Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer – förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten Christian Brunsson Samordnare Multimodal.

En presentation över ämnet: "Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer – förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten Christian Brunsson Samordnare Multimodal."— Presentationens avskrift:

1 Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer – förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten Christian Brunsson Samordnare Multimodal Rehabilitering Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) tel , epost: 30 december 2018

2 Disposition Några viktiga §§ Försörjningsstöd/socialbidrag SIP
Läkarintyg Rehabilitering 30 december 2018

3 Västra Götaland i siffror
> 1, 6 miljoner invånare (17 % av Sveriges befolkning) Sveriges näst största län invånare födda utomlands (I Göteborg 25 %) Ca 200 Vårdcentraler 49 kommuner > 49 socialtjänster källa: 30 december 2018

4 2 kap. Kommunens ansvar 1 § Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunen har ansvar för att den enskilde för det stöd och den hjälp han behöver i avvaktan på att frågan om vilken huvudman som bär ansvar löses. Om två olika huvudmän inte är överens om kostnadsansvaret får detta under inga omständigheter gå ut över den enskilde. Kommunen måste då gå in och betala. S 45 I förhållande till kriminalvård Frigivning Frigång permissioner 30 december 2018

5 1 kap Socialtjänstens mål
1 kap Socialtjänstens mål 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Ungdomar som flyttar hemifrån 30 december 2018

6 Mål för hälso- och sjukvården
Mål för hälso- och sjukvården 2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lika villkor för hela befolkningen är målet, enligt Prioriteringsutredningens förslag Man pratar om vertikal och horisontell jämlikhet. Med vertikal jämlikhet menas att personer med de största behoven ska få de största resurserna. Med horisontell jämlikhet menas att lika fall skal behandlas lika. Fungerar det som det var tänkt? Välutbildade män – lågutbildade kvinnor/invandrare Se utredningen Vård på (o) lika villkor – en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso-och sjukvård. Exempel hjärtsjukvården där högutbildade hjärtsviktspatienter har en tendens att behandlas med nyare och dyrare preparat, KOL –patienter med låg utbildningsnivå oftare än andra behandlas med äldre omodernare metoder. Utrikes födda söker vård mer sällan, vilket utjämnas när de väl fått kontakt med vården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har vi alla rätt till vård på lika villkor. Trots det finns det skillnader i hur vården tar hand om patienter med olika utbildning eller inkomst. Höginkomsttagare får ibland också nyare och dyrare läkemedel. skillnaderna i vård och hälsa mellan låg- och högutbildade eller mellan låg- och höginkomsttagare. 30 december 2018

7 4 kap. Rätten till bistånd
4 kap. Rätten till bistånd 1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Arbetssökande Ungdomar som flyttar hemifrån Försörjningsstöd – ant medlemmar vi hushållet Bostadskostnad, Hushållsel, Arbetsresor, Hemförsäkring, Medlemskap i fackförening och akassa, Riksnormen – antalet medlemmar i hushållet Riksnormen innehåller kostnader för Livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon, tv-avgift. Livsföring i övrigt bistånd till t ex vinterkläder, vård-och behandlingsinsatser för missbrukare, hemtjänst, särskilt boende för äldre eller funktionshindrande – hälso- och sjukvård, tandvård, glasögon, hemutrustning, flyttkostnader, spädbarnsutrustning, umgängesresor, avgifter för kommunal service, ansöknings- och förmedlingsavgifter, rekreation, begravning och skulder 30 december 2018

8 Dubbla uppdrag i arbetet med ekonomiskt bistånd
1. Huvuduppgiften är att stödja den enskilde så att han eller hon kan klara sig utan ekonomiskt bistånd – hjälp till självförsörjning 2. I väntan på att detta blir möjligt har den enskilde under vissa förutsättningar och efter individuell behovsprövning rätt till ekonomiskt bistånd 30 december 2018

