Introduktion till el-ansvar

Introduktion till el-ansvar

Personsäkerhets ansvar-El
Ledningssystem-Elsäkerhet-Elansvar Elanläggningsansvar Personsäkerhets ansvar-El Ansvar för elmateriel Behörighetansvar Policy (vad) Betryggande drift- och elsäkerhet Lagstiftning Starkströmsförordningen SFS 2009:22 Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:3 ELSÄK-FS 2008:2 ELSÄK-FS 1995:6 Arbetsmiljöverkets föreskrift Maskindirektivet 2006/42 Arbetsmiljölagen Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:01 Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2006:1 Förordningen om elektrisk materiel SFS 1993:1068 Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2000:1 Maskiners elutrustning LSP SS-EN Elinstallatörsförordningen SFS 1990:806 Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2013:1 Ansvarig (vem) Innehavare Arbetsgivaren Inköp, ägare, användare Elinstallatören Genomförande (hur) Rutiner Kompetenser Resurser Befogenheter Rutiner Kompetenser Resurser Befogenheter Rutiner Kompetenser Resurser Befogenheter Anvisning SS kap 62 Maskinsäkerhet SS-EN SS-EN eller ESA EN ,14,17 Inst-, bruks- och användaranvisningar t.ex SS Dokumentation Delegeringar, checklistor Checklistor Uppföljning 1 gång / år

Vi blir inte bara ansvariga för det vi gör,
men också för det vi låter bli att göra. Molière Du kan inte undgå morgondagens ansvar genom att undvika det idag. Abraham Lincoln Underlåtenheten skall te sig lika straffvärd som orsakande genom handling. Högsta domstolen (mål nr B153-04)

Målet med denna genomgång
Allmänt om ansvar för arbetsmiljön Allmänt om organisation och elansvar Innebörden av elanläggningsansvaret Innebörden av personsäkerhetsansvaret Innebörden av behörighetsansvaret Elsäkerhetsverkets krav vid systemtillsyn

Ansvar för arbetsmiljö
Gällande föreskrift: Arbetsmiljölagen AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Huvudansvaret Huvudansvaret på arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att de anställda utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet.

Ansvar för arbetsmiljön
I AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete ingår även risker för ohälsa eller olycksfall orsakade av elektrisk ström

AFS 2001:1 5§ Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

AFS 2001:1 6§ Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Elansvarig Elanläggningsansvar Personsäkerhetsansvar Elbehörighetsansvar

Organisation och elansvar
Olika arbetsuppgifter måste tydliggöras. Det för ej råda något tvivel om vem som har ansvaret. Arbetsgivaren (ytterst VD) ansvarar för: Att elsäkerhetstänkandet fungerar på ett enhetligt sätt inom hela företaget. Att lagstiftningen inom elsäkerhetsområdet efterlevs i företaget. Att delegeringar sker av de arbetsuppgifter och befogenheter som krävs för att leva upp till ansvaren. Att följande ansvariga personer är utsedda inom organisationen: Elanläggningsansvarig Personsäkerhetsansvarig Behörighetsansvarig

Elansvarspolicy: Beskriver hur lagar och myndighetsbestämmelser (som gäller elansvaret) skall tillämpas inom företaget Fastställd organisationsplan: Se över arbetsuppgiftsfördelningen på samtliga nivåer, ex: Platschef Driftchef Yrkesman Instruerade personer Lekman Delegeringar: Vilka delegeringar/arbetsuppgiftsfördelningar krävs för att organisationen skall fungera. Det för ej råda något tvivel om vem som har vilka arbetsuppgifter.

Elansvarig Elanläggningsansvar Personsäkerhetsansvar Elbehörighetsansvar Det är de tre olika arbetsområdena som är viktiga att tydliggöra. Det måste finnas en person bakom varje delansvar. Ibland kan det vara en och samma person, ibland tre olika personer. Elansvarig: Ofta utser man en person som har samtliga tre områdena inom ett företag. Denna person benämns då ofta ”Elansvarig”. I definitionen för elansvarig anges att personen även har ett helhetsansvar för ett företags elansvarspolicy och elsäkerhetsfrågor.

