Tvärvillkor: märkning och registrering av djur

En presentation över ämnet: "Tvärvillkor: märkning och registrering av djur"— Presentationens avskrift:

1 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Syfte och omfattning: Skapa spårbarhet och därmed minimera skadeverkningarna av smittsamma djursjukdomar Regelverket omfattar nötkreatur, får, getter och grisar

2 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Vilka konsekvenser för tvärvillkoren blir det för djurhållaren om den inte anmäler PPN?

3 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Produktionsplatsnummer Definitionen av produktionsplatsnummer: Varje inrättning, byggnad eller, när det rör sig om en utomhusanläggning, varje plats på en MS:s territorium där djur hålls, föds upp eller hanteras Anläggning: Tätt liggande byggnader som utgör en tydlig enhet, exempelvis en traditionell gård. Omfattar också kringliggande beten i enlighet med 500-meters praxis

4 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Produktionsplatsnummer 500-meterspraxis: Tillämpas framförallt på beten. Är det mindre än 500 m mellan två beten kan dessa betraktas som en och samma produktionsplats. Förutsättningen är att det inte finns andras klövbärande djur emellan

5 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Kraven på identifiering av nötkreatur Djuren ska vara korrekt märkta Djuren ska vara journalförda Djuren ska vara rapporterade till CDB

6 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Märkning av nötkreatur En kalv ska märkas med öronbrickor senast 20 dagar efter födseln eller senast då djuret flyttas, om tidigare än 20 dagar En viss acceptans finns för djur som endast har en bricka eller tappat båda, förutsatt att helhetsintrycket är gott och detta inte är satt i system. I övrigt räknas omärkta djur som är äldre än 20 dagar som ett tvärvillkorsfel Eventuella avdrag baseras på hur många djur som är omärkta i relation till besättningens storlek När är märkningen (djur som endast har en bricka eller tappat båda)inte satt i system: Båda brickor: Vissa grundförutsättningar måste vara uppfyllda (journal och rapportering i god ordning, märkningen generellt god, djur med bristande märkning är säkert och tydligt identifierbara genom ex. kvarvarande öronmärke, transpondermärkning, uteslutningsmetod, journal och CDB, djurhållaren har beredskap att rätta till bristerna) Utöver ovanstående måste djurhållaren beställt nya öronbrickor senast innan föranmälan eller avisering av LST:s märkningskontroll. Ena öronbrickan: Samma grundförutsättningar som innan samt: - Högst 10 procent får ha tappat en öronbricka i besättningar över 20 djur. Kan tillåtas högre procent i mindre besättningar. - Djurhållaren måste beställa ersättningsbrickor senast första vardagen efter LST:s märkningskontroll.

7 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Journalföring av nötkreatur Följande uppgifter ska noteras i journalen: Födslar med angivande av ras och kön Dödsfall Inkommande djur med uppgift om varifrån de kommer Utgående djur med uppgift om destination I samtliga fall ska djurets ID (uppgifterna på öronbrickan) samt händelsedatum noteras Eventuella avdrag baseras på hur många djur som inte är fullständigt journalförda i relation till besättningens storlek

8 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Journalföring av nötkreatur Djurhållare som rapporterar elektroniskt till CDB (t.ex. CDB Internet) föra någon separat stalljournal. I dessa fall ska alla uppgifter rapporteras till CDB (även de uppgifter som djurhållaren tidigare enbart fört in i sin journal). I dessa fall bortfaller komponenten stalljournal och ingen kontroll behöver göras av denna. Uppgifter som tidigare enbart förts in i journalen: Flyttar mellan egna PPN som ligger inom samma eller angränsande kommun. Djur som man tillfälligt håller och som kommer från en annan djurhållare

9 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Rapportering till CDB En central databas som drivs av SJV (Söderhamn) Djurhållaren är ansvarig för att rapportera till CDB inom 7 dagar från det att händelsen ägt rum. Uppgifter som inte får saknas i tvärvillkorshänseende är: (djurets ID), händelsedatum, PPN från/till Både mottagare och avsändare av ett djur har skyldighet att rapportera (i de flesta fall) Eventuella avdrag baseras på hur många djur som inte är rapporterade i relation till besättningens storlek

10 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Rapportering till CDB Djurhållaren kan även få tvärvillkorsavdrag på stöden om de rapporterar för sent till CDB! - Det man tar med i bedömningen är allvarlighetsgraden i kombination med hur många dagar sena rapporteringarna har varit. Det kan även få konsekvenser för stöden vid en upprepning inom tre kalenderår.

