Kvalitetsmätnining hösten 2018

En presentation över ämnet: "Kvalitetsmätnining hösten 2018"— Presentationens avskrift:

1 Kvalitetsmätnining hösten 2018 tage.johansson@folkbildning.net
Utgångspunkten för kvalitetsmätningarna är att: Kvalitet betyder att folkhögskolans verksamhet är ändamålsenlig utifrån olika perspektiv: den studerandes egna mål den studerandes framtida nytta för arbete eller studier folkhögskolans mål sju utvalda samhällsfrågor/-områden Kvalitet mäts på respektive delområde. Det sammanvägda resultatet av dessa fyra områden utgör ett samlat kvalitetsindex. Se sid 31. Kvalitetsmätnining hösten 2018 Filen innehåller en övergripande redovisning av studerandeenkäten och enkäten för pedagogisk personal hösten Redovisningen bygger på att skolan har deltagit i båda enkäterna. De skolor som enbart deltagit i studerandeenkäten får en begränsad redovisning med enbart de delar som härrör från studerandeenkäten. Utgångspunkten för FB-kvalitets mätningar av kvalitet är följande definition: Kvalitet betyder att folkhögskolans verksamhet är ändamålsenlig utifrån tre olika perspektiv: deltagarens egna mål inkl framtida nytta av studierna för arbete eller studier folkhögskolans mål prioriterade eller utvalda samhällsfrågor.

2 Kvalitetsenkäten mäter folkbildningskvalitet på fyra områden
Mätningen omfattar ovanstående fyra huvudområden. Genomgående görs jämförelser med andra skolors svar. Svaren från studerande och pedagogisk personal om folkhögskolans mål jämförs med varandra, dels inom skolan, dels med alla skolor som medverkat i enkäterna. Redovisningen återspeglar de fyra perspektiven som ingår i enkäterna: deltagarnas egna mål, deltagarnas framtida nytta, folkhögskolans mål och ny kunskap om prioriterade samhällsfrågor. Totalt antal svar för deltagarenkäten respektive lärarenkäten redovisas, samt antalet svar från skolans deltagare respektive lärare (numera även övrig pedagogisk personal).

3 Svaren på respektive fråga omvandlas till ett medeltal index på en skala från 0 till 100 enligt nedan. Dessa indextal per fråga jämförs med den totala undersökningens indextal. Medeltalet av alla frågor inom ett område, t.ex. de studerandes mål, utgör ett sammanfattande indextal för hela området. 1 Håller inte alls med 2 Håller med lite 3 Håller med en del 4 Håller helt med 33,3 66,7 100 De avgivna svaren, från Håller inte alls med (1) till Håller helt med (4), omvandlads till en skala från 0 till 100. Ofta redovisas medelvärdet av skolans alla svar på en fråga eller en grupp av frågor i jämförelse med alla avgivna svar. Medelvärdet av varje svar ligger på skalan mellan 0 och är skalans mittpunkt. Högre värden än 50 innebär att en majoritet håller med om påståendet. Mindre än 50 betyder motsatsen.

4 Deltagande skolors svarsfrekvens för deltagarenkäten ht 2018.

5 Här redovisas som röd stapel alla deltagares medelvärde för frågorna om egna mål vid senaste mätningen. Övriga staplar representerar varje enskild folkhögskola vid senaste mätningen, en del bättre och en del sämre än medelvärdet. De två yttersta staplarna till vänster resp. höger visar på den maximala skillnaden mellan alla deltagande folkhögskolor.

6 Skolans samlade resultat för frågegruppen Deltagarnas egna mål (6 frågor) och gruppen Framtidsnytta (2 frågor) visas. Röda staplar är skolans resultat, blå är alla skolors resultat. I båda fallen är det deltagarnas svar som redovisas.

7 Skolans deltagare jämförs med alla deltagare med hjälp av indextal (medelvärden) som kan variera mellan 0 och 100. Sammanvägt index (överst i diagrammet) är medelvärdet av medelvärdena på de 6 frågorna. För att fördjupa analysen finns i nästa bild en redovisning av andelen missnöjda för respektive fråga.

8 Åsiktsspridning bland egna deltagare om uppnådda egna mål.

9 Åsiktsspridning bland alla deltagare om uppnådda egna mål.

10 Skolans deltagare jämförs med alla deltagare med hjälp av indextal (medelvärden) som kan variera mellan 0 och 100. Sammanvägt index (överst i diagrammet) är medelvärdet av medelvärdena på de 2 frågorna.

11 Åsiktsspridningen bland alla deltagare och egna deltagare om framtida nytta av studierna.

12 Diagrammet visar hur många procentandelar av skolans deltagare respektive av alla deltagare som har valt alternativet Håller inte alls med på respektive fråga under avsnittet deltagarnas mål. Målet är så låga värden som möjligt.

13 Har folkhögskolans mål uppnåtts?
Sammanfattning om folkhögskolans mål – studerande och pedagogisk personal, sid 14. Jämförelse mellan egna studerande och alla studerande, sid 15. Åsiktsspridning bland egna deltagare respektive alla deltagare, sid Jämförelse mellan egna studerandes och egna lärares uppfattning, sid Jämförelse mellan egna lärare och alla lärare angående folkhögskolans mål, sid 19. Följande avsnitt innehåller tre olika jämförelser av svaren på frågorna om Folkhögskolans mål: • Skolans deltagare jämförs med alla deltagare • Skolans deltagare jämförs med skolans lärares svar • Skolans lärare jämförs med alla lärares svar.