9 En skälig levnadsnivå Skälig levnadsnivå Riksnormen Bostad El
En skälig levnadsnivå Skälig levnadsnivå Riksnormen Bostad El Arbetsresor Hemförsäkring Fackavgift/Akassa Nödv tandvård Glasögon läkarvård Medicin (förmånsberättigad) Kompl från socialtjänsten Egna inkomster Försörjningsstöd – ant medlemmar vi hushållet Bostadskostnad, Hushållsel, Arbetsresor, Hemförsäkring, Medlemskap i fackförening och akassa, Riksnormen – antalet medlemmar i hushållet Riksnormen innehåller kostnader för Livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon, tv-avgift. Livsföring i övrigt bistånd till t ex vinterkläder, vård-och behandlingsinsatser för missbrukare, hemtjänst, särskilt boende för äldre eller funktionshindrande – hälso- och sjukvård, tandvård, glasögon, hemutrustning, flyttkostnader, spädbarnsutrustning, umgängesresor, avgifter för kommunal service, ansöknings- och förmedlingsavgifter, rekreation, begravning och skulder. 30 december 2018

10 Två ersättningssystem som får konsekvenser
Två ersättningssystem som får konsekvenser Försäkringssystemet - det generella välfärdssystemet Bidragssystemet – samhällets yttersta skyddsnät Legitimitet i samhället, hos af, sjukvården Hur blir rehabförutsättningarna i de olika systemen För individen, skam – vågar inte berätta för anhöriga o vänner, fattigdom –får inte äga tillgångar – måste ansöka varje månad – måste redogöra varje månad – beroende – svårt att förstå reglerna – ilska – hur fan har jag hamnat här 30 december 2018

11 De olika ersättningssystemen (2014)
De olika ersättningssystemen (2014) Totalt 97,9 miljarder Källor: Akassa iaf inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen statistikdatabasen Sjukförsäkringen försäkringskassan 30 december 2018

12 SIP – Samordnad Individuell Plan
SIP är en plan som ska upprättas tillsammans med brukare om de har insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och om det finns behov av samordning. SIP är lagstadgad sedan 2010 i både HSL (3 f §) och SoL ( 2 kap. 7 §). 30 december 2018

13 SIP – Samordnad Individuell Plan – sjukvårdens ansvar
. Hälso – och sjukvårdslagen 3f§ När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:979). 30 december 2018

14 SIP på 3 minuter 30 december 2018

15 Varför behövs läkarintyg?
Varför behövs läkarintyg? Ett läkarintyg behövs när klienten hävdar nedsatt arbetsförmåga/möjlighet att söka arbete, pga sjukdom. Läkarintyget har en rättslig innebörd – det kan leda till försörjningsstöd – inte försörjningsstöd – det ger legitimitet för rättssäkra beslut. Socialsekreterarens utredningsmaterial. Läkarintyget är samtidigt ett bevismedel Om du är intresserad läs t ex Läkarintyget i sjukförsäkringsprocessen; Vahlne Westerhäll, Thorpenberg, Jonasson 30 december 2018

16 30 december 2018

17 Vad har socialsekreteraren för stöd vid tolkningen av det läkarintyget
Vad har socialsekreteraren för stöd vid tolkningen av det läkarintyget Erfarenhet Kollegor Arbetsledare Försäkringskassan Läkaren Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialsekreterarna är socionomer. Högskoleutbildade 3,5 år. Har jobbat i genomsnitt 30 december 2018

18 Jobbsökarverksamhet (upprätta CV, jobbcoach, stöd)
Hur arbetar man med rehabilitering inom socialtjänsten? Vilka resurser finns? Exempelvis Samtal (med intresserat frågande, om möjligheter) Uppföljning (av läkarbesök, av det medicinska underlaget, besök på af, insatser på af, kont med fk) Jobbsökarverksamhet (upprätta CV, jobbcoach, stöd) Utredning/kartläggning Enklare montering, trädgård, snickeri, tvätteri 30 december 2018

19 Piska – morot med försörjningsstödet
Hur arbetar man med rehabilitering inom socialtjänsten? Vilka resurser finns? Övriga aktörers resurser (af, fk, sjukvård) Köpta tjänster i vissa fall (kartläggning/utredning, arbetsträning, jobbcoachning Bostöd, kontaktperson Piska – morot med försörjningsstödet 30 december 2018

20 Ett fall för rehabkoordinatorn
Ett fall för rehabkoordinatorn Ali född 1965, kom från mellanöstern för 30 år sedan. Han har fru och tre barn.  Han har långvarig smärta, sedan 20 år tillbaka. Det är svårt att motivera honom till att göra något.  Han går två dagar i veckan ett par timmar/dag till ett aktivitetshus och snickrar. En sysselsättning som han tycker om. Dr på VC har sjukskrivit Ali för värk, depression och långvariga fysiska besvär. Varför skall vi stödja rehabprocessen? Formaliserad samverkan på chefsnivå legitimerar Rehabmöten i ärenden som är eller riskerar att bli långvariga Rehabmöten i komplexa ärenden Vi talar med en röst med pat/klient 30 december 2018

