behövas till brukare och drift när byggnaden är klar. Rutiner för att informera och utbilda under förvaltningsfasen kan också tas fram. Det är naturligt att förutsätta att de som använder byggnaden byts ut under byggnadens livslängd. När man inte vet vilka som ska använda och sköta driften av den framtida byggnaden är frågorna i dagordningarna bra att fundera på för byggherren. Kanske finns det erfarenheter från tidigare projekt att ta vara på eller andra liknande byggnader att hämta erfarenheter från? När de framtida användarna är okända är det ännu viktigare att skapa ett underlag för den information som behöver förmedlas till de som ska använda och sköta driften av byggnaden. Denna kunskap behöver vara tillgänglig för de som svarar för försäljning eller uthyrning av byggnaden. Det är viktigt att dokumentera vilka förutsättningar man utgår ifrån när man planerar en byggnad, då kan man följa upp resultatet på ett bättre sätt. B

15 Formulera projektets energikrav
Metodbeskrivning: 1.4 Byggherrens beslut om energikrav Hjälpmedel: Energikravsbeskrivning Sammanfattande energiprestandadokument 1b Checklista för planeringsskede 1d1 Mätplan förvaltningsskede 1d2 Mätplan för uppföljning – Byggherrens krav Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Formulera projektets energikrav Energiprestandakrav (eftersträva verifierbara krav) Krav på kontroll och uppföljning Krav på kvalitetssäkring Under planeringsskedet är det Byggherrens uppgift att formulera funktioner och krav för den framtida byggnad baserat på de aktuella förutsättningar som finns. Detta gäller även byggnadens energikrav. I ByggaE tar byggherren fram dessa krav tillsammans med den ’ansvarige för byggherrens uppföljning’ som utsetts tidigare. Kraven omfattar både tekniska krav som t.ex. byggnadens energiprestanda krav, men också krav på kontroll och uppföljning samt hur man vill kvalitetsäkra arbetet. I ByggaE sammanställer man alla dessa krav i Energikravsbeskrivningen. Det är ett dokument som följer projektet och kan uppdateras när så är lämpligt. Det bör ingå i dokumenten som används vid upphandling och kan innehålla hänvisningar till andra dokument om uppgifter normalt skrivs på andra ställen. Man bör sträva efter att ställa krav som går att följa upp. Gärna med en mätning. Som vi tidigare beskrivit går inte alla krav att följa upp med en mätning. Då beskriver man andra sätt att säkerställa att man når målet, se det tidigare exemplet om U-värden. Som stöd för att skriva energikravsbeskrivningen använder man de förstudier och tidiga energiberäkningar man gjort. Om inte byggherren själv besitter expertkunskap inom området bör byggherren inhämta hjälp av sakkunnig vid kravformulering. B

16 Sammanfattande energiprestandadokument
Metodbeskrivning: 1.4 Byggherrens beslut om energikrav Hjälpmedel: Energikravsbeskrivning Sammanfattande energiprestandadokument 1b Checklista för planeringsskede 1d1 Mätplan förvaltningsskede 1d2 Mätplan för uppföljning – Byggherrens krav Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Sammanfattande energiprestandadokument Till energikravsbeskrivningen finns ett dokument som är en tabell, det kallas ’Sammanfattande energiprestanda dokument’. Här finns förslag på olika tekniska krav man kan ställa. Det finns sedan kolumner för olika referenser men också de olika skedena i byggprocessen. Syftet är inte att alla rutor i tabellen ska vara ifyllda, men de krav man väljer fylls i här. Under projektet kan man sedan uppdatera tabellen med aktuella värden som beräknats under projekteringen, nya värden vid förändringar under projektering och slutligen uppmätta värden vid förvaltning. Tabellen ger en snabb översikt och möjlighet att se när förändringar skett, vilket är värdefullt både för en projektledare och för den ansvarige för byggherrens uppföljning. Man kan ta bort krav som man tycker är ointressanta och lägga till andra som man vill följa. Vissa krav kanske man inte har bestämt när man startar, som tex u-värden på fönster. Men när man projekterar och kommit fram till något kan man börja fylla i den uppgiften. B

