Exponering i arbetet och hälsorisker

En presentation över ämnet: "Exponering i arbetet och hälsorisker"— Presentationens avskrift:

1 Exponering i arbetet och hälsorisker
Marika Päällysaho Exponering i arbetet och hälsorisker

2 Sisältö Exponering Personlig skyddsutrustning 14.2.2018
Marika Päällysaho

3 Exponering

4 Fara vs. risk Identifiering av faran (toxikologi)
Identifiering av de potentiella påverkningar på hälsan, som kan förekomma genom olika exponeringsrutter (djurförsöken) Beskrivning av faran Dos-respons dvs. halter och deras intryck i kort- och långvarig exponering Riskbedömning Betyder sammansättning av information om ämnets/preparatens faroegenskaper och information om exponering Risken = exponering x faroegenskaper Marika Päällysaho

5 Exponering Exponeringsrutter till kroppen: hud, luftvägar, matsmältningskanal, ögonen (genom slemhinnor) Den största delen (även 90%) av absorptionen händer genom huden. Absorptionen fortsätter så länge som ämnet är i kontakt med huden. I praktiken den mest relevanta exponeringsrutten är genom händer och via händer till munnen på grund av dålig handhygien. Marika Päällysaho

6 Exponering genom huden
Hudgenomtränglighet varierar i olika kroppsdelar: genomtränglihet ökar speciellt i varma och fuktiga hudområden som har många blodkärl Hudens tillstånd påverkar i dens genomtränglighet: sår, eksem och skavsår är en öppen rutt till kroppen. Besprutning med traktor vs. besprutning med ryggsäcksspruta Inverkan av preparatens sammansättning (koncentration, löslighet) Lower absorption Higher absorption

7 Exponering genom munnen
De allvarligaste förgiftningar sker när man har förtärt växtskyddspreparat oralt (Förvara växtskyddsmedel alltid i sina originalförpackningar och i ändamålsenliga förvaringslokaler!) Exponering kan hända oralt också indirekt via händer när man t. ex. äter, dricker, röker eller rengör munstycker genom att blåsa på dem. Bra handhygien! Marika Päällysaho

8 Exponering genom andningsvägarna
Delen av den totala exponeringen är ganska liten (kan även vara cirka 1%) Exponeringen sker speciellt när man blandar växtskyddsmedel som är i pulverform Exponeringen är mer osannolikt när man hanterar preparat i vätskeform (obs! ångor/gaser!) Exponering genom andningsvägarna är möjligt under besprutningen, speciellt när man använder högt tryck  mycket fint mist  hamnar i andningsvägarna Marika Päällysaho

9 Ögonen Lokala effekter och irreversibla skador
Överraskande stora mängder av kemikalier kan absorberas i blodcirkulationen genom ögonen Hand-öga -exponering Bra arbetshygien och skydd! Marika Päällysaho

10 Hudsensibiliserande ämnen
Sensibilserande ämnen dvs. allergener kan framkalla allergi på hud och/eller andningsvägar Sensibiliserande ämnen orsakar allergiskt eksem. Det debuterar som hudrodnad, klåda, mjällbildning och svullnad. Eksemet börjar från kontaktområdet, men kan sprida sig lite utanför Ämnens potens, exponeringstid, storleken av exponerade hudområde och exponeringsfrekvens påverkar i hur sensibilserande ämnet är. Marika Päällysaho

11 Hudsensibiliserande ämnen
Det vanligaste sesibilserade hudområdet är händer, det kan leda till sekundär infektion Tillståndet är sällan livsfarligt, men det krävs ofta att man måste undvika det sensibiliserande ämnet Det viktigaste skyddsmetodet är att använda lämpliga skyddshandskar De vanligaste orsaker till kontaktallergin är Metaller t.ex. nickel Djurmjäll, djurhår, sekret Latex Beståndsdelar av tvättmedlen, krämer och kosmetik, t.ex. parfum och konserveringsmedlen Det finns cirka 125 preparat på marknaden som är klassificerats som hudsensibiliserande Marika Päällysaho

