Den fria tiden Annika Grenhage vecka 44, 2017.

En presentation över ämnet: "Den fria tiden Annika Grenhage vecka 44, 2017."— Presentationens avskrift:

1 Den fria tiden Annika Grenhage vecka 44, 2017

2 Fri - tid vad innebär det?
Att göra vad man vill? Att jobba eller inte? Att välja själv? Att hantera tid? ?

3 Bedömning Utvärdering Meningsfull Mål - fritid delmål Inlärning
Kunskap om personen Bedömning Utvärdering Meningsfull fritid Mål - delmål Inlärning Hjälpmedel anpassningar 3

4 Bedömning av aktiviteter:
intresse på väg färdigheter självständig aktivitetens längd avkopplande fysiskt aktiv/stillsam funktionell önskemål Enskilt – tillsammans med en, flera (soc.nivå) Organiserat – oorganiserat Tänk på vems behov är det som styr: varva ner avkoppling njuta ha roligt Nya bedömningar, intressen kan variera och nya kan komma. Fixeringar – intressen Sussanne Schäfer 4

5 Vilka faktorer underlättar förmågan att fylla tiden med meningsfulla aktiviteter?
Erfarenheter av olika aktiviteter Färdigheter att klara av aktiviteter Föreställningsförmåga Förmåga att välja Kommunikativa färdigheter Sociala färdigheter Tillfällen till fritidsaktiviteter 5

6 Att ge visuell information om fritid innebär att vi kan erbjuda hjälpmedel som ger information om:
När kan jag ha fritid/rast? dagsplanering/schema Var ska jag vara på min lediga tid/rast? fysiska gränser Var finns materialet? bestämd plats Vad kan jag göra med materialet? visuella instruktioner början - slut Hur länge ska jag hålla på? aktivitetsplanering Vad ska jag göra sedan? Vilka alternativ finns? Välja? visuellt presenterade alternativ INDIVIDUALISERA

7 Stressorer – alla dessa val!
Behöver personen: - hjälp att göra val? - slippa välja? tydliga alternativ? …

8 Vi kan använda: ritade bilder foto skriven text
bricka med föremål att välja på föremål som används i aktiviteten direkt i handen ……….

9 Stödfaktorer – aktivitet/sysselsättning
Signalera tydlig början och slut Organisera saker och aktiviteter visuellt Visa tiden konkret Anpassa uppgiften utifrån utvecklingsnivå och färdigheter Utgå från styrkor och intressen Utvidga aktivitet Organiserad/oorganiserad fritid Jmf föreläsningen om hjälpmedel förorganiserat material och uppgifter eller ….

10 Syfte/funktion Få stimulans - aktiverande Vila - avkoppling - stressreducerande Självständig - vara ifred Social - med andra Intresse - nöje - fascination 10

11 Sociala aktiviteter relativt lätt relativt svårt
Ostrukturerad aktivitet Oförutsägbara roller Mycket material Dela, turas om Många personer Stora krav på verbal förståelse Stora krav på kommunikativa initiativ Strukturerad aktivitet Förutsägbara roller Lite material Var sin uppsättning Få personer Lite krav på förståelse av språk Lite krav på kommunikativa initiativ 11

12 Sociala samspel - att göra något tillsammans - i ett utvecklingsperspektiv
1. Individuella färdigheter 2. Närhet till andra 3. Parallella aktiviteter 4. Dela material 5. Tur tagning 6. Enkla regler – Komplexa regler 7. Ömsesidighet 7 6 5 4 konkret - abstrakt med jämnåriga - med vuxna med en - med flera 3 2 1

13 Varför motoriska/fysiska aktiviteter?
Friluftsaktiviteter är ofta fysiska aktiviteter  en mer varierad fritid Forskning visar att fysisk aktivitet sänker stressnivån Många friluftsaktiviteter är enkla och kräver inte förmåga till samspel Det finns hur mkt forskning som helst som styrker betydelsen av fysisk aktivitet för välbefinnande.

14 Våra kroppar är byggda för att röra sig
fortsättning… Våra kroppar är byggda för att röra sig Personen med autism utvecklar inte dessa färdigheter på samma sätt utan har ofta annorlunda rörelsemönster. Erfarenhet av fysiska aktivteter utvecklar den motoriska förmågan. Vårvandring i skogen

15 Motoriska / fysiska aktiviteter
Hur gör vi? Organisera/förtydliga aktiviteten Förmedla: Hur mycket ?/ Hur länge?/ Hur många gånger? När är den slut? Använd olika räknesystem, timer etc. Ge visuella instruktioner med hjälp av plastband, tejp (dvs. olika färgmarkeringar som tydliggör olika banor och avgränsar ytor) Anpassa aktiviteten utifrån personens utvecklingsnivå, ålder och intressen

16 Några tips! Viktigt med kontinuitet och upprepning av aktiviteter,
att de kommer igen I början korta pass  när personen lärt sig förlängs passen Aktiviteterna ska vara tydliga för personen Viktigt att personen lyckas redan från början, upplevelsen ska vara positiv Välj aktiviteter utifrån var i landet ni bor och vilket utbud som finns där

17 Social träning Socialt lärande Över ytan – diagnoskriterier
Under ytan – det annorlunda sättet att tänka och förstå Våra åtgärder: hjälpmedel o. anpassningar bemötande Utgår från ett under ytan perspektiv Socialt lärande

18 Vad? Varför? Hur? Sociala berättelser Sociala manuskript Seriesamtal
En social berättelse förklarar varför Sociala manuskript är en beskrivning på hur man kan göra Seriesamtal är ett ritat samtal eller samspel mellan två eller flera personer Beskriva skillnaden mellan sociala berättelser, sociala manuskript och seriesamtal Olika slag av hjälpmedel för att kompensera svårigheter med det inre språket och med de inre föreställningarna om sociala situationer. Vi försöker genom visuellt stöd skapa ett yttre scenario som kompensation. När kan man skriva en social berättelse? För att förbereda nya situationer För att formulera mål i små steg För att reda ut händelser För att förklara hur andra tänker och känner För att presentera en faktatext För att förändra beteendet pga. av återkommande svårigheter när det gäller kommunikativ eller sociala förståelse För att tala om att något gått bra =strategi att fixa en situation i fortsättningen Man kan använda soc.berät. när man vill förklara något svårt som regler i ishockey. 18

19 Sociala berättelser kan:
presentera informationen visuellt ge ledtrådar beskriva förväntade reaktioner fungera som minneshjälp ge information utan sociala krav Spara o använd vid behov Soc berättelser är ett stöd som ger möjligheter till bättre soc samspel 19

20 Att tänka på när man ska skriva en social berättelse
Samla information om situationen/händelsen Samla information från andra Skriv utifrån ”personens” perspektiv, i presens Berättelsen, händelsen skrivs av personal eller anhörig. Objektivt, detaljerat Intervjua inblandade Skriv i nutid, utifrån händelsens person Tänk på: Anpassa ord, bild meningsbyggnad utifrån personens sätt att tänka och förstå Undvik meningar som kan tolkas bokstavligt. Inf till personal om hur o när de skall användas. Inf. alla runt personen om hur och när den skall användas. 20