17 a Att ha en plan för energiuppföljning Energidokumentation
Metodbeskrivning: 1.4 Byggherrens beslut om energikrav Hjälpmedel: Energikravsbeskrivning Sammanfattande energiprestandadokument 1b Checklista för planeringsskede 1d1 Mätplan förvaltningsskede 1d2 Mätplan för uppföljning – Byggherrens krav Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning a Att ha en plan för energiuppföljning Bild som illustrerar mätning Samtidigt som man formulerar kraven för byggnadens energianvändning är det viktigt att ha en plan för energiuppföljning både i anslutning till själva entreprenaden men också till förvaltningsfasen. Att planera vad och hur man vill mäta. Vilka resurser har man i förvaltningsorganisationen för att jobba med uppföljning? Hur kan man utforma mätsystem och rapporter så att det blir enkelt att se hur bra byggnaden fungerar? Som stöd finns enkla mallar i mappen 1d Mätplaner. Det finns också mycket stöd för hur man kan tänka kring uppföljning och mätning hos bla Sveby. B

18 Upphandling och kontraktgenomgång
Metodbeskrivning: 2.1 Upphandling och kontraktsgenomgång Hjälpmedel: 2a Checklista för upphandling/ överlämnande till projektering Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Upphandling och kontraktgenomgång Förfrågnings- underlag Värdering av anbud Genomgång före kontrakt-skrivning Informations-överföring Undvik informationskollaps genom att: Säkerställa kompetens Gå igenom kraven När man byter aktörer i ett projekt kommer det in ny kompetens för att få projektet i mål. Samtidigt finns det stor risk att man tappar information. När man lämnar över projektet till projekteringsskedet är det viktigt att säkerställa informationsöverföringen. I ByggaEs metodbeskrivning kap 2.1 betonas vikten av att Byggherren kontrollerar att energikraven finns med förfrågningsunderlag inklusive den kompetens som krävs för att utföra arbetet. I ByggaE finns en checklista som stöd för Byggherren i överlämnandet. Den ansvarige för byggherrens uppföljning kan tillsammans med projektledaren ha nytta av checklistan för att se till att inga viktiga moment missas. Den innehåller kontrollpunkter för att säkerställa kompetens och informationsöverföring för de olika skedena i överlämnandet. Innehåller förfrågningsunderlaget tillräcklig kravställning? Värderas energieffektivitet i anbudet? Säkerställ både kompetens och att uppdraget uppfattats rätt innan kontraktskrivning sker. Se till att information och kompetens upprätthålls hos de aktörer som får uppdraget att genomföra projektet. I detta skede inverkar entreprenadform och sättet att anlita aktörer. Om man tillämpar Lagen om offentlig upphandling är det extra viktigt att säkerställa att man beskrivit kompetenskrav ordentligt. Om man väljer Totalentreprenad kommer både projektering och produktion att ingå i samma upphandling. B PL

19 Genomgång av energikrav och metoder för uppföljning
Metodbeskrivning: 2.2 Genomgång av byggherrens energikrav och metoder för uppföljning Hjälpmedel: 2a Checklista för upphandling/ överlämnande till projektering Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Genomgång av energikrav och metoder för uppföljning När man valt projektörer förespråkar ByggaE att man ska gå igenom energikraven som är ställda tillsammans med projektörerna. Man går då igenom både de tekniska kraven men även de metoder man kommer att ha för att följa upp energikraven, inklusive en genomgång av ByggaE. En viktig rutin är också att hantera ändringar i projektet, inte bara relaterat till ekonomiska konsekvenser, utan också till hur byggnadens energianvändning påverkas. Det finns en mall för hantering av ändringar som ligger i den övergripande mappen. Här samlas också dokumentation om alla ändringar som påverkar energianvändningen. Detta blir ett bra underlag för att kunna följa upp och spåra orsaker till om man trots allt inte når energimålen. Undvik informationskollaps genom att: Säkerställa kompetens Gå igenom kraven B PL

