Att söka vetenskaplig information Litteratursökning för VESTA

En presentation över ämnet: "Att söka vetenskaplig information Litteratursökning för VESTA"— Presentationens avskrift:

1 Att söka vetenskaplig information Litteratursökning för VESTA
Ingrid Andersson Simon Ekström Biblioteket, Karolinska Universitetssjukhuset, Biblioteken i Stockholms läns landsting Presentationen ”VESTA” finns på:

2 Lärandemål för Bibliotekets två kurstillfällen:
Att få en överblick över vilka resurser och vilken support ni har via Biblioteken i SLL Att få utökade kunskaper i och erfarenhet av hur man söker vetenskapligt material i databaser Att bli bekanta med referenshantering via referenshanteringsprogrammet EndNoteOnline

3 Dagens agenda 8:30 – Biblioteken i SLL – för dig som arbetar i vården
8:40-10:00 – Att söka vetenskapligt material i databaser (Ingrid) 10:00-10:20 – Fika 10:20-11:20 – Referenser med EndNoteOnline (Simon) 11:20-11:50 – Söksupport – vi går runt och hjälper er söka 11:50-12:00 – Summering och avslutande tips (Ingrid) – Att söka vetenskapligt material i databaser (Ingrid PubMed, Samsök, SweMed, Cochrane Google Scholar, PubMed Clinical Queries, TRIP) Hitta sökord, Booelska operatorer, skapa sökblock söksträngar, använda filter mm. Mejla referenser och spara sökningar/söksträngar Fika ca – Referenser med EndNoteOnline (Simon) För att enkelt citera och få en automatiskt tillagd referenslista i ditt arbete. – Söksupport – vi går runt och hjälper er med sökningar – Avslutande tips (Ingrid)

4 Biblioteken i SLL

5 Vi är landstinget – inte universitetet

6 Er ingång till allt: Åtkomst hemifrån Böcker
Tidskrifter - The lancet / Anesthesia Browzine! Service och tjänster Inuti - biblioteket karolinska.se/biblioteket

7 Åtkomst till databaser och tidskrifter: på jobbet och hemifrån
Primärvård SLSO = du kommer åt alla resurser jämt. Privat VC – du kommer åt alla resurser under VESTA-kursen. Efter VESTA-kursen krävs att vårdgivaren har biblioteksavtal, annars gäller: Mer om SLL-bibliotekens service och biblioteksavtal: biblioteken.sll.se/service

8 SLL-proxy Primärvård SLSO
- Använd SLL-proxy för att komma åt biblioteksresurser när du inte är på jobbet. (På jobbet behövs ingen – allt är öppet.) Privat VC - Använd alltid SLL-proxy för att komma åt biblioteksresurser. Ditt SLL-proxykonto gäller under VESTA-kursen. Om SLL-proxy: biblioteken.sll.se/sllproxy

9 Att söka vetenskapligt material i databaser

10 Databaser – Vad är vad? PubMed/MEDLINE - originalartiklar, översikter mm - PubMed Clinical Queries - ett filter för kliniska studier och systematiska översikter Cochrane Library - systematiska översikter mm SveMed+ - skandinaviska artiklar mm Samsök - samsökning i flera databaser TRIP - samsökning i flera källor Google Scholar - samsökning i flera källor Alla databaser och söktjänster hittas via: biblioteken.sll.se/databaser

11 1. Innan du börjar söka…

12 Formulera en fråga – som går att besvara
Tips: Guide till en bra sökstrategi – biblioteken.sll.se/EBM

13 2. Hitta och samla sökord För att söka brett gäller det att hitta så många och relevanta sökord och varianter som möjligt. OBS! Frågeformulerande och ordsamlandet - att verkligen tänka igenom vad man är ute efter och hur det benämns är grunden – det viktigaste arbetet för ett bra resultat. För att i databaser söka så brett och med så hög sensitivitet som möjligt - inte missa nåt relevant – bör man använda både fritextord (vanliga ord) och det man kallar ämnesord/indexord eller i medicinska sammanhang MeSH-termer.