12 Irritationseksem Vem som helst kan få irritationseksem. Den uppkommer när huden exponeras för ett skadligt ämne eller en skadlig faktor och inflammeras Torr hud ökar risken att få irritationseksem Uppkommer vanligen på områden med tunn hud, t.ex. mellan fingrarna och på handryggen. Irriterad hud ökar risken att få kontaktallergi Saker som kan leda till irritationseksem.  •  Upprepande handtvätt •  Fuktighet, damm och smuts Baddande skyddshandskar  bomullshandskar under skyddshandskar! Orsaker till irritationseksem i sådana fall som har bekräftats som yrkessjukdomar: våtarbete (56 fall), tvätt- och desinfektionsmedel (12 fall), bearbetningsvätskor, oljor och smörjmedel (12 fall) och smutsigt arbete (11 fall). Marika Päällysaho

13 Exponering för växtskyddsmedel; symtom
Hundratals olika värksamma ämnen och preparat  Skadligheten varierar, också kliniska symtomer vid exponeringen Också andra beståndsdelar i preparatet kan orsaka symtomer (surfaktanter, lösningsmedel osv.) Kombinationseffekter när man utsätts för flera kemiska ämnen samtidigt Typiska symtomer är irritation i huden, ögonen och slemhinnorna Marika Päällysaho

14 Första hjälpen Tvätta stänk från huden med tvål och rikligt med vatten. Avlägsna de kontaminerade kläderna genast. Skölj stänk från ögonen under rinnande vatten åtminstone 20 min. huvudet böjt bakåt. Använd ögonskölj som första hjälpen. Råd från Giftinformationscentralen (24 h) Uppdaterade säkerhetsdatablad! Marika Päällysaho

15 Minskning av exponering
Föredra växtskyddsämne som är så ofarliga som möjligt (Undvika ämnen som kan orsaka cancer, som är sensibiliserande eller som är reproduktionsstörande) Följ bruksanvisningar noggrant  de är inte övriga instruktioner utan de grundar sig i produktens riskbedömning. Marika Päällysaho

16 Minskning av exponering
Följ IPM-principerna Om möjligt, välj preparat som innehåller de minst skadliga verksamma ämnen Ta hand om din hud Håll arbetsutrymme och lagrar rena Använd andamålsenliga verktyg, kläder och personlig skyddsutrustning. Ha med dig ett extra par rena handskar och ögonskölj Fäst uppmärksamhet på dina livsvanor Marika Päällysaho

17 Människogrupper som exponeras
Sprutanvändare Säkra arbetsmetoder, personlig skyddsutrustning Arbetare (Utbildning, ändamålsenliga arbetskläder och skyddsutrustning) Testare av spridningsredskap Obehöriga Ständiga invånare För tillfället finns det inga regler för det antal meter, som man måste ha mellan besprutningsområde och grannar. Produktens vindavdrift beror på bland annat munstycker, trycket, vindens riktningen och körhastigheten. Användning av avdriftsreducerande munstycker har ökat Besprutaren måste ta hand om att sprutsvätskan inte hamnar till grannarnas tomter. Det är god praxis i besprutningsarbete att informera grannar om den kommande besputningens tidpunkt och om vilka preparat man använder. Marika Päällysaho