20 Utse samordningsansvarig för energifrågorna under projektering
Metodbeskrivning: 3.1 Utse samordningsansvarig för energifrågorna under projektering Hjälpmedel: Energikravsbeskrivning Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Utse samordningsansvarig för energifrågorna under projektering I samband med upphandling av projekteringsgruppen ansvarar byggherren eller totalentreprenören (beror på entreprenadformen) för att utse en samordningsansvarig för projektering av byggnadens energieffektivitet. Denne leder och samordnar energifrågorna i projekteringen och ansvarar för att projekteringsarbetet följer ByggaE. I samordningsansvariges uppgift ingår även att i samråd med projektledning upprätta tidplan för energisamordningsmöten, energiberäkningar samt granskning med avseende på byggnadens energieffektivitet. I Energikravsbeskrivningen dokumenteras vem som utsetts som samordningsansvarig för energifrågorna under projektering. Samordningsansvarig leder och samordnar energifrågorna i projekteringen och ansvarar för att projekteringsarbetet följer ByggaE. B E

21 Krav Verifie-ring Energidokumentation
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment Hjälpmedel: Avvikelser 3b Checklistor 3a Energisamordningsmöten 3c Energiberäkning Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Krav Verifie-ring Identifiera Använd checklistor Ha energisamordningsmöten Hantera Hantera kontrollpunkter från checklistor Föreslå arbetsberedning under produktion Följa upp Gör energiberäkning för att följa upp Föreslå kontrollpunkter till energironder Föreslå mätningar under/efter produktion I projekteringsskedet är det extra viktigt att jobba enligt rutinen ’ Identifiera – hantera – följa upp’ . Varje projektör har ett ansvar att hitta ’kritiska moment’ i sin egen del av uppdraget, men också att se när andra discipliner påverkas av. Checklistorna i ByggaE som varje projektör använder är ett viktigt verktyg för att hitta och hantera kritiska moment. Energisamordningsmöten är ett annat viktigt verktyg där projektörerna tillsammans kan hantera de kritiska momenten man hittar och identifiera fler.

22 Projektering Energidokumentation
Metodbeskrivning: 3.2 Rutiner vid projektering Hjälpmedel: 3a Mötesprotokoll energisamordning 3b Checklistor för projektering (Energi, A, K, V, E, S) 3c Energiberäkningar 3d Kontrollpunkter från projektering Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Projektering Bilder som visar kommunikation och konstruktion Vad det innebär att jobba enligt ByggaE rutinen Identifiera – hantera – följa upp sammanfattas i metodbeskrivningen under 3.2 Rutiner för projektering. Som projektör har man ansvar för att den egna konstruktionen uppfyller energikraven, men också att förmedla tillräckligt med information för att det ska bli som man har tänkt. Kritiska konstruktioner kan behöva en extra detaljritning för att bli rätt när det ska utföras. Man har också ett ansvar att kommunicera med de andra i projektet för att helheten ska fungera. Det finns ofta en samverkan mellan olika delar och system i byggnaden, inte bara att allt ska få plats, utan att det också fungerar och ger en energieffektiv byggnad. I ByggaE har man Energisamordningsmöten för att säkerställa att alla delar fungerar tillsammans. Energiberäkningen är ett viktigt verktyg vid projekteringen för att se om man är på rätt väg för att nå energikraven. Men det förutsätter att man använder indata som är nära verkligheten. Här har alla både projektörer och byggherre ett ansvar att förmedla de uppgifter som finns till den som utför energiberäkningen. När projekteringen är klar behöver entreprenören få så god information som möjligt om hur byggnaden ska utföras. Här är det viktigt att alla bidrar genom att se till att det finns tillräcklig detalj nivå på kritiska konstruktioner och att alla uppföljningspunkter från projekteringen ställs samman. Relevanta kontrollpunkter ska vara införda i handlingarna och/eller vara sammanställda som underlag till entreprenörens kontrollprogram (egenkontroll mm). Sammanställningen görs med ’3d Kontrollpunkter från projektering’ som finns i mappstrukturen. B P

