Geografi Vårterminen år 4 Catharina Glaas

En presentation över ämnet: "Geografi Vårterminen år 4 Catharina Glaas"— Presentationens avskrift:

1 Geografi Vårterminen år 4 Catharina Glaas
Sverige Geografi Vårterminen år 4 Catharina Glaas Vad berättar vykorten om vårt levnadssätt?

2 V. 5 Lektion 1 Introduktion Vad är geografi? Hur ser det ut på olika platser på jorden och varför det ser ut så. Hur jorden skapades och hela tiden förändras. Hur människor lever på olika platser. Hur vi använder och påverkar naturen. Ordet geografi betyder beskrivning av jorden.

3 Nyckelfrågorna Geografins fem viktiga frågor
V. 5 Lektion 1 Introduktion Nyckelfrågorna Geografins fem viktiga frågor Hur ser det ut i området och hur fungerar det där? Hur och varför har det blivit så? Hur använder människorna området och hur sköter de det? Hur var det i området förr i tiden? Hur blir det i området i framtiden Tänk alltid på de här fem frågorna! Du har användning av dem under hela din skoltid! Ansvar: Lär dig dessa fem frågor

4 Planeten Tellus V. 5 Lektion 1 Vår jord Jorden är en planet som rör sig i en bana runt solen. Vår sol är en stjärna i Galaxen Vintergatan. Vår planet heter Tellus och är en av nio planeter som kretsar kring solen. Bara Tellus har syre och vatten som gör att vi kan leva. För 4 miljarder år sedan var jorden ett gasmoln, sen blev den ett glödande klot. Inne i jordklotet finns fortfarande en glödande massa som kallas magma. Efter mycket lång tid svalnade den heta massan. Då bildades jordskorpan på jordensyta.

5 Hur ser jorden ut inuti? V. 5 Lektion 1 Vår jord
6. Jordskorpan är olika tjock på olika ställen. Det är marken vi går på. Den finns såklart också under haven. 3. Manteln består av fasta bergarter, men på vissa ställen kan de smälta och bli vulkaner. Vid vulkanutbrott rinner het magma ut. När den stelnar kallas den lava. 2. Den yttre kärnan är flytande Den inre kärnan är fast. Både den yttre och inre kärnan består mest av järn.

6 Kontinenterna rör på sig
V. 5 Lektion 1 Vår jord De stora landområdena på jorden kallas kontinenter. För flera hunda miljoner år sedan satt de ihop. Det kallas för Pangea. De 7 stora olika plattorna (och några mindre) glider omkring på den heta magman. De dras ifrån varandra, de gnuggar sig mot varandra eller de krockar. I sprickorna blir det ofta jordbävningar, vulkanutbrott eller ras.

7 Mer hav än land Det finns mer hav än land på jordklotet.
V. 5 Lektion 1 Vår jord Det finns mer hav än land på jordklotet. Alla hav är egentligen samma vatten, men vattnet i de olika haven är olika varmt och salt. Vågorna är olika höga och det är olika djupt. Det finns tre stora oceaner, eller världshav. - Atlanten - Stilla havet - Indiska oceanen Film sli.se: Jordens inre och yttre krafter Ansvar: s Stenciler: Jordens utveckling + Jorden i genomskärning

8 Jordytan förändras V. 5 Lektion 2 Jordytan Olika krafter i naturen slipar ned och nöter på jordytan hela tiden. Eftersom bergarterna är olika hårda nöts de ned olika snabbt. Olika naturkrafter: Rinnande vatten- drar med sig stenar, grus och sand. Regn – jordlager och växter dras med i vattnet Havsvågor – för med sig grus och sand samt slipar ned berg. Is/glaciär – glider och slipar ned Värme och kyla – berg vittrar sönder (spricker) Vindar – för med sig sand som nöter ned berget Ansvar: s Stencil: Natur- och kulturlandskap