14 Identifiera sökblocken
SÖKBLOCK/-delar/-begrepp SÖKORD Fritextsökord, ämnesord/MeSh-termer, synonymer, trunkering, förkortningar BEGRÄNSNINGAR (årtal, lämplig studiedesign, språk, patientens ålder) - exklusionskriterier Diabetes typ 2 Samla här! … Vilka typer studier? Närifrån? Språk? Vuxna? Barn? Unga? Hba1c Riktlinjer Primärvården

15 Fritextord kontra Ämnesord
Fritextord = vanliga ord du själv väljer och skriver in sökrutan. Vad får du? Alla artiklar där ordet nämnts i titel, abstrakt, keywords eller annat fält som databasen kan söka i, kommer med i din träfflista → Ger bred sökning, kan innehålla mycket skräp, men täcker mycket 2. Ämnesord = Utvalda indexord som artiklar taggas med av person, som t ex MeSH-termer. Vad får du? Artiklarna i din träfflista HANDLAR verkligen om ämnet, ordet/ämnet har inte bara nämnts. → Ger mer specifik sökning, mer relevanta träffar, men inte allra nyaste artiklarna För att söka brett gäller det att hitta så många och relevanta sökord och varianter som möjligt. OBS! Frågeformulerande och ordsamlandet - att verkligen tänka igenom vad man är ute efter och hur det benämns är grunden – det viktigaste arbetet för ett bra resultat. För att i databaser söka så brett och med så hög sensitivitet som möjligt - inte missa nåt relevant – bör man använda både fritextord (vanliga ord) och det man kallar ämnesord/indexord eller i medicinska sammanhang MeSH-termer. För bästa täckning - både hög specificitet och sensitivitet: Använd både fritext och ämnesord i sökningen.

16 MeSH – PubMeds ämnesord
MeSH terms = Medical Subject Headings = medicinska ämnesord (på svenska: MeSH-termer) Beskriver artiklarnas innehåll enligt en kontrollerad vokabulär, en ämnesordslista. Hierarkiskt ordnad ämnesordslista. Sätts av utsedd person/er som läser artikeln – ej författarna. Görs av NLM och man kan söka bland ämnesorden i MeSH Database, som hittas via länk från PubMed:s startsida: Börja med att plocka fram/hitta MeSH-termer. PubMed (NLM som gör) men även andra databaser använder sig av ämnesordslistan. Bra start för att ringa in exakt vad man är ut efter. The NLM Medical Subject Headings controlled vocabulary of biomedical terms that is used to describe the subject of each journal article in MEDLINE. MeSH contains approximately 26 thousand terms and is updated annually to reflect changes in medicine and medical terminology. MeSH terms are arranged hierarchically by subject categories with more specific terms arranged beneath broader terms. PubMed allows you to view this hierarchy and select terms for searching in the MeSH Database. Skilled subject analysts examine journal articles and assign to each the most specific MeSH terms applicable - typically ten to twelve. Applying the MeSH vocabulary ensures that articles are uniformly indexed by subject, whatever the author's words. Från NLM

17 MeSH-termerna Artikelns MeSH-termer hittas under abstractet i PubMed.
Ger en bild av vad artikeln handlar om. En * efter ämnesordet = huvudämne i artikeln. Tips! Har du redan hittat en relevant artikel i ditt ämne? Titta vad den fått för MeSH-termer! MeSH-termer ger precision i sökningen – artikeln handlar verkligen om detta. Ordet nämns inte bara i abstractet.

18 PubMed kontra MEDLINE? MEDLINE =
De artiklar i PubMed som fått MeSH-termer. Vilka artiklar har inte fått MeSH-termer? De allra nyaste. Det tar allt från 2 veckor till 2 månader+ för en artikel att få MeSH-termer. De riktigt gamla. Man gör inte allt bakåt. PubMed MEDLINE Bl a därför är det viktigt att söka med både MeSh-termer och fritextord. Inte missa något.