I en organisationsplan måste bland annat följande klargöras när det gäller de tre arbetsområdena inom el. Elanläggningsansvaret: Över vilka anläggningsdelar gäller det Personsäkerhetsansvaret: Över vilka personer gäller det Behörighetsansvaret: Över vilka personer gäller det (överinseende)

Exempel på ”stor” organisation VD Teknisk chef Produktionschef Underhållschef Fastighetschef Avdelning A. Avdelning B. 15 st. underhållselektriker 5 st. fastighetselektriker 45 st. operatörer, varav 5 st är ”särskilt instruerade” 85 st. operatörer, varav 10 st är ”särskilt instruerade” Vem har elanläggningsansvaret ? Vem har personsäkerhetsansvaret ? Vem har behörighetsansvaret ? Vem ansvarar för säkerheten för de som är ”särskilt instruerade” ? Vem ger de särskilt instruerade tillträde till ex. elskåp ?

Grunden för elsäkerhetstänkandet läggs redan vid inköp av utrustning/entreprenader mm. Den ”nivå” på säkerheten som ingår i köpet får vi leva med under anläggningens livstid (om ej ändringar utföres) Viktigt att de med elansvar kan vara med och påverka vid inköp

Arbetsgivaren/Innehavarens egna krav
Följande föreskrifter, mm ligger till grund för installation och skötsel av elanläggning Lokal el-standard Arbetsgivaren/Innehavarens egna krav SS, SSG, ESA, osv Arbete: ELSÄK-FS 2006: Innehavare: ELSÄK-FS 2008:3 Utförande: ELSÄK-FS 2008:1 Märkning: ELSÄK-FS 2008:2 Mini krav Ellagar, CENELEC HD 384

Vad innebär de olika ansvaren ?
Personsäkerhetsansvaret Bild 17-35 Elanläggningsansvaret Bild 37-50 Behörighetsansvaret Bild 52-58

Ledningssystem-Elsäkerhet-Elansvar Elanläggningsansvar Personsäkerhets ansvar-El Ansvar för elmateriel Behörighetansvar Policy (vad) Betryggande drift- och elsäkerhet Lagstiftning Starkströmsförordningen SFS 2009:22 Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:3 ELSÄK-FS 2008:2 Arbetsmiljöverkets föreskrift Maskindirektivet 2006/42 Arbetsmiljölagen Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:01 Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2006:1 Förordningen om elektrisk materiel SFS 1993:1068 Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2000:1 Maskiners elutrustning LSP SS-EN Elinstallatörsförordningen SFS 1990:806 Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2013:1 Ansvarig (vem) Innehavare Arbetsgivaren Inköp, ägare, användare Elinstallatören Genomförande (hur) Rutiner Kompetenser Resurser Befogenheter Rutiner Kompetenser Resurser Befogenheter Rutiner Kompetenser Resurser Befogenheter Anvisning SS kap 62 Maskinsäkerhet SS-EN SS-EN eller ESA Inst-, bruks- och användaranvisningar t.ex SS Dokumentation Delegeringar, checklistor Checklistor Uppföljning 1 gång / år

Personsäkerhetsansvaret
Ansvar som syftar till att säkerställa att ellagens krav beträffande personalens säkerhet, vid installation, underhåll, och skötsel av starkströmsanläggningar är uppfyllda Gällande föreskrift: ELSÄK-FS 2006: Elsäkerhet vid arbete Tillämplig standard: SS-EN Skötsel av elektriska anl. Ex. på branschdok.: ESA (Elsäkerhetsanvisningar)

ELSÄK-FS 2006:1 Allmänna bestämmelser
Tillämpningsområde 1§ Dess föreskrifter gäller arbete i yrkesmässig verksamhet på eller i närheten av sådana elektriska starkströmsanläggningar och anordningar där det finns elektrisk fara för dem som deltar i arbetet. Med elektrisk fara menas risk för personskador på grund av strömgenomgång eller verkan av kortslutning eller ljusbåge. Föreskriften gäller för själva arbetet, och gäller då även när arbete utföres på gamla anläggningar.

ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet
God elsäkerhetsteknisk praxis Kunskap och utbildning Elsäkerhetsplanering Säkerhetsåtgärder Betryggande drift och säkerhet

ELSÄK-FS 2006:1 Säkerhetskrav
God elsäkerhetsteknisk praxis 2§ Vid arbete där det finns en elektrisk fara skall säkerhetsåtgärder vidtas enligt god elsäkerhets- teknisk praxis, så att betryggande säkerhet uppnås för dem som deltar i arbetet. Säkerhetsåtgärderna skall vara grundade på en riskbedömning.