9 Spår från inlandsisen Kika på s 24-25 V. 5 Lektion 2 Jordytan Under istiden var Sverige täckt av is. Vi ser spår av det idag. Rundhällar och isräfflor – isen slipade berge. Vi kan se från vilket håll isen kom eftersom den skapade rundhällar. Ibland ser man isräfflor (repor) på rundhällarna. Morän – när isen smälte hamnade allt det som fastnat i isen på marken. Blandningen av sten, grus och sand kallas morän. Flyttblock – stora stenar som isen fört med sig. Kallas också jättekast. Rullstensåsar – isens smältvatten rann i långa tunnlar. Det lämnades långa höga rader med sten, grus och sand. De går oftast från norr till söder. Ansvar: s Stencil: Natur- och kulturlandskap

10 Naturlandskap blir kulturlandskap
V. 5 Lektion 2 Jordytan När isen smälte kom människorna. Då var naturen helt orörd – ett naturlandskap. Människorna levde av jakt, fiska och att samla. För 6000 år sedan: Klimatet blir varmare. Skogar bredde ut sig. Människor börjar odla och blir bofasta. Så snart människorna började påverka naturen blir den ett kulturlandskap. För 3500 år sedan: Landet höjer sig. Gammal havsbotten blir bra betesmark. 2000 år sedan: Klimatet blir kallare. Vi tillverkar yxor av järn. Vi började använda ved och trä till hus. Hugger ned skog. Kan använda större åkrar. Kika på s 26-31 Ansvar: s Stencil: Natur- och kulturlandskap

11 Naturlandskap blir kulturlandskap
V. 5 Lektion 2 Jordytan Kika på s 26-31 För 200 år sedan: De flesta bor på landet men städer börjar växa fram. I städerna finns industrier. Järnvägen börjar byggas och vi fick bättre transportvägar. Första bilarna kommer. De små åkrarna slås ihop till större för att det skulle bli lättare att så. Idag: Landskapet är nästan helt och hållet format av människan. Städer, byar, jordbruksområden, skogar, fritidsområden… Framtid: Vad tror du? _____________________ Landskapet förändras också naturligt - av väder - skogbränder -ras/jordskred -sjukdomar Ansvar: s Stencil: Natur- och kulturlandskap Lär dig begreppen naturlandskap och kulturlandskap

12 Kartan är en bild Skalstreck = hur mycket verkligheten är förminskad
V. 5 Lektion 3 Min bild av Sverige - Förminskning av verkligheten. Skalstreck = hur mycket verkligheten är förminskad Norr är alltid uppåt på en karta Väderstecken – norr, söder, väst och öst Ansvar: Atlas (Kartbok) s 4-7 Boken s Måla din bild av Sverige Kompassros

13 - Visar höjden, naturen, vägnät, bebyggelse osv
Olika typer av kartor V. 5 Lektion 3 Min bild av Sverige Det finns olika typer av kartor. Man delar in dem i två grupper: Topografisk karta - Visar höjden, naturen, vägnät, bebyggelse osv Tematisk karta En karta med ett visst tema, t.ex. hur många bondgårdar som finns i ett område. Bilkartor – visar vägar Sjökort – visar hur djupt vattnet är Klimatkarta – visar var olika naturområden finns Befolkningskarta – visar var många bor Ansvar: Atlas (Kartbok) s 4-7 Bok s Måla din bild av Sverige

14 Kartans tecken V. 5 Lektion 3 Min bild av Sverige
Olika färger och symboler betyder olika saker på en karta. Ansvar: Atlas (Kartbok) s Måla din bild av Sverige

15 Hamnskiftarens resa 1 V. 6 Lektion 1 Landskapen Om landskapen
Vilka landskap handlade det om? Hur beskriver Ayla och Jim naturen, miljön och geografin där de är? Vilka geografiska platser pratar man om? Vilka landskapsdjur och landskapsblommor möter vi Vad kan du mer berätta om landskapen? Begrepp och fakta? Vad är ett väderstreck? Hörförståelse: Varför är Jim så ensam den här sommaren? Vad är det ålen varnar Jim för? Vad är en hamnskiftare? Hamnskiftarens resa hittar du här. Ansvar: Atlas (Kartbok) s 4-7 Måla din bild av Sverige