19 Hitta MeSH-termer? Använd Svensk MeSH!
Skriv in en term på svenska eller engelska Om termen finns får du förslag på den engelska MeSH-termen

20 Synonymer, fraser, trunkering och förkortningar
Samla sökord med hjälp av SvenskMeSH, MeSH Database, CINAHL- ämnesord etc och din egen ämneskompetens alla synonymer för sökorden. Tänk på singular och plural. Frassökning Finns det relevanta fraser som används? Skriv dem som sökord inom citattecken: “Central venous catheter” eller ”low blood pressure” - då söker PubMed och de flesta andra databaser på orden i en följd. Trunkering - söker på olika ordformer Behöver du använda trunkering i din sökning: Hypotens* söker på hypotension, hypotensive Förkortningar Fundera över ev förkortningar som används för dina sökord, t ex CVC för Central venous catheter. OBS! Leta engelska förkortningar.

21 Identifiera sökblocken
SÖKBLOCK/-delar/-begrepp SÖKORD Fritextsökord, ämnesord/MeSh-termer, synonymer, trunkering, förkortningar BEGRÄNSNINGAR (årtal, lämplig studiedesign, språk, patientens ålder) Diabetes typ 2 Diabetes mellitus Type 2 ”Diabetes Mellitus, Type II” ”Diabetes Type 2” DM2 ”Type 2-Diabetes” … Max 10 år tillbaka, engelska + nordiska språk Systematiska översikter, RCT, riktlinjer Vuxna patienter, inte barn Hba1c “Hb A1c” Glycated Hemoglobin A Riktlinjer Guidelines Guideline ... Primärvården ”Primary Care” Primary Health care ”General Practitioner”, ”General Practitioners” ”General Practice Physicians” GP GPs …

22 3. Kombinera sökord För att söka brett gäller det att hitta så många och relevanta sökord och varianter som möjligt. OBS! Frågeformulerande och ordsamlandet - att verkligen tänka igenom vad man är ute efter och hur det benämns är grunden – det viktigaste arbetet för ett bra resultat. För att i databaser söka så brett och med så hög sensitivitet som möjligt - inte missa nåt relevant – bör man använda både fritextord (vanliga ord) och det man kallar ämnesord/indexord eller i medicinska sammanhang MeSH-termer.

23 Kombinera sökord – booelska operatorer
George Boole. Bild: Wikipedia AND begränsar antalet träffar: alla termer ska finnas med i varje referens migraine AND acupuncture OR utökar antalet träffar: används för att kombinera synonymer och relaterade begrepp “Central venous catheter” OR CVC

24 Kombinera sökord – booelska operatorer
NOT utesluter oönskade termer Children NOT newborn Att bygga en söksträng: Viktigt att avgränsa sökorden med parenteser. PubMed (m fl databaser) tolkar det som står inom parentes först. “chronic pain” AND (head OR neck)

25 Varje sökblock med operatorer
SÖKBLOCK/-delar/-begrepp SÖKORD Fritextsökord, ämnesord/MeSh-termer, synonymer, trunkering, förkortningar BEGRÄNSNINGAR (årtal, lämplig studiedesign, språk, patientens ålder) SÖKBLOCK 1: Diabetes typ 2 Diabetes mellitus Type 2 OR ”Diabetes Mellitus, Type II” OR ”Diabetes Type 2” OR DM2 OR ”Type 2-Diabetes” Max 10 år tillbaka, engelska + nordiska språk Systematiska översikter, RCT, riktlinjer Vuxna patienter, inte barn SÖKBLOCK 2: Hba1c Hba1c OR “Hb A1c” OR Glycated Hemoglobin A SÖKBLOCK 3: Riktlinjer Guidelines OR Guideline SÖKBLOCK 4: Primärvården ”Primary Care” OR Primary Health Care OR GP OR GPs OR ”General Practitioner” OR ”General practitioners” OR ”General Practice Physicians” OR ”General Practice Physician”)