18 Personlig skyddsutrustning

19 Personlig skyddsutrustning, övrigt
All personlig skyddsutrustning som säljs i Finland måste vara CE-märkt och uppfylla kraven i direktivet för personlig skyddsutrustning 89/686/EEG. Direktivet 89/686/EEG ställer krav om hälsan och säkerheten på alla skyddsutrustningar. Med personlig skyddsutrustning avses varje utrustning eller skyddsbeklädnad som är avsedd att bäras eller hållas av en person till skydd mot en eller flera hälso- eller säkerhetsrisker (statsrådets beslut, Srb 1406/1993). Tre kategorier av personlig skyddsutrustning Vilka krav som ställs på personlig skyddsutrustning beror till största delen på vilka risker den ska skydda mot. Personlig skyddsutrustning delas in i tre olika kategorier, I-III. Enkla skydd/kategori I I kategori I finns enkla typer av skyddsutrustningar som skyddar mot minimala risker. Användaren ska själv kunna avgöra vilken skyddseffekt utrustningen har och upptäcka risken i god tid. Hit räknas bland annat trädgårdshandskar och solglasögon. Tillverkaren kan själv tillägga CE-märkningen på etiketten. Vanligaste skydden/kategori II Många av de vanligaste personliga skyddsutrustningarna hör till kategori II. Utrustning som inte tillhör kategori I eller III tillhör per automatik kategori II. Här ingår de flesta idrottsskydden, hjälmar av olika slag, flytvästar, hörselskydd, reflexer, halkskydd, de flesta ögonskydd och skyddskläder. Produksten måste ha CE-märkningen och standardens nummer. Komplicerad utrustning/kategori III Till Kategori III räknas komplicerad personlig skyddsutrustning som ska skydda mot livsfara eller allvarlig bestående skada och risker som är svåra att upptäcka i god tid. Det kan till exempel handla om stark värme eller sträng kyla (över 100° C eller kyla under -50° C), elektriska risker, kemikalier och joniserande strålning. Kategori III omfattar även bland annat: Andningsskydd, inklusive dykapparater, fallskydd till exempel selar och linor som ska förhindra fall från tak, från båtar och vid bergsklättring. Produktetiketten i grupp III måste ha CE-märkningen och den måste ha kännetecknet på det organet som övervakar produkternas enhetlighet. Typkontroll För att en personlig skyddsutrustning i kategori II eller III ska få säljas måste tillverkaren sammanställa en teknisk dokumentation för skyddet och lämna in en prototyp för typkontroll till ett anmält organ. Det anmälda organet granskar den tekniska dokumentationen och utför provning av produkten, oftast med hjälp av en harmoniserad standard. Om skyddet uppfyller kraven i direktivet om personlig skyddsutrustning utfärdar det anmälda organet ett typkontrollintyg, EC Type-Examination Certificate. I Finland är Arbetshälsoinstitutet det anmälda organet som kan utföra provning av produkten enligt direktiv 89/686/EEC. | Marika Päällysaho

20 Personlig skyddsutrustning, övrigt
Tillverkaren eller importören ska testa och typkontrollera produkter som kommer på marknaden i Finland eller i Europa. Kontrollerade produkter har CE-märkingen och standardens nummer. Skyddsutrustningar fungerar endast om man tar hand om dem och använder dem rätt Arbetsgivaren är skyldig att genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. I detta syfte skall arbetsgivaren beakta omständigheter som hänför sig till arbetet, arbetsförhållandena och arbetsmiljön i övrigt samt till arbetstagarens personliga förutsättningar. (Arbetarskyddslag 738/2002) | Marika Päällysaho

21 Personlig skyddsutrustning, övrigt
För personlig skyddsutrustning gäller EU:s förordning om personlig skyddsutrustning som har ersatt det tidigare direktivet om personlig skyddsutrustning. Personlig skyddsutrustning har i den nya förordningen indelats i tre riskkategorier Två års övergångstid Personlig skyddsutrustning som stämmer överens med Direktivet om personlig skyddsutrustning 89/686/EEC, i Finland Statsrådets beslut om personlig skyddsutrustning 1406/1993, får släppas ut på marknaden t.o.m Fr.o.m ska varje enskild personlig skyddsutrustning som släpps ut på marknaden uppfylla kraven i EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. | Marika Päällysaho

22 Skyddshandskar Använd INTE lederhandskar eller vanliga trädgårdshandskar. Hushållshandskar är inte heller lämpliga för hantering av kemikalier!! Nitrilhandskar fungerar som ”universella handskar”, men man måste komma ihåg att kolla vad som står i säkerhetsdatabladet. Skyddshandskar måste användas under hela arbetandet, också när man underhåller sprutan. Obs! Inte in i traktorn Byta skyddshandskar tillräkligt ofta Ta handskar bort så att insidan inte blir smutsig | Marika Päällysaho