Kunskap och utbildning 4§ Den som arbetar där det finns en elektrisk fara skall ha kunskap om innebörden och konsekvenserna av faran och ha utbildning om de säkerhetsåtgärder som är motiverade i förhållande till arbetsuppgifterna. Råd: Kunskap och utbildning behöver dateras upp regelbundet. (Den gamla föreskriften angav ett tidsintervall på minst var 3:e år. Denna nya föreskrift menar att det kan variera från person till person beroende på ex. kompetens och arbetsuppgifter.)

Elsäkerhetsplanering 5§ För varje arbete där det finns elektrisk fara skall det finnas en elsäkerhetsplanering. I planeringen skall det ingå att utse vem eller vilka som skall säkerställa att säkerhetsåtgärder vidtas. Den som utför planeringen skall ha sådana kunskaper att planeringen ger betryggande säkerhet mot elektrisk fara. Egen notering Utse ex: Kopplingsledare/biträde (ESA) Elsäkerhetsledare (SS-EN , samt ESA)

Säkerhetsåtgärder 6§ Vid arbete på en frånkopplad anläggning skall säkerhetsåtgärder vidtas för att säkerställa att anläggningen förblir frånkopplad och spänningslös så länge arbetet pågår. 7§ Vid arbete på eller i närheten av en spänningssatt anläggning skall säkerhetsåtgärder vidtas för att förhindra att de som deltar i arbetet skadas av strömgenomgång, verkan av ljusbåge eller kortslutning. SÄLJ AMS

SS-EN 50 110-1 Skötsel av elektriska anläggningar
1. Omfattning Standarden gäller för: All skötsel av, allt arbete på, eller nära elektriska anläggningar. Med spänningsnivåer från och med klenspänning, till och med högspänning.

SS-EN 50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar
Allmänna grundregler Säker skötsel Personal Organisation Kommunikation Arbetsplats Verktyg, utrustningar och anordningar Ritningar och dokument Skyltar Normal skötselåtgärder Arbetsmetoder Underhåll Betryggande drift och säkerhet

Allmänna grundregler Säker skötsel Personal Organisation Kommunikation Arbetsplats Verktyg, utrustningar och anordningar Ritningar och dokument Skyltar Säker skötsel: Innan någon skötsel utföres, skall man genomföra en riskbedömning Personal: Skall instrueras om tillämpliga säkerhetskrav, säkerhetsregler och interna anvisningar och dessutom följa dem. Detta har elsäkerhetsledaren på sig. Organisation: En elanläggningsansvarig ska utses i varje elanläggning. Hen kan ha en eldriftsledare till hjälp. Innan något arbete påbörjas ska eldriftledaren och elsäkerhetsledaren vara överens. Tillräckligt många ska kunna HLR.

Allmänna grundregler Säker skötsel Personal Organisation Kommunikation Arbetsplats Verktyg, utrustningar och anordningar Ritningar och dokument Skyltar Kommunikation: Information bedrivs genom anmälan, skriftlig eller muntlig. Namnet på den som gjort anmälan ska även framgå. Arbetsplats: Arbetsplatsen ska vara entydigt fastställd och markerad. Man ska kunna ta sig därifrån i händelse av olycka. Verktyg, utrustning och anordningar: De ska vara ändamålsenliga, hållas i gott skick och användas på avsett sätt.

Allmänna grundregler Säker skötsel Personal Organisation Kommunikation Arbetsplats Verktyg, utrustningar och anordningar Ritningar och dokument Skyltar Ritningar och dokument: Ritningar och dokument som gäller den elektriska anläggningen skall finnas tillgängliga och hållas aktuella. Skyltar: Skyltar skall sättas upp för att rikta uppmärksamheten på förekommande riskkällor. Skyltar uppsättes vid behov i samband med: Arbete Skötselåtgärder

Normal skötselåtgärder Kopplingar: Driftmässiga till- och frånkopplingar med utrustning som är avsedd för detta. Funktionskontroll: För att kontrollera funktion så behöver man ofta mäta eller prova. Då måste man veta vad man håller på med och riskhanteringa ska var en naturlig del av detta arbete. Besiktning: Som en naturlig del av att se till att allt står rätt till ska vi besiktiga våra anläggningar. Både fortlöpande och med tids satta mellanrum.