14 Här redovisas skolans samlade resultat för frågegruppen Folkhögskolans mål (13 frågor) för egna deltagare och lärare, samt för alla deltagare och lärare.

15 Skolans deltagare jämförs med alla deltagare
Skolans deltagare jämförs med alla deltagare. Sammanvägt index (överst i diagrammet) är medelvärdet av svaren på de 13 frågorna.

16 Åsiktsspridningen bland egna deltagare om folkhögskolans mål.

17 Åsiktsspridningen bland alla deltagare om folkhögskolans mål.

18 Skolans deltagare jämförs med skolans lärare
Skolans deltagare jämförs med skolans lärare. Sammanvägt index (överst) är medelvärdet av svaren på de 13 frågorna.

19 Skolans lärare jämförs med alla lärare
Skolans lärare jämförs med alla lärare. Sammanvägt index (överst) är medelvärdet av svaren på de 13 frågorna.

20 På följande sidor jämförs samhällsfrågornas förekomst respektive önskad omfattning i kursen
Har inte ingått För liten omfattning Lagom omfattning För stor omfattning Om man svarar Har inte ingått så får man inte svara på de följande frågorma om vad man lärt sig på olika områden. Följande avsnitt innehåller olika jämförelser av svaren på frågor om Samhällsfrågornas omfattning i kursen: • %-andel som anser att frågorna inte ingått • %-andel som anser omfattningen Lagom • %-andeler som anser att det var för stor respektive för liten omfattning i kursen Därefter två diagram som summerar de tre ovanstående diagramen.

21 Diagrammet visar procentandelen av alla deltagare respektive av skolans deltagare som anser att samhällsfrågorna inte ingått i kursen. Dessa svarande kan inte svara på de efterföljande frågorna om vad man lärt sig om dessa frågor.

22 Diagrammet visar procentandelen av alla deltagare respektive av skolans deltagare som anser att samhällsfrågornas omfattning är Lagom. Resterande andelar upp till 100 % består av tre grupper. Dels de som önskar större omfattning, dels de som önskar mindre omfattning. Samt de som anser att frågorna inte ingått i kursen.

23 Här visas hur stor andel av skolans svarande som tycker att omfattningen av ämnet/frågan är för liten respektive för stor. Helst skall dessa åsikter inte ha höga värden och i synnerhet inte båda samtidigt.

24 Åsiktspridning bland egna deltagare om samhällsfrågornas omfattning.

25 Åsiktspridning bland alla deltagare om samhällsfrågornas omfattning.

26 Sammanfattande jämförelse mellan skolans deltagare och alla deltagare om hur mycket som man har lärt sig i de olika samhällsfrågorna. Skalan går från 0 till 100. Indextalet utgör medelvärde av de 7 ingående samhällsfrågorna.

27 Jämförelse mellan skolans deltagare och alla deltagare om hur mycket som man har lärt sig i de olika samhällsfrågorna. Skalan från 0 till 100.

28 Åsiktspridning bland alla deltagare om vad man lärt sig i samhällsfrågor.

29 %-andelar av de som svarat att frågan/ämnet har förekommit, men som säger att de inte lärt sig något alls.

30 Sammanfattning av de fyra kvalitetsområdena
Skolans deltagare jämförs med alla deltagare på de fyra viktiga områdena: deltagarnas egna mål, framtida nytta för deltagaren, folkhögskolans mål och hur mycket som man har lärt sig om samhällsfrågorna.

31 Ett sammanfattande mått på skolans kvalitet
Här redovisas ett sammanfattande mått på skolans kvalitet jämfört med andra folkhögskolor. Måttet består av ett medelindextal, skapat av de fyra måtten i föregående bild: deltagarnas egna mål, framtida nytta, folkhögskolans mål och hur mycket man lärt sig om samhällsfrågorna. Medelindex består av medelvärdet av fyra aspekter (indextal): deltagarnas mål, deltagarnas framtida nytta, folkhögskolans mål och uppnådda kunskaper I samhällsfrågorna. Samhällsfrågornas omfattning i kurserna beaktas inte i detta indextal.

32 Demo Medeltal index för skolans kurser och respektive målområde. Tabellen redovisat medeltal index för respektive målområde. Skalan för medeltal index är 0 till utgör ett kritisk värde. Om indexvärdet ligger över 50 så överväger de positiva svaren på målområdets frågor. För värden under 50 så överväger de negativa svaren på målområdets frågor. Färgskalan går från grönt via gult till rött. Grön bakgrundsfärg indikerar ett bättre resultat än medeltalet för skolan och resp. målområde. Röd bakgrundsfärg indikerar ett sämre resultat än medeltalet för skolan och målområdet.

33 FB-kvalitet hösten 2018 Tage Johansson
Frågor om hur resultaten skall tolkas och synpunkter på enkäten skickas till eller .