23 Skyddshandskar Kolla handskarnas skick varje gång (ha en extra par med dig) Tvätt återvändningsbara handskar efter arbetsdagen Vid behov kan man använda bomullshandskar under skyddshandskar Tvätta händer! Välj handskar som passar bra på dina händer Att välja skyddshandskar: Enligt säkerhetsdatabladet, men on det inte finns ska man kolla handskarnas genomträngningstider Barrier creams (skyddskräm) – har inte godkänts som personlig skyddsutrustning. Arbetshälsoinstitutet: I vissa fall kan smuts förebyggas fästa sig på huden och huden kan vara lättare att rengöra. Kemikalier kan absorberas i skyddskräm och därmed in i huden, speciellt om man litar på deras ”skyddsförmåga” och använder inga skyddshandskar. Säkerhetsdatabladet får inte innehålla någon hänvisning till skyddskräm som personlig skyddsutrustning. Några av de skyddskrämerna har visat sig innehålla beståndsdelar som orsakar kontakteksem. | Marika Päällysaho

24

25 Märkningar i skyddshandskarna
Det finns följande information i handskar eller i deras förpackningen: Tillverkarens namn och beteckning CE-märkningen och fyrsiffrig beteckning av anmält organ t.ex. 0403 Standardens beteckning EN 374 (delar 1,2,4 och 5 + EN , ) och EN 420 (övriga krav) Det finns två symboler för kemikalieskyddshandskar. Brevid symboler måste det finnas bokstavskoder som markerar testkemikalier. "info"-symbolen betyder att man måste läsa bruksanvisningen. Sista användningsdag vid behov. Täta handskar Skyddar mot kemikalier Läs bruksanvisningen | Marika Päällysaho

26 Märkningar i skyddshandskarna
Enligt den förnyade standarden finns det tre olika kategorier för kemikalieskyddshandskar. Bokstavskoder i handskar betyder testkemikalier vars genomträngningstid är minst 30 minuter. Skyddshandskar delas i tre olika typer, A-C. Marika Päällysaho

27 Märkningar i skyddshandskarna
EN ISO 374-1:2017 / type A (Märkningen i typ A kemikalieskyddshandskar) A B C D E F EN ISO 374-1:2017/ type B (Märkningen i typ B kemikalieskyddshandskar) Typ A: Skyddshandkar är testad med 6 testkemikalier, som har 30 minuters genomträngningstid Typ B: Skyddshandkar är testad med tre kemikalier Typ C: Skyddshandskar är testad med med en kemikalie ABC EN ISO 374-1:2017/ type C (Märkningen i typ C kemikalieskyddshandskar) A

28

29 Märkningar i skyddshandskarna
OBS! Nya bokstavskoder M Salpetersyra 65% N Ättiksyra 99 % O Ammoniumhydroxid 25 % P Väteperoxid 30 % S Fluorvätesyra 40 % T Formaldehyd 37 % Marika Päällysaho

30 ? ?

31 Ögon- och ansiktsskydd
Skyddar mot partiklar, damm och kemikalier Skyddar ögonen och huden runt ögonen Modeller med bågar Mask Vanliga glasögon ersätter inte ögonskydd! Ansiktsskydd syddar ögonen och åtminstone en del av ansikte Ansiktsskärmar Särskilda andningsskydd Skyddshuva | Marika Päällysaho

32

33 Andningsskydd Andningsskydd Filterskydd Andningsapparat
Halvmask med filter Helmask med filter Ansiktsdel och fläkt med filter (med motor) Andningsapparat Luften leds via en slang (renluftsmask) Luft / oxygen fås från en bärbart tank Tryckluftsmask Andningsskydd FILTERSKYDD Luft genom filtret, filtret tar bort luftföroreningar. Beroende på syrehalten i omgivande luft. Får inte vara mindre än 17% Motoriserade modeller; Fläkten matar in luften i ansiktsdelen genom minst ett filter. Den motoriserade modellen är lättare att använda. I en motoriserad modell kan ansiktsdelen vara en huva, en ansiktsskydd eller en hel / halv mask. Enheten är vanligtvis batteridriven och kan hållas i bältet. En motoriserad modell är inte en renluftsmask! ANDNINGSSKYDD Användaren mottar luft eller syre från en ren källa, antingen genom en slang eller genom en bärbar tank. Renluftsmasken är inte beroende på syreinnehållet i omgivande luft (arbete in i gödselbrunn)