26 Alla sökblock tillsammans med operatorer
(Diabetes mellitus Type 2 OR ”Diabetes Mellitus, Type II” OR ”Diabetes Type 2” OR DM2 OR ”Type 2-Diabetes”) AND (Hba1c OR “Hb A1c” OR Glycated Hemoglobin A) (Guidelines OR Guideline) (”Primary Care” OR Primary Health Care OR ”General Practitioner” OR ”General practitioners” OR GP OR GPs OR ”General Practice Physicians” OR ”General Practice Physician”)

27 4. Att välja databas

28 Att välja databas – och anpassa sökningen
Var du ska söka beror på din fråga och ditt ämne. För att öka chansen till framgång i sökprocessen - Följ EBM/EBV-stegen! Steg 1: Sök efter systematiska översikter Börja med att söka efter systematiska översikter om din fråga berör behandling/intervention eller diagnostisk tester/screening. Systematiska översikter är kritiskt granskade sammanställningar av alla tillgängliga resultat från kontrollerade studier inom ett visst medicinskt problem. Cochrane Library – Tar MeSH-termer, booelska operatorer, men tänk ändå enklare när du söker. Träffarna är färre. SBU – är mer av webbsida. Sök superenkelt och gå igenom träffarna. Steg 1: Systematiska översikter Börja med att söka systematiska översikter om din fråga berör behandling/intervention och i vissa fall diagnostiska tester/screening. Systematiska översikter är kritiskt granskade sammanställningar av alla tillgängliga resultat från kontrollerade studier inom ett visst medicinskt problem.

29 Att välja databas – och anpassa sökningen
Steg 2: Sök i kliniska beslutsstöd och s k meta-databaser Med dem söker du i flera källor samtidigt och i redan sammanställd forskning – ger en bred och snabb överblick om det redan finns sammanställt. DynaMed Plus – Sök enkelt. Artiklar finns om varje diagnos/läkemedel etc. Inga booelska operatorer. Men ”frassökning”. Förslagen du får när du skriver är faktiska ämnen i databasen. Trip – PICO-sökning, booelska, trunkering, frassökning och Advanced.

30 Att välja databas – och anpassa sökningen
Steg 3: Kolla upp behandlingsguider, riktlinjer och vårdprogram För vanligare sjukdomar är kliniska behandlingsguider och riktlinjer en bra evidenskälla. Dessa grundar sig i första hand på resultaten från systematiska översikter och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Viss – Sök enkelt eller klicka dig fram. Vårdhandboken - Sök enkelt eller klicka dig fram. Beroende på fråga: Strama, JanusInfo m fl. .

31 Anpassa din sökning till i vilken databas du söker!
Sist men inte minst… Steg 4: Primärdatabaser För mera specifika frågor kan man behöva söka originalstudier från databaser som PubMed. (PubMed innehåller dock mer än bara originalstudier, bl a Cochrane Reviews.) Oftast är komplicerade sökningar möjliga, d v s med booelska, fraser, trunkeringar etc. Men fundera på databasens storlek – är den liten-> sök bredare för ännu högre sensitivitet. T ex: PubMed – ca 27 miljoner artikelreferenser = Störst! MeSH-termer. Tips: PubMed:s Clinical Queries Näst bästa källan för systematiska översikter finns i PubMeds sökfunktion Clinical Queries SweMed+ - mindre databas över skandinaviska artiklar mm Andra primärdatabaser: CINAHL - omvårdnad. Anpassade ämnesord/ PSYCHinfo –psykologi, logopedi mm / AMED – fysioterapi, arbetsterapi, alternativmedicin. Anpassa din sökning till i vilken databas du söker!