23 b Ändringar kan påverka energianvändningen Energidokumentation
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment 3.2 Rutiner vid projektering Hjälpmedel: Avvikelser 3a Mötesprotokoll energisamordning 3b Checklistor för projektering 3c Energiberäkning 3d Kontrollpunkter från projektering Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning b Ändringar kan påverka energianvändningen Bilder som visar förändringar och ÄTA-blanketter En viktig rutin i ByggaE är att dokumentera förändringar i projektet. När ekonomin påverkas är många i branschen vana att hantera ÄTA- Ändringar, Tillägg och avvikelser. Men när man gör en förändring i projektet är det inte bara ekonomin som kan påverkas. Förändrade konstruktioner, material och andra idéer om hur byggnaden ska användas kan också påverka den framtida byggnadens energianvändning. I mappstrukturen finns en mallblankett för avstegsredovisning relaterat till energianvändning. Den ligger i den övergripande mappen och tanken är att samla alla ändringar under hela projektet på ett ställe för att få överblick. De ekonomiska förändringarna relaterat till varje aktör håller projektledaren ordning på som vanligt.

24 Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment 3.2 Rutiner vid projektering Hjälpmedel: Avvikelser 3a Mötesprotokoll energisamordning 3b Checklistor för projektering 3c Energiberäkning 3d Kontrollpunkter från projektering Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Energisamordningsmöten är en viktig aktivitet för att hitta och hantera kritiska moment Energisamordningsmöten är en viktig aktivitet för att hitta och hantera kritiska moment. I mappstrukturen finns en dagordningsmall med förslag på punkter att ta upp på ett energisamordningsmöte. Mötet kan hållas med alla projektörer eller några specifika. Vissa frågor kan tas med på ordinarie projekteringsmöten, särskilt mer övergripande frågor och andra kan tas separat. Det är viktigt att ha en tidplan för energisamordningsmöten och de aktiviteter som hör till och att det finns en återkoppling till projekteringsmöten och projektledning så att beslut kan fattas.

25 Exempel samordning av installationer
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment 3.2 Rutiner vid projektering Hjälpmedel: Avstegsredovisning 3a Mötesprotokoll energisamordning 3b Checklistor för projektering 3c Energiberäkning 3d Kontrollpunkter från projektering Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Exempel samordning av installationer Beskriv hur checklistorna fungerar Exempel samordning av installationer Exempel lufttäthet

26 Planering Projektering Produktion Förvaltning
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment 3.2 Rutiner vid projektering Hjälpmedel: Avstegsredovisning 3a Energisamordningsmöten 3b Checklistor 3c Energiberäkning 3d Kontrollpunkter från projektering Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Energiberäkningen – ett viktigt verktyg för att se att man är på rätt väg Bild som illustrerar energiberäkning Energiberäkningar är ett viktigt verktyg för att se om man är på rätt väg med sin konstruktion. I ByggaE finns inga speciella energiberäkningsverktyg, man använder de som finns på marknaden. Däremot finns det en mapp i mappstrukturen där man kan lägga sina beräkningar. Det finns en mapp för indata, en för beräkningsmodellen och en för resultat. Det är viktigt att den som gör energiberäkningen vet hur programmet fungerar och vilka begränsningar och förenklingar det har. Att man med hjälp av det kan bedöma hur noggrann beräkning man har gjort. Noggrannheten beror också på den indata man använder. När man projekterar en byggnad och gör energiberäkningar baserar man sin beräkning på antaganden om framtiden. Det är därför viktigt att dokumentera vilka antaganden och indata man använt. När man kommit längre och vet mer är det lämpligt att göra om energiberäkningen. Även om det för det mesta är en person som utför energiberäkningen rent praktiskt, behöver många vara med och hjälpa till med indata om byggnaden och se till att de blir så rimliga som möjligt. Energiberäkningen är därför ett gemensamt ansvar i projektet. Att göra känslighetsanalyser är ett bra sätt att undersöka hur olika materialval mm påverkar byggnaden.