34 Andningskydd Halvmask; täcker hakan, näsan och munnen
Helmask; täcker hakan, näsan, munnen och ögonen. Andningskyddet måste sitta tät på ansiktet  testa! Med filterskydd max 2h arbete på en gång och sedan minst 30 min. paus | Marika Päällysaho

35 Andningskydd Partikelfilter, gasfilter och kombinationsfilter.
Det finns P1, P2 och P3 dammfilter och A, B, E och K-klassens gasfilter för halv- och helmasker. Kombinationsfilter A2/P2 är oftast lämplig när man hanterar växtskyddsmedel. Kom ihåg att byta filter enligt andningsskyddets bruksanvisningar! Man behöver andningsskydd t.ex.: Inomhus (växthus) När man besprutar med handdrivna sprutor (t.ex. ryggsäcksspruta) När man hanterar preparat som är i pulverform, eller som är skadliga och kan irritera andningsvägar Andningskyddets bruksanvisning är ett viktigt dokument. Där man kan hitta information om filtrets effektivitet, bruksområde, underhåll och reservdelar. | Marika Päällysaho

36 Kuva: Saara Sivonen

37 traktor + förarhytt + filter
Klass 4 skyddshytt skydder mot damm, aerosoler och ångor Om hytten inte är klassificerats som klass 4 skyddshytt, ska man använda ändamålsenligt andningsskydd också inne i hytten om det står så i etiketten Efter besprutningssäsongen ska man byta filter, eftersom rester av växtskyddsmedel kan ha blivit kvar i dem Traktorhyttens aktiva kolfilter är inte ett godkänt filter mot kemikalier, så du bör också använda ett andningsskydd som anges i bruksanvisningar. Kemikalier migrerar genom ventilation, men särskilt i skyddshandskar och stövlar, lätt in i hytten. Ett aktivt kolfilter eller elektroniskt luftfilter minskar i någon mån avdrift i hytten, men de är inte filter mot kemikalier. Det finns dock ingen godkännandepraxis eller klassificering för dessa filter. Marika Päällysaho

38 Skyddskläder Förmodan är att växtskyddsarbetare har en långarmad skjorta, byxor, strumpor och skor som arbetskläder Speciella skyddskläder behövs när man hanterar t.ex. Växtskyddsmedel och andra kemikalier på gården. Till exempel en certifierad engångsoverall eller förkläde är en lämplig skyddsdräkt för sådana arbetsuppgifter. . | Marika Päällysaho

39

40 Kläder som skyddar mot kemikalier
Kan vara gas-, vätske-, stänk- eller dammtäta (grupp/kategori III) Typ3 vätsketät Typ 4 stänksäker Typ 6 skyddsdräkter mot begränsat stänk av kemikalier Skyddskläder av typ 3, 4 och 6 kan också skydda bara en del av kroppen (ytterligare märkning PB) Engångsdräkter och ”multi-användning-dräkter” Välj rätta skyddskläder med tanke på att hur täta de är och om du behöver skydda hela kroppen eller bara en del av kroppen. Obs: Skyddsdräkter är ofta gjort av antänbar material! Vätsketät kemikalieskyddsdräkt, typ 3. Vid låg exponeringsrisk eller användning av kemikalier med inga effekter på människors hälsa används stänktät skyddsdräkt av typ 4. Kemisk skyddsdräkt med begränsat skyddsfunktion mot kemikalier i vätskeform, typ 6. | Marika Päällysaho

41 Skyddsoverall Type Cat III, type 3 Cat III, type 4
Grown/apron Cat III type 3 Working coverall Work wear Resistance to penetration ++++ +++ ++ (if water repelent) +/- | Marika Päällysaho

42 Skodonen som skyddar mot kemikalier
Skodonen mot kemikaliestänk (EN ) Skodonen mot genomträngning av kemiska ämnen (EN ) Används med kemikalieskyddsdräkt eller som en del av kemikalieskyddsdräkten Kontollera regelbundet att dina stövlar är i bra skick! | Marika Päällysaho

43 Tack!