11 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Kraven på identifiering gällande får och getter Djuren ska vara korrekt märkta Djuren ska vara journalförda Flyttade djur ska åtföljas av transportdokument (Ej TV) Förflyttningar ska rapporteras till SJV:s databas för får och getter (Ej TV)

12 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Märkning av får och getter födda efter den 9 juli 2005 Samtliga får och getter ska vara märkta senast 6 månader efter födseln. Flyttas de tidigare ska de vara märkta när de flyttas Regler för djur avsedda att slaktas före 12 månaders ålder: Ska märkas med minst en bricka Brickan ska vara präglad med födelseanläggningens PPN Djur avsedda att bli äldre än 12 månader: Ska märkas med en bricka i vartdera örat Brickorna ska vara präglade med födelseanläggningens PPN samt individnummer

13 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Märkning av får och getter födda före den 9 juli 2005 Djuren ska märkas senast när de lämnar produktionsplatsen de föddes på Djuren ska märkas med en bricka i vartdera örat präglade med födelseplatsens PPN För djur som flyttas direkt till slakt behövs endast en bricka En viss acceptans finns för djur som endast har en bricka eller tappat båda, förutsatt att helhetsintrycket är gott och detta inte är satt i system. Eventuella avdrag baseras på hur många djur som är omärkta i relation till besättningens storlek Resonemanget för när det inte satt i system är på liknande sätt för får och getter som jag redogjorde för innan när det gäller nötkreaturen.

14 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Journalföring av får och getter (samtliga djur) Diverse uppgifter om produktionsplatsen; adress, koordinater mm När det gäller djur som kommer till produktionsplatsen, PPN var djuren kommer ifrån samt ankomstdatum När det gäller djur som lämnar produktionsplatsen; transportörens namn, registreringsnummer för den del av transportmedlet som innehåller djuren, mottagande PPN alternativt namn och adress samt avsändningsdatum

15 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Journalföring av får och getter- tillkommande krav för djur födda efter 31 dec 2009 Även födslar, dödsfall och hemslakt ska journalföras De djur som enligt reglerna ska märkas individuellt ska också journalföras individuellt Födslar ska anges med födelseår, identifieringsdatum och antal Dödsfall ska anges med månad och år samt antal Även ras och genotyp tillkommer om känd Eventuella avdrag baseras på hur många djur som inte är fullständigt journalförda i relation till besättningens storlek

16 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Kraven på märkning och registrering av grisar Djuren ska vara korrekt märkta Djuren ska vara journalförda Mottagna djur ska rapporteras till SJV:s databas (Ej TV)

17 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Märkning av gris Grisar ska märkas senast då de lämnar den produktionsplats de föddes på Märkningen ska utgöras av minst en öronbricka eller tatuering Av märkningen ska födelseplatsens produktionsplatsnummer framgå Eventuella avdrag baseras på hur många djur som är omärkta i relation till besättningens storlek

18 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Journalföring av grisar Om inkommande djur; varifrån de kommer, antal och datum Om utgående djur; till vilken produktionsplats djuren flyttas, antal och datum Av all journalföring ska djurens identitet framgå Eventuella avdrag baseras på hur många djur som inte är fullständigt journalförda i relation till besättningens storlek

19 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Problem: trots prioriterat förenklingsarbete, upptäcks fortfarande många fel vid kontroll Sedan 2006 har många förenklade rutiner och förenklingsförslag genomförts inom identifiering och registrering av djur. Varför fortfarande många fel inom området? Många fler e-tjänster (mindre risk att göra fel) Behöver enbart journalföra grupp av får och getter vis flytt mellan egna PPN. Färger på får- och getbrickor Införande reservbrickor får och getter Möjlighet att låta slakteriet sköta rapporteringen till CDB, förflyttningsregistret får/get Borttagande av krav att grisjournalen ska vara av godkänt format Förenklad grismärkning (levarantörsnummer mm) 500 meters regeln Införande av att man ska journalföra inom 48 h istället för samma dag som händelsen inträffat. Borttagande av kravet på journal vid elektronisk rapportering till CDB.

20 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Möjliga förklaringar till att andelen fel på området inte minskar i den takt som är önskat Bristande administrativa rutiner på företagen Bristande förståelse för vad reglerna fyller för syfte. Sverige har länge varit förskonat från större utbrott av djursjukdomar Företagen i sig är så arbetskrävande att man inte hinner med, trots goda föresatser En kombination av ovanstående

21 Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Rekommendationer för att minska felen Ta för vana att märka/rapportera/journalföra så fort som möjligt, uppskjutande medför glömska Hitta inte på egna system som går ut på att märka med en bricka först och avvakta med den andra Utnyttja SJV:s webbtjänster så mycket som möjligt, de minskar felen och skapar översikt för användaren Vid osäkerhet; kontakta i första hand SJV:s kundtjänst Lita inte på vandringssägner om vad som gäller; gå direkt till källan (SJV)