27 Planering Projektering Produktion Förvaltning
Metodbeskrivning: 3.3 Uppföljning och granskning av projektering Hjälpmedel: Avstegsredovisning 3a Mötesprotokoll energisamordning 3b Checklistor för projektering 3c Energiberäkning 3d Kontrollpunkter från projektering Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Vad ska byggherren följa upp? Bild: Byggherre som granskar och letar Det är projektörernas uppgift att samordna och granska sitt arbete men Byggherren bör följa upp att energikraven beaktas och att arbetet kvalitetssäkras enligt plan. Omfattningen på byggherrens uppföljning kan variera med entreprenadform, erfarenhet tidigare sammarbeten, ambitionsnivå och byggets komplexitet m m. Exempel på punkter som byggherren kan följa upp är: Att byggherrens energikrav kommunicerats till berörda projektörer. Dokumentation av projektörernas egenkontroll, tex checklistorna i ByggaE. Dokumentation av produkter och lösningar genom stickprovskontroller. B P

28 Planering Projektering Produktion Förvaltning
Metodbeskrivning: 3.3 Uppföljning och granskning av projektering Hjälpmedel: Avstegsredovisning 3a Mötesprotokoll energisamordning 3b Checklistor för projektering 3c Energiberäkning 3d Kontrollpunkter från projektering Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Att avsluta projekteringen Bild lista kontrollpunkter + person som ställer samman kontrollpunkter och granskar När projekteringen närmar sig slutet gäller det för projektörerna att se till att allt är samordnat och granskat. Med hjälp av checklistorna ställer projektörerna samman kontrollpunkter från projekteringen. Det finns en excelmall i mappstrukturen under 3d Kontrollpunkter från projektering som man kan använda. Dokumentet blir sedan underlag till entreprenörens kontrollprogram. Här ser man till att de punkter som är viktigast att följa upp från just det här projektet kommer med. Listan är också användbar både för den som ansvarar för Byggherrens uppföljning och projektörernas samordningsansvarige för byggnadens energieffektivitet. B P

29 Upphandling och kontraktgenomgång
Metodbeskrivning: 4.1 Upphandling och överlämnande till produktion Hjälpmedel: 4 Checklista för upphandling/ överlämnande till projektering Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Upphandling och kontraktgenomgång Förfrågnings- underlag Värdering av anbud Genomgång före kontrakt-skrivning Informations-överföring Undvik informationskollaps genom att: Säkerställa kompetens Gå igenom kraven Övergången mellan projektering och produktion är ett kritiskt skede för att nå målen för en energieffektiv byggnad. I ByggaE finns en checklista som stöd. Det gäller att se till att allt finns med i förfrågningsunderlaget om man ska handla upp entreprenörer. Innan man tecknar kontrakt är det viktigt att kontrollera att entreprenören förstått kraven, att man har tillräcklig kompetens och planerar arbetet så att man når målen. När kontraktet är tecknat behövs mer information och rutiner så att man arbetar gemensamt mot målet. Det underlag som projektörerna tagit fram som underlag för kontroll och uppföljning under produktion ska överlämnas till entreprenörerna. B PL

30 Genomgång av energikrav och metoder för uppföljning
Metodbeskrivning: 4.2 Byggherrens energikrav och resultat från projektering kommuniceras till produktion Hjälpmedel: Checklista för upphandling/ överlämnande till projektering 3d Kontrollpunkter från projektering 5a Kontrollprogram för energi Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Genomgång av energikrav och metoder för uppföljning När man valt entreprenör ska Byggherren gå igenom de energikraven samt hur man kommer att arbeta med uppföljning. I samband med genomgången av byggherrens krav är det lämpligt att byggherren/totalentreprenören informerar om varför kraven ställts och vad konsekvensen blir om kraven inte uppfylls. Syftet är att skapa en gemensam målbild och få alla aktörer att arbeta mot det gemensamma målet. Vid redovisning av resultat från projekteringen kan berörda projektörer vara med och informera entre­prenörerna och leverantörerna om hur de tagit hand om byggherrens energikrav och resultatet från projekteringen samt motivera de konstruktions- och systemlösningar som valts. Det kan också vara lämpligt att kombinera detta tillfälle med en utbildning inom energieffektiva byggnader för att aktörerna ska få en gemensam kunskapsgrund. Ett exempel på en sådan utbildning är Se till att entreprenörerna har förstått energikraven och vet hur de ska jobba enligt ByggaE! B PL

