Partistämma 2017 - så funkar stämman.

En presentation över ämnet: "Partistämma 2017 - så funkar stämman."— Presentationens avskrift:

1 Partistämma 2017 - så funkar stämman

2 4 dagar 4 program 14 kommittéer över 600 motioner 29 timmar i plenum

3 Stämman är sista steget i en process
Formulera förslag PS Program Motioner Läsa Ombuden läser förslagen Yrka Inför kommittén Diskutera i kommitté Inför plenum Debattera i plenum Besluta i plenum

4 Processen under partistämman
Kommittéerna sammanträder Kommitté-protokoll Yrka inför plenum Redovisning av alla yrkanden Debatten startar Omröstning Beslut Snabbprotokoll Slutprotokoll

5 Fyra program Låt inte Sverige klyvas Miljöansvar och grön tillväxt
Trygghet i hela landet En ansvarsfull internationell agenda

6 14 kommittéer 1. Låt inte Sverige klyvas Program, 31 motioner
2. Miljöansvar och grön tillväxt Program, 67 motioner 3. Trygghet i hela landet Program, 47 motioner 4. En ansvarsfull internationell agenda Program, 57 motioner 5. Utbildning motioner 6. Kultur och civil- och konsumentfrågor motioner 7. Socialförsäkringar, äldreomsorg, äldrevård, pensioner 51 motioner 8. Hälso- och sjukvård samt socialfrågor motioner 9. Konstitution samt regionfrågan motioner 10. Landsbygd och gröna näringar motioner 11. Skatter motioner 12 Bostad motioner 13. Infrastruktur, transporter och bränsle motioner 14. Organisations- och kommunikationsfrågor motioner, Stadgar, Arbetsordning, Inför EU valet-19

7 debattreglerna Beslut om debattreglerna är ett av stämmans första beslut. Centerpartiets stadgar ger alla medlemmar inom Centerrörelsen närvarorätt, yttranderätt samt förslagsrätt på partistämman. För att klara den stora ärendemängd som partistämman har att hantera styr debattreglerna hur formerna för dessa rättigheter tillämpas under partistämman. De reglerar: Närvaro- och yttranderätt Rösträtt Huvudförslag och yrkanden Talarstolen Tidsramar och förutsättningar Omröstning, beslut, votering och rösträkning Reservationer Redaktionskommitté

8 Närvaro- och yttranderätt, rösträtt
1. Närvarande medlemmar i Centerpartiet, Centerkvinnorna, CUF eller Centerstudenter har rätt att delta i och yttra sig i plenumarbetet. I mån av plats kan medlemmar som inte är ombud ges åhörarplats i kommittéerna för att där lyssna på diskussionerna. Motionär som inte är ombud har rätt att i kommittéerna yttra sig vid behandling av egen motion. Rösträtt 2. Valda ombud från kretsar, distrikt och syskonorganisationer samt partistyrelsens ledamöter har rösträtt och finns namngivna på den röstlängd som partistämman fastställer. Byte av ombud 3. Byte av ombud får endast ske när förhandlingarna är ajournerade på morgonen, vid lunch eller vid middag. Byte av ombud meddelas på anvisat sätt till stämmopresidiet innan förhandlingarna återupptas.

9 Huvudförslag och yrkanden (1/2)
4. I kommittéarbetet är partistyrelsens förslag huvudförslag. I plenum är kommittéernas förslag huvudförslag. Yrkanden 5. Huvudregeln är att alla yrkanden som ska läggas under stämman ska läggas i förväg till berörd kommitté för en första behandling. 6. Yrkande ska alltid vara skriftligt och lämnas till kommittéordföranden och/eller stämmopresidiet på anvisat sätt. 7. Vid behandling av Partistyrelsens program läggs yrkanden i form av att-satser som avslag, motförslag eller tilläggsförslag till huvudförslagets att-satser. Konsekvensändringar i programtexterna med hänsyn till beslutade att-satser hänvisas till redaktionskommittén.