Arbetsmetoder Arbete utan spänning: Här är viktigt att lära sig hur man gör föra att säkerställa att ingen spänning finns. Arbete nära spänning: Det finns tillfällen när det är svårt att komma åt det området som inte har någon spänning utan att vara i närheten av en spänningsförande del. Arbete med spänning: Kan bara göras av särskilt utbildad personal Icke elektriskt arbete: Om man ska utföra ett arbete med risk för att kunna komma i närheten av el. T.ex driftrum.

6.2 Arbete utan spänning Efter identifiering av aktuell anläggning skall man i rätt ordning: Frånskilja Skydda mot tillkoppling Kontrollera spänningslöshet Jorda och kortslut vid behov Anbringa skydd mot närbelägna spänningsförande delar Arbetsplatsen skall vara spänningslös och säker under arbetet. Arbetsplatsen skall vara entydigt fastställd och markerad. Ca 80% av elolyckorna sker under metoden AUS. Vi följer inte de 5 punkterna. Vi kan minska elolyckorna med 80% !!!!!

Underhåll Underhållsarbete: Vi ska bedriva förebyggande- och avhjälpande underhåll. Antingen är utrustningens utformning så säker att ett utbyte av produkt är säker. Eller så måste man säkerställa att man inte kan få strömgenomgång eller bli påverkad av ljusbåge, vid kortslutning t.ex. Personal: Ska vara tillräckligt utbildad eller instruerad för att kunna göra arbetet.

Arbetsgivaren/personsäkerhetsansvarige skall verka för följande: att regelverkens krav avseende arbete efterlevs att inträffade tillbud vid elarbeten rapporteras/kontrolleras och åtgärdar att berörd personal utbildas i erforderlig omfattning. att systemet med att utse ”Elsäkerhetsledare” fungerar Tänk på att reda ut ansvarsförhållanden vid inhyrd arbetskraft !

Tillbud och olycksfall Viktigt att få ut ett lärande tänk och agerande. Ett systematiserat sätt ta hand om det. Förebyggande. Hur är vår kultur och vårt beteende avgörande. Förstå att det är i vår egen tanke allting börjar.

Elanläggningsansvaret
Ansvar som syftar till att säkerställa att ellagens krav beträffande utförande av en starkströmsanläggning samt dess underhåll, fortlöpande och periodiska tillsyn är uppfyllda. Gällande föreskrift: ELSÄK-FS 2008: Innehavarens kontroll ELSÄK-FS 2008: Utförande av elanläggning ELSÄK-FS 2008: Varselmärkning Ex. på branschdok.: ESA (Elsäkerhetsanvisningar)

Utförande av elanläggning Dokumentation och uppmärkning Fortlöpande och periodisk kontroll Kompetens på personal Betryggande drift och säkerhet

ELSÄK-FS 2008:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar skall vara utförda. Utförande av elanläggning Kapitel Allmänna bestämmelser God elsäkerhetsteknisk praxis Grundläggande säkerhetskrav Särskilda krav för lågspänningsanläggningar Särskilda krav för högspänningsanläggningar Särskilda krav för luftledningar Särskilda krav för starkströmsanläggningar för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

ELSÄK-FS 2008:3 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar. Dokumentation och uppmärkning 4§ Anläggningens innehavaren ska tillhandahålla nödvändig information om sin anläggning och dess handhavande till dem som arbetar med anläggningen.

ELSÄK-FS 2008:2 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar . Dokumentation och uppmärkning 3 § Innehavaren har ansvaret för att det finns varselmärkning. Innehavaren ska bedöma riskerna vid anläggningen och se till att varselmärkning finns när det behövs för att varna eller informera om risker som finns på grund av el vid anläggningen. Föreskrifter om varselmärkning och varselsignaler på arbetsplatser finns i Arbetarskydds-styrelsens föreskrifter (AFS 2008:13).

ELSÄK-FS 2008:2 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar . Dokumentation och uppmärkning 3 § Farlig elektrisk spänning Obehöriga äga ej tillträde

ELSÄK-FS 2008:2 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar . Dokumentation och uppmärkning 10 § Samtliga ingångar till ett driftrum ska på utsidan ha förbudsskyltar som anger tillträdesförbud för obehöriga. Ett driftrum ska vara slutet eller inhägnat på betryggande sätt. Endast fackkunniga personer eller personer som har fått instruktioner om risken för skada på grund av el ska ha tillträde till ett driftrum.