31 Utse samordningsansvarig för energifrågorna under produktion
Metodbeskrivning: 5.1 Utse samordningsansvarig för energifrågorna under produktion Hjälpmedel: Energikravsbeskrivning Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Utse samordningsansvarig för energifrågorna under produktion När byggprojektet övergått till produktion behöver någon samordna och leda entreprenörens arbete så att man uppfyller byggherrens energikrav för byggnaden. I ByggaE kallas denna person ”Samordningsansvarig för energifrågor under produktion”. Denna person ska vara med i arbetet på byggarbetsplatsen och leda och samordna energifrågorna. Det handlar om att se till att t ex arbetsberedning utförs för kritiska moment, kontrollera energiprestanda på produkter som köps, se till att de egna entreprenörerna får information när det kommer nya personer in i projektet, att man upprättar och följer kontrollprogrammet för energi. Som samordningsansvarig för energifrågor under produktion är man entreprenörens dialogpartner till ansvarig person för byggherrens uppföljning. Samordningsansvarig leder och samordnar energifrågorna under produktion och ansvarar för att projekteringsarbetet följer ByggaE. Personen ska finnas närvarande på byggarbetsplatsen. B E

32 Produktionsplanering
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment 5.2 Produktionsplanering Hjälpmedel: Avvikelser 5a Kontrollprogram för energi 5b Mötesprotokoll energisamordning 5c Energirondsprotokoll Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Produktionsplanering Följande aktiviteter är lämpliga att planera in i kontrollprogramet för energi: Egenkontroll, specifika kontrollpunkter Energisamordningsmöten Arbetesberedning/provmontage Energironder Specifika punkter till samordnad provning och besiktningar Specifika mätningar som t ex lufttäthetsprovning Innan entreprenören sätter igång med själva bygget behöver man planera hur man ska genomföra projektet. Hur energifrågorna ska hanteras redovisas i ett kontrollprogram för energi. För planering och upprättande av detta kontrollprogram finns ett hjälpmedel som heter ”5a Kontrollprogram för energi”. Det består av tre delar. Först allmänna förslag på kontrollpunkter som man kan planera in uppföljning för, sedan finns det projektspecifika punkter som projektörerna tagit fram och till sist ska entreprenören själv lägga till kontrollpunkter baserat på sin egen granskning och genomgång av handlingarna. De aktiviteter som finns föreslagna i kontrollprogrammet är specifika egenkontroller, energisamordningsmöten, arbetsberedning och provmontage och specifika mätningar som tex luftäthetsmätning. På samma dokument kan den ansvarige för byggherrens uppföljning lägga in de uppföljnings och kontrollpunkter som denne planerar. Tex att vara med på energironder, följa upp att arbetsberedning görs, punkter som ska bevakas särskilt vid samordnad provning och besiktningar. B E

33 Produktion Genomförande Kontroll Uppföljning Energidokumentation
Metodbeskrivning: 5.3 Produktion – genomförande, kontroll och uppföljning Hjälpmedel: 5a Kontrollprogram för energi 5b Mötesprotokoll energisamordning 5c Energirondsprotokoll Avvikelseblankett med avseende på energi (mall) Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Produktion Genomförande Kontroll Uppföljning Under produktionen kvalitetssäkras utförandet genom att entreprenören följa upprättat kontrollprogram för energi. Kvalitetssäkringsarbetet, t ex kontroller, mätresultat och arbetsberedningar, ska dokumenteras och vid förfrågan redovisa för byggherren. B E

