Konventionens juridiska status i Sverige

En presentation över ämnet: "Konventionens juridiska status i Sverige"— Presentationens avskrift:

1 Konventionens juridiska status i Sverige
De följande bilderna reder ut konventionens juridiska status i Sverige. Det kan nämligen skilja sig åt mellan olika staters rättssystem.

2 Den politiska dimensionen
Internationellt, nationellt, regionalt, lokalt Den juridiska dimensionen Den pedagogiska dimensionen Konventionen i det nationella rättssystemet Konventionen i praktiken Den etiska dimensionen En ratificerad konvention ska på något sätt implementeras i varje stats såväl rättssystem som beslutsfattande och verksamheter. Bilden är ett sätt att förstå och tolka rättigheterna i en svensk kontext. Politisk dimension: En konvention är ett politiskt dokument som är antaget av FN, ratificerat av varje stat som är med. Rättigheterna ska införlivas i det regionala och lokala arbetet för att genomsyra alla nivåer i Sverige. Att göra en konvention till lag (att inkorporera) får olika följder i olika stater. Juridisk dimension: Konventionen ska även implementeras i nationell lagstiftning oavsett om den är lag eller inte. Det kan ske på olika sätt. Sverige har valt att konstatera normharmoni (att nationell lagstiftning harmonierar med konventionen), sedan har vi även transformerat vissa artiklar till lagar där det är relevant. Det gäller främst artikel 3 (barnets bästa) och 12 (barnets rätt att vara delaktigt). Barnrättighetsutredningen som lämnade sitt betänkande i mars 2016 föreslog att konventionen inkorporeras i svensk lag och regeringen har sagt att inkorporering förbereds till 1 januari 202. FN-kommittén önskar att varje stat inkorporerar konventionen i nationell lagstiftning. Pedagogisk dimension: Här synliggörs tillämpningen, på olika nivåer i samhället. Hur gör vi för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda? Metoder och verktyg ska väljas. I den etiska dimensionen synliggörs hur vi ser på barnet som medborgare/invånare. Den barnsyn som genomsyrar ett land påverkar hur rättigheterna kommer barnen tillgodo. Här visar det sig hur rättigheterna kommer barnet tillgodo och hur de prioriteras i det politiska beslutsfattandet. Hur vi ser på barnet som medborgare/invånare

3 Dualistiskt rättssystem Traktatskonventionen
Sverige som nation har ett dualistiskt rättssystem, det innebär att nationell lag och ratificerade konventioner ses som likvärdiga tills det blir en krock mellan de olika rättigheterna. Då ska nationell lag ha företräde. En konvention är juridiskt bindande mellan de stater som ratificerat och därför är det inte möjligt att välja om man vill genomföra rättigheterna eller inte. Men Sverige har även ratificerat Traktatskonventionen som i artikel 27 slår fast att en stat inte kan hänvisa till nationell lagstiftning för att inte följa en ratificerad konvention. Då måste lagstiftningen ändras. Även om en konvention inte är lag i Sverige har vi alltså skyldighet att följa bestämmelserna som står där. Som nämnts tidigare kommer konventionen troligtvis att bli svensk lag inom något år (1 januari 2020)