ELSÄK-FS 2008:3 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar. Fortlöpande och periodisk kontroll 1§ Dessa föreskrifter gäller den kontroll som innehavaren av en starkströmsanläggning, som tagits i bruk, ska utföra i syfte att anläggningen ska ge betryggande säkerhet mot person- eller sakskador på grund av el. Föreskriften gäller även elektriska anordningar som är avsedda att anslutas till en starkströmsanläggning.

ELSÄK-FS 2008:3 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar. Fortlöpande och periodisk kontroll 2§ Innehavaren skall själv fortlöpande kontrollera anläggningens säkerhet. Vissa anläggningar skall det ingå en särskild kontroll med bestämda tidsintervall. Kontrollen skall vara anpassad till anläggningens beskaffenhet, ålder, omgivande miljö och användning

ELSÄK-FS 2008:3 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar. Fortlöpande och periodisk kontroll 5§ Beträffande följande anläggningar skal särskild kontroll utföras med tidsintervall som beslutas av anläggningens innehavare: Anläggningar som är utsatta för stora påfrestningar Anläggningar i utrymmen där många människor samlas Anläggningar som representerar stora värden Anläggningar där brandfarliga eller explosiva varor hanteras. Resultaten, tidsintervallet och åtgärder skal dokumenteras och på begäran kunna uppvisas för Elsäkerhetsverket.

ELSÄK-FS 2008:3 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar. Kompetens på personal 7§ Kontrollerna enligt 5 och 6§ ska utföras av en person med yrkesvana och som är väl förtrogen med de anläggningar som avses, och med de föreskrifter som gäller för anläggningarna.

Att tänka på vid överlämnande av ny eller förändrad anläggning Efter det att den berörda elanläggningen överlämnats, för att tas i bruk av innehavaren, övergår ansvaret för att vidmakthålla elanläggningen i föreskrivet skick till innehavaren. Den ”nivå” på anläggning man köpt skall man förvalta vidare under anläggningens livslängd. Föreskrifter anger endast ”mini-nivån”

Företaget/elanläggningsansvarige skall verka för följande: att regelverkens krav avseende utförande efterlevs att den elansvarige medverkar vid inköp av material, utrustningar, konsulttjänster, entreprenörstjänster och upprättande av avtal att elpersonal skyndsamt prioriterar och åtgärdar de fel och brister som framkommit vid tillsyn. att utöva tillsyn enl. skötselföreskrifterna att entreprenörer informeras om vilka regler som gäller för installation, arbete och skötsel av företagets elanläggningar.

Behörighetsansvaret Ansvar som syftar till att säkerställa att den som åtar sig att utföra eller ha överinseende över ett elinstallationsarbete har sådan kompetens att resultatet av arbetet blir en starkströmsanläggning som uppfyller kraven i ellagstiftningen Gällande föreskrift: SFS 1990: Elinstallationsförordningen ELSÄK-FS 2013: Behörighetsföreskrifterna ELSÄK-FS 2008: Utförande av elanläggningar Ex. på branschdok.: ESA (Elsäkerhetsanvisningar)

Behörighetsansvaret Varför behörighet ?
Med krav på behörighet för vissa elarbeten, har riksdagen avsett att försöka ge en viss garanti för att den som beställer ett sådant arbete får det utfört på ett säkert och fackmannamässigt sätt. Kravet är i första hand till för allmänhetens skydd.

Behörighetsansvaret Behörighetsföreskrifterna, ELSÄK-FS 2013:1
1kap §3 Elinstallation som får utföras utan behörighet 1kap §13 Undantag från krav på vissa anställningsförhållanden.

Behörighetsansvaret Behörighetsföreskrifterna, ELSÄK-FS 2013:1
1kap §3 Elinstallation som får utföras utan behörighet Krav på erforderlig kännedom för resp. åtgärd. Exempel på åtgärder: Utbyte av strömbrytare och uttag (Högst 16A, 400V, Gäller ej vid explosiv miljö) Utbyte av ljuskälla, proppsäkring och knivsäkring Fast anslutning och utbyte av ljusarmatur i torra icke brandfarliga rum i bostäder

Behörighetsansvaret Elinstallatörsförordning SFS 1990:806
7§ Elinstallatörs tillsyn Elinstallatör skall se till att den som utför elinstallationsarbete under hans överinseende har de kunskaper och färdigheter som fordras för arbetet.