21 Ett fall för rehabkoordinatorn
Ali har ont i ryggen med utstrålning i höger ben. Dr föreskrivit Sertralin mot depression samt Oxynorm mot smärta i 3 år.  Ali har jobbat som diskare under 90 talet i ca ett år. Han har haft eget företag - grönsaksaffär under tre år, åren 2000 – 2003. Ali har praktiserat på deltid i en livsmedelsaffär 2012, men han klarade inte det.  Du får det här ärendet till dig – hur skulle du agera?  Vilka frågor skulle du ställa dig? Vilka frågor skulle du ställa till patienten, socialtjänsten, osv 30 december 2018

22 Nyttiga adresser Samverkan för en enklare vardag
När en person behöver insatser från både kommun och sjukvård är vårt uppdrag att arbeta tillsammans och ge bästa möjliga vård, stöd och omsorg. VästKom, Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, arbetar med utvecklingsfrågor på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland Finansiell samordning Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna och Västra Götalandsregionen samverkar för att rehabilitera människor och hitta åtgärder för att förebygga ohälsa och utestängning från arbetsmarknaden 30 december 2018

23 Tack för uppmärksamheten och lycka till med ditt viktiga arbete!
30 december 2018

24 Vem riskerar att bli långtidsberoende med försörjningsstöd?
De som har autism, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionshinder låg utbildning, dåliga kunskaper i svenska språket, dålig hälsa, liten anknytning till arbetsmarknaden (ungdomar, nyanlända 1 – 10 år) 30 december 2018

25 SIP på ytterligare några minuter
Riktlinje för Samordnad Individuell Plan SIP Bilaga 1 Samtycke till informationsutbyte för SIP Bilaga 2 Kallelse/inbjudan till planeringsmöte för SIP Bilaga 3 Mall för SIP – Samordnad Individuell Plan 30 december 2018

26 30 december 2018

27 30 december 2018

28 30 december 2018

29 30 december 2018

30 Skälig levnadsnivå 2016, 2 exempel
Skälig levnadsnivå 2016, 2 exempel Ensamstående utan barn Bostad kr Arbetsresor kr Hemförsäkring kr El kr Fackavgift/akassa kr Summa utgifter kr Riksnorm kr Inkomster kr Utbetalning kr Ensamst m 2 barn (3, 10 år) Bostad kr Arbetsresor kr Summa utgifter kr Riksnorm  740 kr Inkomster Bostadsbidrag  993 kr Barnbidrag kr Underhållsstöd kr Utbetalning kr Ett barn 3 år; ett barn 10 år Riksnorm: Livsmedel 1640 kr, Kläder/skor 530 kr, Fritid/lek 400 kr, Hygien (personlig) 260 kr, Förbrukningsvaror 110 kr, Dagstidn – tele - TV-licens 780 kr Under 2012 fick hushåll, totalt personer, ekonomiskt bistånd. Av dessa var vuxna, varav kvinnor och män, och var barn. De vanligaste orsakerna till ekonomiskt bistånd är att de vuxna saknar arbete, är sjuka eller är ensamstående föräldrar och inte klarar familjens försörjning på egen hand. En tredjedel är barn som ingår i hushåll med ekonomiskt bistånd. Det ekonomiska biståndet kostar ca 10,5 miljarder per år. Den totala andelen biståndsmottagare i befolkningen är 4,3 %. Andelen unga vuxna (18 –24 år) som fått ekonomiskt bistånd är 8,0 %. Andelen vuxna biståndsmottagare som har långvarigt bistånd (10 –12 månader under 2012) har är 37,1 %. Öppna jämförelser (SoS) Göteborg År 2012 hade 20 300 hushåll försörjningsstöd i Göteborg och det ligger på samma nivå som året innan. Oroande är att för gruppen unga under 25 år ökar antalet hushåll med försörjningsstöd. Kostnad 2012: 1, 12 miljarder kr. Riksnorm gift/sambo 6370 kr 30 december 2018