16 Vad kan du säga om Norrbotten
Så funkar en karta I V. 6 Lektion 2 Kartövning Olika färger och symboler betyder olika saker på en karta. Städer är ofta en röd prick. Berg visas med höjdkurvor eller färger. En svart prick/triangel visar bergstoppar Färger visar också var det är skog, odlingsmark, sjöar… När du försöker förstå en karta är det viktigt att du först tittar på Teckenförklaringen. Titta i Kartboken s 6-7. Vad kan du säga om Norrbotten Ansvar: Atlas (Kartbok) s 6-7 Boken: s Stenciler: Kartövning, frågor till Geografen

17 Så funkar en karta II V. 6 Lektion 2 Kartövning
Börja alltid med att titta i en kartboks innehållsförteckning. Den finns oftast i början av boken. För att hitta i en karta behöver du kunna slå i ett register. Det finns oftast längst bak. - Utritade platser står oftast i bokstavsordning. - När du hittat platsen i registret ser du att det står en siffra bakom namnet – det är sidan Sen står det en bokstav och en siffra. Det kallas för en koordinat och visar i vilken ruta på sidan du hittar platsen. Använd Kartboken Hitta Tidaholm. Ansvar: Atlas (Kartbok) s 6-7 Boken: s Stenciler: Kartövning, frågor till Geografen

18 Uppgift V. 6 Lektion 2 Kartövning
Med din bänkgranne: 1. Kartans tecken: 1. Slå upp en sida som visar en del av Sverige du är intresserad av. 2. Skriv vilken sida du har valt. 3. Jämför kartbokens teckenförklaring med den du får av din lärare. 4. Ringa in de karttecken och färgförklaringar som du hittar på din valda sida. 5. Hittar du några fler så ritar du in dem i din bok och tar du reda på vad de betyder. Ensam: Stenciler: (Limma in i din anteckningsbok) 2. Vi lär oss kartan 3. Min ö 4. Hur långt? 5. Sök i kartboken. Extra: Gör egna frågor som liknar de uppgift 4. Byt med en vän. Ansvar: Atlas (Kartbok) s 6-7 Boken: s Stenciler: Kartövning, frågor till Geografen

19 GEOGRAFENS TESTAMENTE – den stora Sverigeresan
V. 6 Lektion 2 Landskapen GEOGRAFENS TESTAMENTE – den stora Sverigeresan Avsnitt 1 I avsnittet nämns två sjöar. Den ena är Sveriges största sjö. Den andra är Sveriges näst största sjö. Vad heter de? (Skriv också vilken som är störst) 2. Vilka landskap ligger runt de båda sjöarna? Ta hjälp av kartboken och skriv alla. 3. Holger Nilsson och Mortensen åkte först till fel sjö. I den sjön finns en stor ö. Vad heter ön? 4. Markera Sveriges åtta största sjöar på kartan och lär dig dem. Geografens testamente hittar du här. Ansvar: Atlas (Kartbok) s 6-7 Boken: s Stenciler: Kartövning, frågor till Geografen

20 Hamnskiftarens resa 2 V. 6 Lektion 3 Landskapen Om landskapen
Vilka landskap handlade det om? Hur beskriver Ayla och Jim naturen, miljön och geografin där de är? Vilka geografiska platser pratar man om? Vilka landskapsdjur och landskapsblommor möter vi Vad kan du mer berätta om landskapen? Begrepp och fakta? Hur kan Öland vara både minst och näst störst? Vad är Stora Alvaret? Havet vid Öland och Gotland kallas ett innanhav, varför det tror du? (Titta på kartan) Hörförståelse: Kommer du ihåg vad Ayla bad Jim ta med sig i förra avsnittet? Den här gången är det Bysens yxa hon ber honom ta med sig. Rita en ryggsäck på en hel sida i din bok och fyll den med de saker han kommer att ta med sig under sin resa. Det kommer fler saker. Hamnskiftarens resa hittar du här. Ansvar: Atlas (Kartbok) s 4-7 Måla din bild av Sverige