34 Samordnad provning och besiktning
Metodbeskrivning: 5.4 Samordnad provning och besiktningar Hjälpmedel: 5a Kontrollprogram för energi Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Samordnad provning och besiktning Energikraven ska beaktas vid samordnad provning och besiktningar. Relevanta uppföljningspunkter från kritiska moment som identifierats tidigare under projektet ska inarbetas i provningsprogram för samordnad provning och/eller besiktigas i ordinarie besiktningar. B E

35 Krav Verifie-ring Energidokumentation
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment Hjälpmedel: Avvikelser 5a Kontrollprogram för energi 5b Mötesprotokoll energisamordning 5c Energirondsprotokoll Arbetsberedning!! Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Krav Verifie-ring Identifiera Genomgång av handlingar Upprätta kontrollprogram Energisamordningsmöten Energironder Hantera Tillämpa kontrollprogrammet för energi Genomför arbetsberedning Följa upp Energiberäkning för att följa upp ändringar Mätningar och besiktningar Under produktionsskedet fortsätter man att arbeta enligt principen ’Hitta – hantera – följa upp’. Det är viktigt att entreprenören granskar handlingar och ser att projektet är genomförbart. Entreprenören kan identifiera nya kritiska moment. Energisamordning bör vara en fråga på dagordningen i projektmöten. Ibland hittar en entreprenör sätt att förenkla arbetet. Det är då viktigt att kontrollera att det inte påverkar byggnadens energiprestanda till det sämre.

36 Planering Projektering Produktion Förvaltning
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment Hjälpmedel: Avvikelser 5a Kontrollprogram för energi Arbetsberedning 5b Mötesprotokoll energisamordning 5c Energirondsprotokoll Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Energisamordningsmöten är en viktig aktivitet för att hitta och hantera kritiska moment. I mappstrukturen finns en dagordningsmall med förslag på punkter att ta upp på ett energisamordningsmöte. Mötet kan hållas med alla entreprenörer eller några specifika. Vissa frågor kan tas med på ordinarie byggmöten, särskilt mer övergripande frågor och andra kan tas separat. Det är viktigt att ha en tidplan för energisamordningsmöten och de aktiviteter som hör till och att det finns en återkoppling till byggmöten och projektledning så att beslut kan fattas.

37 Planering Projektering Produktion Förvaltning
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment Hjälpmedel: Avvikelser 5a Kontrollprogram för energi Arbetsberedning 5b Mötesprotokoll energisamordning 5c Energirondsprotokoll Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Arbetsberedning är ett viktigt verktyg för att säkerställa att den som ska utföra ett arbete gör det till rätt kvalitet och på ett effektivt sätt. Vid en arbetsberedning går en arbetsledare igenom med sina montörer hur ett specifikt montage ska utföras. Bild: Arbetsberedning med

38 Planering Projektering Produktion Förvaltning
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment Hjälpmedel: Avvikelser 5a Kontrollprogram för energi Arbetsberedning 5b Mötesprotokoll energisamordning 5c Energirondsprotokoll Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning I en energirond görs en rondering på byggarbetsplatsen med avseende på energieffektivitet i den framtida byggnaden. Ronden är ett komplement till egenkontroller och besiktningar. Med fördel genomför en beställarrepresentant ronderingen tillsammans med entreprenörer och projektledare. I ByggaE finns en mall för protokoll. Genom energironder kan eventuella brister upptäckas i tidigt skede, när de vanligtvis är enklare att rätta till. Likaså är det ett bra tillfälle att fånga upp och diskutera frågor kring utförandet samt att följa upp att arbetet flyter på som planerat.

39 Planering Projektering Produktion Förvaltning
Metodbeskrivning: Rutin för kritiska moment Hjälpmedel: Avvikelser 5a Kontrollprogram för energi Arbetsberedning 5b Mötesprotokoll energisamordning 5c Energirondsprotokoll Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Om man byter material eller utför något på ett annat sätt än det som föreskrivits kan det påverka byggnadens energianvändning. Det är därför viktigt att undersöka energipåverkan innan man byter material och utförande. Man kan behöva göra en ny energiberäkning eller någon annan form av bedömning för att kunna ta ställning till förändringen. Ibland kan man hitta en lösning eller material som ger minskad energianvändning, vilket också är en möjlighet att ta vara på.