Behörighetsansvaret Elinstallatörsförordning SFS 1990:806
7§ Elinstallatörs tillsyn Han skall vidare se till att den del av den elektriska starkströmsanläggningen som arbetet omfattar har kontrollerats i betryggande omfattning innan den tas i bruk. Se även SS Del Kontroll före idrifttagning

Systemtillsyn Ansvarig myndighet: Elsäkerhetsverket (inspektion)
Vad menas med systemtillsyn ? Man skall ha ordning och reda. Sådant som är av vikt skall finnas åtkomligt och tydligt. Jämför med internkontroll eller systematiskt arbetsmiljöarbete Planera Genomföra Följa upp

Exempel på vad som kan ingå i ett företags systemtillsyn: Organisationsplaner Delegeringar Policys Arbetsinstruktioner Kompetenskort

Vad händer vid inspektion ? Man skall kunna svara på frågor som berör de tre ansvaren som tidigare beskrivits. Om man ej har svar får man en viss tid på sig att ordna till det. Vad händer vid olycka ? Elsäkerhetsverket använder systemtillsynen som ett verktyg för att kontrollera bland annat ansvarsfrågan.

Systemtillsyn Exempel på frågor som kan ställas vid en inspektion från Elsäkerhetsverket av ett företags systemtillsyn: Frågor gällande själva arbetet: Beskriv ansvarsfördelningen för elarbete (jour, beredskap) Har det inträffat elolyckor ? Hur rapporteras tillbud och olyckor ? Hur är personsäkerhetsansvaret organiserat, delegeringar ? Hur utses en elsäkerhetsledare ?

Systemtillsyn Exempel på frågor som kan ställas vid en inspektion från Elsäkerhetsverket av ett företags systemtillsyn: Frågor gällande själva arbetet (forts.): Tillämpas några särskilda anvisningar ?, är de fastställda ? När utbildades senast personalen i skötselföreskrifterna ? Vilka arbetsmetoder tillämpas ? Hur förvissar ni er om efterlevnaden av föreskrifter mm ?

Systemtillsyn Exempel på frågor som kan ställas vid en inspektion från Elsäkerhetsverket av ett företags systemtillsyn: Frågor gällande behörighet: Beskriv hur behörighetsansvaret är organiserat, delegering. Beskriv vilka kontroller ni genomför vid ett elarbete. Vem utför kontrollerna ? Hur följer ni upp att kontrollerna utföres ? Hur sker fortbildning av personal i föreskrifter mm ?

Systemtillsyn Exempel på frågor som kan ställas vid en inspektion från Elsäkerhetsverket av ett företags systemtillsyn: Frågor gällande tillsyn av elanläggningar: Utförs skötsel och underhåll, av egen personal ? Vem är utsedd att ansvara för att ? Hur rapporterar ni fel och brister ? Hur är den periodiska tillsynen organiserad ? Hur ofta utförs den periodiska tillsynen ? Blir anmärkningarna åtgärdade ? Utföres riskanalyser på äldre anläggningar ? ©Lernia

Har alla en säker arbetsplats ?
Alla företag har samma grundkrav när det gäller säkerhet. - Är det då lika säkert på alla arbetsplatser ? Vad kan påverka säkerheten på en arbetsplats ? Organisation Ekonomi Stress Beteende Tradition Kultur ???

Kan Får Vill Får Vill Kan
Gör Kan, är det utbildning och tidigare erfarenheter tillför. Får är det som blir tillåtet att göra när man fått mer kunskap. Vill är den motivation hen själv har för att genomföra förändringarna av kan och får. Uppnås med ”varför”, återkoppling och uthållig kommunikation. Ju mer personen kan, får och vill, desto mer växer det denne gör

Hur får vi en säkrare arbetsplats ?
Om man höjer utbildningsnivån/kompetensen inom företaget´s samtliga nivåer (avseende systemtillsyn), kommer det att leda till exempelvis följande: Tydligare rollfördelningar Kortare beslutsvägar Ökat ansvar, men tydligt avgränsat Ökat initiativförmåga (inom sitt ansvarsområde) Högre säkerhet (genomförda riskanalyser mm) Bättre underhåll (förebyggande, periodisk tillsyn)

Introduktion till el-ansvar

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Introduktion till el-ansvar"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Introduktion till el-ansvar

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Introduktion till el-ansvar"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss