Sådan har man håndteret enkeltbetalningsordningen i Sverige

En presentation över ämnet: "Sådan har man håndteret enkeltbetalningsordningen i Sverige"— Presentationens avskrift:

1 Sådan har man håndteret enkeltbetalningsordningen i Sverige
Plantekongres 2007, session 98

2 Nationella val i reformen
Full frikoppling på allt utom handjursbidraget (75 % kvar). 5 regioner. Grundbelopp: - Åkermark 125 – 276 euro/ha. - Permanenta betesmarker euro/ha. På gårdsnivå: - 50 % av amko- och extensifieringsbidraget % av slaktbidraget - 67,5 % av mjölkstödet Startår 2005 men mjölkbidraget frikopplas 2007.

3 Sverige jämfört med Danmark
Direktersättningar Sverige Danmark Procent av intäkter Procent av faktor- inkomsten

4 Antal ansökningar 2004 2005 2006 (prel) Antal 67 0001 86 000 82 000
Areal åkermark ’ ha ’ ha ’ ha Areal betesmark ’ ha ’ ha ’ ha avser antal inlämnade ansökningar om arealstöd och foderareal. Stöden handläggs av länsstyrelserna (21 län) men Jordbruksverket betalar ut pengarna.

5 Hur påverkas jordbruket (exempel för ett spannmålsföretag, 1000 SEK)
Intäkter Kostnader Produkter Direkta Arealstöd m.m. 300 Övriga driftkostn 350 Övrigt Kapitalkostn Summa Summa Nettoresultat

6 EAA-kalkylen (hela jordbrukssektorn) Miljarder SEK 2003 2005 2007
Produktionsvärde  Kostnader Förädlingsvärde  Övr subventioner  Löner, m.m Företagsinkomst

7 Produktionskostnader för spannmål

8 Förändring av odlingen av spannmål 2004-2006, procent
Sammanfattning: Slättbygd: Minus 5-10 % Skogsbygd: Minus %

9 Födda mjölkraskalvar (förändring månadsvis jämfört med 2004, procent)
Sammanfattning: Mjölkraskalvar: Minus ca 8 % (Andra kalvar: Oförändrat)

10 Långsiktiga produktions-effekter av reformen
Procent minskning Spannmål Nötkött Mjölk

11 Prisutvecklingen på jordbruksmark (1990=100)