40 Överlämnande till Förvaltning Sammanställning av energidokumentation
Metodbeskrivning: 6 Överlämnande till förvaltning Hjälpmedel: Energidokumentation 6a Checklista för slutkontroll/ överlämnande till förvaltning Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Överlämnande till Förvaltning Sammanställning av energidokumentation Information till brukare och drift Energiuppföljning Uppföljning via ordinarie besiktningar, samordnad provning Entreprenören ska sammanställa resultat från kontroll och uppföljning i produktionsskedet som relaterar till energikraven och överlämna till byggherren/förvaltaren.

41 Följa upp energianvändningen under förvaltningsskedet
Metodbeskrivning: 7 Förvaltning Hjälpmedel: Energidokumentation 7a Rutiner för energiuppföljning 7d Råd och tips vid brukande 7b Drift- och underhållsplan 7c Energiberäkning relationsstatus Aktör: Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Följa upp energianvändningen under förvaltningsskedet Bilder: Illustrera energiuppföljning, fastighetsdrift, att använda byggnaden energieffektivt När byggnaden är klar och boende/brukare flyttat in börjar det gå åt energi för att byggnaden ska fungera och ha ett bra inneklimat. Nu är det dags att använda de rutiner och verktyg man förberett för att följa upp och hålla byggnaden energieffektiv. När man kommit så här långt är det i de allra flesta fall nya människor som förvaltar, sköter och använder byggnaden. Det är därför viktigt att få igång rutinerna för uppföljning redan från starten och få med information från projektet om hur byggnaden är tänkt att fungera. Följande tre huvudaktiviteter är viktiga under förvaltningsskedet: Att följa upp energianvändningen med mätningar och jämföra med projekterade värden Att de som sköter fastighetsdriften jobbar med optimering och vet hur byggnaden fungerar Att de som använder byggnaden får information om hur byggnaden kan användas energieffektivt Med hjälp av ByggaE har man sett till att projektera och installera mätning som går att använda för uppföljning Det finns underlag som beskriver viktiga funktioner i byggnaden och man har med utbildning och genomgång av funktionerna till driftpersonal när byggnaden är ny. Sedan har man rutiner för att lära upp ny driftpersonal. Man har rutiner och material för att informera de som använder byggnaden om energikritiska funktioner.

42 Tack för att du tittat! www.byggae.se
Det finns många utmaningar i byggprocessen för att byggnader ska bli energieffektiva. Med hjälp av kvalitetsäkringsmetoden ByggaE kan man ta sig an dessa utmaningar och på så vis komma närmare målen och bidra till minskad energianvändning i byggnader. Genom detta bidrar man till minskad klimatpåverkan och får lägre driftkostnad för byggnaden.

43 ByggaE-gul ByggaE-röd ByggaE-grön ByggaE-blå ByggaE-grå
Färgpalett ByggaE-gul ByggaE-röd ByggaE-grön ByggaE-blå ByggaE-grå Huvudfärger RGB 252,171,27 #FCAB1B RGB 192,0,0 #C00000 RGB 100,167,59 #64A73B RGB 35,145,206 #2391CE RGB 127,127,127 #7F7F7F Dekorfärger - nedtonade ByggaE-ljusgul ByggaE-ljusröd ByggaE-ljusgrön ByggaE-ljusblå ByggaE-ljusgrå RGB 255,224,102 #FEC67B RGB 255,109,109 #FF6D6D RGB 160,211,129 #A0D381 RGB 146, 199, 233 #92C7E9 RGB 191,191,191 #BFBFBF

44 ByggaE – Ett verktyg för alla aktörer
Teckensnitt Typsnitt: Arial i normal eller fet stil Teckenfärg: Svart eller ByggaE-grå (RGB 127,127,127) A B Arkitekt Byggherre Entreprenör/ leverantör Projektör Projektledare Förvaltare A