32 Databaser – Vad är vad? Cochrane Library - systematiska översikter mm PubMed/MEDLINE - originalartiklar, översikter mm - PubMed Clinical Queries - ett filter för kliniska studier och systematiska översikter SveMed+ - skandinaviska artiklar mm Samsök - samsökning i flera databaser TRIP - samsökning i flera källor Google Scholar - samsökning i flera källor Alla databaser och söktjänster hittas via: biblioteken.sll.se/databaser

33 PubMed För att söka brett gäller det att hitta så många och relevanta sökord och varianter som möjligt. OBS! Frågeformulerande och ordsamlandet - att verkligen tänka igenom vad man är ute efter och hur det benämns är grunden – det viktigaste arbetet för ett bra resultat. För att i databaser söka så brett och med så hög sensitivitet som möjligt - inte missa nåt relevant – bör man använda både fritextord (vanliga ord) och det man kallar ämnesord/indexord eller i medicinska sammanhang MeSH-termer.

34 PubMed - både originalstudier och översikter
>27 miljoner referenser till i främst originalartiklar inom medicin och biomedicin. Produceras av National Library of Medicine (NLM), The National Center for Biotechnology Information (NCBI) och National Institute of Health (NIH) i USA. Fritt tillgänglig databas, men för åtkomst till artiklarna i fulltext Använd alltid Bibliotekets länk till PubMed:

35 MeSH – PubMed:s ämnesord
MeSH terms = Medical Subject Headings = medicinska ämnesord (på svenska: MeSH-termer) Beskriver artiklarnas innehåll enligt en kontrollerad vokabulär, en ämnesordslista. Sätts av utsedd person/er som läser artikeln – ej författarna själva. Hierarkiskt ordnad ämnesordslista. Görs av NLM och man kan söka bland ämnesorden i MeSH Database, finns som länk från PubMed:s startsida:

36 PubMed kontra MEDLINE? MEDLINE =
De artiklar i PubMed som fått MeSH-termer. Vilka artiklar har inte fått MeSH-termer? De allra nyaste. Det tar allt från 2 veckor till 2 månader+ för en artikel att få MeSH-termer. De riktigt gamla. Man gör inte allt bakåt. PubMed MEDLINE För att i databaser söka så brett och med så hög sensitivitet som möjligt - inte missa nåt relevant – bör man använda både fritextord (vanliga ord) och det man kallar ämnesord/indexord eller i medicinska sammanhang MeSH-termer.

37 MeSH-termerna Artikelns MeSH-termer hittas under abstractet i PubMed.
Ger en bild av vad artikeln handlar om. En * efter ämnesordet = huvudämne i artikeln. Tips! Har du redan hittat en relevant artikel i ditt ämne? Titta vad den fått för MeSH-termer! MeSh-termer ger precision i sökningen – artikeln handlar verkligen om detta. Ordet nämns inte bara i abstractet.

38 Hitta sökord – Använd Svensk MeSH!
Skriv in en term på svenska eller engelska Om termen finns får du förslag på den engelska MeSH-termen Hittas på:

39 Fritextord – Ämnesord? 1. Fritextsök (skriv ett ord i sökrutan) →
Ordet du söker på har nämnts i titel/abstrakt –> bred sökning (Just PubMed söker då efter ordet OCH efter motsvarande MeSH-term, d v s sökning görs i hela PubMed inklusive MEDLINE) 2. Via MeSH Database/Ämnesordslista → Artiklarna HANDLAR verkligen om ämnet –> smalare sökning, mer relevanta träffar (PubMed söker endast på MeSH-termen, d v s sökning görs endast i MEDLINE)

40 Olika sätt att kombinera sökord i PubMed
Snabbsök direkt i sökrutan: Låt PubMed hjälpa till med ämnesord och kombinera själv sökorden med AND, OR och NOT. (OBS! Använd parenteser för att avgränsa sökorden om du använder OR.)

41 Olika sätt att kombinera sökord i PubMed
Advanced Search: Sök på ett sökblock i taget och kombinera tidigare sökningar i Advanced Search. (Du får automatiskt hjälp med parenteserna.)

42 Avgränsa med filter i PubMed
Clinical Queries är ett filter under PubMed Tools på förstasidan i PubMed – används för att bara få träffar på systematiska studier och randomiserade kontrollerade studier(RCT). Filtren till vänster om din träfflista – används för att filtrera på t ex studier publicerade senaste 5 åren, språk eller typ av studie. OBS! Var försiktigt med övriga filter, t ex ålder/kön på patient. De begränsar dig till enbart sökning på MeSH-termer.