10 Huvudförslag och yrkanden (2/2)
Yrkanden (forts.) 8. Vid behandling av motioner i kommittéerna är partistyrelsens förslag huvudförslag. Yrkanden kan läggas som bifall till huvudförslaget eller som att motionen ska bifallas, avslås eller anses besvarad. Yrkanden kan även läggas i form av ny att-sats som är i linje med vad motionären anför. Helt nya att-satser får inte förekomma. 9. Vid behandling av motioner i plenum är kommitténs förslag huvudförslag. Yrkanden kan läggas som bifall till huvudförslaget eller som att motionen ska bifallas, avslås eller anses besvarad. De att-satser som behandlats i kommittén får yrkas på. Nya att-satser som inte är behandlade i kommittén får inte läggas i plenum. 10. Yrkande om återremiss kan läggas i plenum både vid program- och motions- behandling. Om partistämman beslutar om återremiss får redaktionskommittén i uppdrag att ta fram ett nytt förslag till beslut som ska föreläggas partistämman. Förslag om återremiss kan väckas under debattens gång. 11. Alla yrkanden enligt ovan ska lämnas skriftligt till stämmopresidiet innan behandlingen av respektive sakområde påbörjas inom den tidsram som presidiet anvisar. Undantaget är förslag om återremiss som kan yrkas under debattens gång. Talarstolen 12. I plenum sker alla anföranden och inlägg från talarstolen.

11 Tidsramar och förutsättningar (1/2)
13. Partistämman fastställer i stämmoordningen tidsramarna för kommitté- respektive plenumarbete. 14. Kommittéarbetet genomförs inom beslutade tidsramar. Kommittéordföranden ansvarar för att alla ärenden hinner behandlas inom givna tidsramar. 15. I plenum tillämpas fasta tidsramar för varje sakområde. Tidsramen innefattar även beslutsfattande. Innan debatten på respektive område startar läser stämmopresidiet upp alla inkomna yrkanden. Motioner där endast avslags- eller besvarat-yrkande finns behandlas i ett och samma klubbslag om inget motförslag väckts. 16. Presidiet avgör när tidsramen för respektive debattområde innebär att inga fler talare kan anmälas. Detta sker utan att formellt streck sätts i debatten. Yrkanden behöver inte läsas upp på nytt när möjligheten att anmäla sig bryts. Återstående debattid fördelas då mellan de som står på talarlistan. Replik ges då motsvarande halv talartid.

12 Tidsramar och förutsättningar (2/2)
17. I plenum får anförande vara högst en (1) minuter och replik högst 30 sekunder. 18. Varje talare förfogar över en personlig kvot om 6 minuters talartid att användas i plenum under hela partistämman. När tiden är förbrukad har talaren inte längre rätt att begära ordet. Denna kvot omfattar inte eventuella inledningar, föredragningar eller sakupplysningar som presidiet ber partistyrelseledamot, riksdagsledamot eller kommittéordföranden att göra. 19. Dubbel talarlista används, vilket innebär att den som begär ordet för första gången i en debatt placeras före den som redan tidigare talat inom samma debattområde. 20. Den inledande generaldebatten genomförs delvis utanför talarkvoten genom att partiordförande och vice partiordförande, syskonens förbundsordförande samt samtliga distriktsordföranden ges möjlighet att tala utan att använda sin tidskvot. Stämmopresidiet anvisar tid för detta.

13 Bara 6 minuter? Tar inte talartiden slut?
2015 371 personer i talarstolen 163 kvinnor och 209 män 8 personer nådde gränsen 6 minuter Ytterligare 15 hade minder än en minut kvar 2013 299 personer i talarstolen 121 kvinnor och 178 män 17 personer nådde gränsen 6 minuter Ytterligare 30 hade mindre än en minut kvar

14 Omröstning, beslut, votering och rösträkning
21. Omröstning sker öppet. Beslut fattas med acklamation. 22. Den som anser det vara tveksamt att mötesordföranden uppfattat stämmans åsikt kan begära votering genom att ropa ”votering”. Om votering begärs sker en visuell försöksvotering med röstkort och handuppräckning. 23. Om försöksvoteringen inte ger klart utslag har ombud rätt att begära rösträkning. Rösträkning sker med anvisad teknik. 24. Vid personval genomförs alltid sluten votering och anvisad teknik används. 25. Vid lika röstetal avgörs personval genom lottning. I övriga frågor har mötesordföranden utslagsröst om denne har rösträtt. Om mötesordföranden inte har rösträtt avgör lotten.

