Ställ krav för klimatsmartare godstransporter Sektorn Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se.

En presentation över ämnet: "Ställ krav för klimatsmartare godstransporter Sektorn Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se."— Presentationens avskrift:

1 Ställ krav för klimatsmartare godstransporter Sektorn Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

2 Minskande utsläpp från lastbilstrafiken
Positivt Utsläppen från vägtrafiken minskar och är nu under 1990 år nivå. Tidigare ökning av utsläppen från tunga lastbilar har vänts till minskning. Under minskade utsläppen från tunga lastbilar preliminärt med 15 procent Orsak till minskningen var ökad andel biodrivmedel och ökad energieffektivitet samtidigt som trafiken inte ökade Utmaning Med nuvarande utveckling bedöms trafiken öka med 36 procent till 2030 jämfört med 2013

3 Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil energi

4 Tre åtgärdsområden för att nå fossilfrihet
Förbättrad logistik och bättre utnyttjande av alla trafikslag Effektivare fordon och framförande Byte till förnybar energi Eldrivna tunga fordon Byte från fossila drivmedel till biodrivmedel

5 Tunga lastbilars användning av fossil energi med och utan åtgärder (TWh)

6 Kritiska faktorer transportsnålt samhälle
För att till 2030 åstadkomma oförändrad lastbilstrafik krävs: Förutsättningar skapas för att 30 % av transporter med tung lastbil som är över 300 km flyttas över till järnväg och sjöfart till 2030 (50 % till 2050). Samordning av godstransporter i staden så att mängden lastbilsrörelser (fkm) i staden minskar med 20–30 % jämfört med prognos. Fyllnadsgrad och ruttoptimering ökar så det leder till 10 % effektivare fjärrtransporter (minskat trafikarbete) Hälften av alla rundvirkestransporter och cirka 15 % av övriga fjärrtransporter sker med längre och tyngre fordon Kombinera med generella styrmedel i form av drivmedelsskatter och kilometerskatt

7 Kritiska faktorer energieffektivisering
För att till 2030 åstadkomma, 25 % effektivare fjärrlastbilar, elektrifiering av distribution i staden och 15 procent effektivare användning krävs: Att det finns ett utbud på EU marknaden Nationella styrmedel så att denna utveckling sker även här Även nordiska kombinationer utvecklas minst i samma grad som Europeiska Lönsamhet i laddhybridbussar , eldrivna och motsvarande för distributionslastbilar Krav på distributionslastbilar vid upphandling, från marknaden och områdeskrav Huvuddelen av trafiken håller hastighetsgränserna Sparsam körning tillämpas av majoriteten av förarna Infrastrukturen understödjer ett sparsamt körsätt

8 Kritiska faktorer förnybar energi
För att till 2030 åstadkomma, 20 TWh biodrivmedel, 4,5 TWh el och över 80 procent lägre användning av fossil energi krävs: Minskad trafik, energieffektivisering och elektrifiering bidrar till att energianvändningen minskar med procent Utveckling av produktions- och distributionskapacitet för biodrivmedel En fordonsflotta kompatibel med dessa drivmedel Två vägar (sannolikt kombination av dem) Drop-in drivmedel Drivmedel för dedikerade fordon Satsning på dedikerade drivmedel förutsätter att det finns fordonsmodeller tillgängliga internationellt Laddinfrastruktur för personbilar och tunga stadsfordon (på sikt även för fjärrlastbilar)

9 Slutsatser Utsläppen från lastbilstrafiken minskar genom energieffektivare fordon och användning samt ökad andel förnybar energi Samtidigt ökar gapet till klimatmålen med nuvarande utveckling För att nå målen krävs en kombination av åtgärder förbättrad logistik och överflyttning till mer energieffektiva trafikslag energieffektivare fordon och användning ökad andel förnybar energi genom biodrivmedel och elektrifiering Sverige har att vinna på att vara en föregångare. En föregångare som går att följa.

10 Reflektioner utifrån KNEG och FFF
Tron att det inte behöver vara dyrare att köra miljöanpassat stämmer oftast också med verkligheten. Sparsam körning. Många energieffektiviseringsåtgärder på fordon har kort återbetalningstid. Biodrivmedel kan innebära högre kostnader men om det görs samtidigt som effektivisering av fordon och logistik behöver inte totala kostnader öka. Minskad energianvändning innebär att man är bättre rustad för högre bränslepriser.

11 Reflektioner utifrån KNEG och FFF
Upphandling är ett kraftfullt verktyg att minska koldioxidutsläppen. Viktigt att inte styra mot enskilda åtgärder utan på vad som ska åstadkommas – t.ex. en given utsläppsreduktion. Teknik står ofta i fokus – glöm inte logistiken. Samarbete mellan leverantörer och transportköpare för att hitta effektiva åtgärder och arbetssätt.

12 Reflektioner utifrån KNEG och FFF
Stor tilltro till att utsläppen kan minskas idag men potentialen är mycket större till 2030. Bedömd potential idag stämmer relativt väl med KNEG och Fossilfriutredningens tidigare bedömningar. Ingen större tro att potentialen ökar till 2030. Såväl KNEG som Fossilfriutredningen har dock visat på åtgärdspotential att minska utsläppen med 80 procent eller mer till 2030 jämfört med 2010 genom att kombinera olika åtgärder. Kunskapen om potentialerna på sikt och vilka åtgärder som det kräver behöver öka.

13 Reflektioner utifrån KNEG och FFF
Men om det nu är så att det kan vara billigare varför görs inte mer? Är transporter för billiga? Är kostnaden för låg i förhållande till varuvärdet? Tar kunden hellre en marginellt högre kostnad än kräver effektiviseringar? Sannolikt krävs ytterligare styrmedel. Fossilfriutredningen har lagt ett stort antal förslag. Ställ krav!