43 Andra databaser Samsök - SLL:s samsökning i flera källor, sk metadatabas (PubMed, CINAHL; PsychINFO, AMED m fl SweMed+ - skandinaviska artiklar, bl a från Läkartidningen. Cochrane Library - systematiska översikter mm Google Scholar - samsökning i flera källor, sk metadatabas TRIP - samsökning i flera källor, sk metadatabas Alla databaser och söktjänster hittas via: biblioteken.sll.se/databaser

44 Vad är Cochrane? Cochrane Collaboration - utgivare, består av sju databaser, där Cochrane Reviews är den centrala Cochrane Reviews innehåller systematiska översikter i fulltext, skrivna av medlemmar av Cochrane Collaboration, publiceras enbart i Cochrane Library. (En internationell motsvarighet till SBU.) Systematisk översikt Författarna väljer ut en intervention rörande en specifik sjukdom Söker, granskar, sammanställer bevis från alla relevanta studier Summerar slutsatser om interventionens effekt

45 Sök systematiska översikter i Cochrane Library
Kombinera sökord med AND och OR och klicka på “Go” Kunskapsöversikter listas under All Results > Cochrane Reviews Klicka på titeln för att läsa abstract och ladda ner i fulltext Tips: Använd * för att söka på olika ordformer. catheter* söker på catheters, catheterization m fl

46 Att spara sökningar

47 Spara din sökstrategi och söksträngar!
För replikerbarheten – för att en studie ska kunna göras om exakt på samma sätt senare för att se om någon ny information tillkommit – och för att kunna omvärdera strategin medan du söker, är det viktigt att du sparar din sökstrategi och dina söksträngar: Vad har jag testat? Varför valde jag bort detta? Vad gav vilken sökning? Varför sökte jag så i den databasen? etc. Spara sökningar direkt via databasen De flesta databaser har möjlighet att skaffa konto och logga in och kunna se/spara sin historik. T ex PubMed har MyNCBI, Samsök har EBSCO-konto – för att spara referenser och sökningar. Skriv ner/notera själv, t ex med skärmdumpar eller sökmatris i Word/Excel

48 Referenshantering med EndNote Online

49 Att använda EndNote Online
Ett gratis referenshanteringsprogram för enkel citering och automatisk referenslista. Skapa ett konto på: Manual på svenska Länk till EndNoteOnline manual, KIB: Länk till info och tips om EndNoteOnline SLL-biblioteken: Manual på engelska Länk till EndNoteOnline manual som pdf, Thomson Reuter:

50 Att skriva referenser manuellt
Använd KIB:s guide till hur man skriver referenser från olika källor: I citeringsstilen APA: I citeringsstilen Vancouver: Hitta färdigskrivna referenser för att klistra in i Word: För PubMed-referenser – sök på PMID, t ex via denna sida: För böcker, vissa rapporter mm – använd nationella bibliotekskatalogen LIBRIS: Sök fram boken – Välj Skapa referenser – Kopiera referensen.

51 Några tips för er kliniska vardag!

52 BrowZine – för dig som är SLL-anställd Läs The Lancet direkt på din dator/surfplatta/ mobil
BrowZine är gratis – och finns både som app och på webben. För att komma åt våra tidskrifter måste du arbeta inom vården i SLL och ha bibliotekets SLL-proxy. Gör så här: - Ladda ner BrowZine-appen till din telefon eller surfplatta eller gå in på webben: BrowZine.com - Välj vid Choose Library -> Stockholms läns landsting - Logga in med din SLL-proxy-inloggning Klart! För att enkelt komma åt dina favorittidskrifter: skapa ett BrowZine-konto under My bookshelf. Läs mer:

53 Hitta evidens snabbt – DynaMedPlus, Isabel och ClinicalKey

54 Tack! Ingrid Andersson Simon Ekström ingrid.h.andersson@sll.se