15 Reservationer och redaktionskommitté
26. Reservationer lämnas skriftligen till stämmopresidiet i direkt anslutning till fattat beslut. Redaktionskommittén 27. Redaktionskommittén ska efter stämman granska beslutade program och texter och säkerställa att dessa är konsekventa

16 Olika former att begära ordet
Ordningsfrågor kallas frågor som gäller just ordningen i lokalen, propositionsordningen eller i debattreglerna. Ombud som vill begära detta ropar ”ORDNINGSFRÅGA” - dock ej under ett pågående inlägg. Ordningsfråga bryter talarlistan och behandlas på en gång när den väcks. Replik kan begäras om någon angriper dig vid namn, inte enbart för att man tycker olika. Presidiet avgöra om replik ska ges eller ej och brukar vara mycket restriktiva med det. (Streck i debatten – inte nödvändigt med våra debattregler) När debatten pågått länge och inga nya argument förs fram kan man begära streck i debatten. Streck i debatten innebär att talalistan stängs. Innan dess ska ordföranden läsa upp alla yrkanden som finns och be de som står på talarlistan att läsa upp eventuellt nya yrkanden. Därefter ges en sista möjlighet att anmäla sig till debatten. Sedan beslutar stämman om streck i debatten. Efter detta kan inga nya yrkanden läggas och inga ytterligare talare anmäla sig. OBS! Att sätta streck i debatten kan i sig ta lång tid att verkställa och det är inte säkert att man vinner någon tid med det.

17 Vem får rösta? Rösträtt Centerpartiets stadgar avgör vem som har rösträtt på ett möte. På kretsstämman (årsmötet) har alla medlemma i kretsen inkl. syskonorganisationernas medlemmar rösträtt. På distrikts- och partistämmor är det ombuden som har rösträtt. För att utnyttja sin rösträtt måste personen vara närvarande vid beslutet och noterad i röstlängden. Bara personliga röster räknas. Det går inte att rösta via ombud eller fullmakt. Röstlängd Röstlängden är en lista med namnen på alla närvarande personer som enligt stadgarna har rösträtt. Mötet fastställer röstlängden, dvs. godkänner att alla som ska ha rösträtt också har fått det.

18 Hur går omröstningen till?
Propositionsordning Ordföranden berättar vilka yrkanden som finns och de relaterar till varandra, dvs. hur propositionsordning ser ut. Det är viktigt att alla som har rösträtt förstår hur omröstningen kommer att gå till och vilka förslag som finns. Beslut Besluten fattas normalt genom acklamation, dvs. genom att de som har rösträtt ropar JA på någon av de frågor som ordföranden ställer. Finns det flera förslag eller yrkande om avslag ställer ordföranden förslagen mot varandra. För att ordföranden ska kunna uppfatta vilket förslag som har majoritet är det viktigt att alla röstar JA till det förslag man vill bifalla. NEJ ropar man aldrig. Votering, försöksvotering och rösträkning Röstberättigad som tycker att ordföranden hört fel kan begära votering genom att ropa ”VOTERING” innan ordföranden slagit klubban i bordet. Då sker först en försöksvotering genom handuppräckning (med röstkorten). Tycker man fortfarande att ordföranden ser fel eller man bedömer att det är mycket jämt kan man begära rösträkning genom att ropa ”RÖSTRÄKNING”. Då används voteringssystemet och vi får ett exakt resultat. Sluten votering tillämpas vid personval

19 Stämman inleds med en Generaldebatt Nytt ledarskap för Sverige
Syftet: Att under rubriken ”Nytt ledarskap för Sverige” visa på utmaningar och möjligheter ur olika perspektiv Partistyrelsen inleder genom 1:e vice ordföranden. Alla distriktsordföranden får 2 minuters anförande utanför talarkvoten, där distriktets/länets utmaningar och förhoppningar om stämmans beslut/lösningar presenteras. Syskonorganisationernas förbundsordförande ges 3 minuter vardera att presentera sina frågor/förhoppningar på stämman. Möjlighet för stämmodeltagare att anmäla sig inom ramen för talarkvoten. Partiordföranden avslutar debatten.