Akut skadehantering Livshotande skador.

En presentation över ämnet: "Akut skadehantering Livshotande skador."— Presentationens avskrift:

1 Akut skadehantering Livshotande skador

2 Innehåll Uppkomst Risker Inflammation Omhändertagande Hjärnskakning
Livshotande skador HLR

3 Perfekt scenario Återhämtning Belastning Kost

4 Olika skador Icke traumatisk (överbelastning)
Traumatisk (direkt uppkomst) Distorsion – sträckningar/stukningar (ex. fotled) Kontusion – krosskador (ex. lårkaka) Ruptur – Total/partiell (ex. en muskel som går helt/delvis av) Fraktur (benbrott)

5 Varför skador? Inre riskfaktorer Yttre riskfaktorer
Kombination av inre och yttre riskfaktorer Tidigare skada! Stark bål ->färre knäskador

6 Yttre och inre Inre Yttre Otillräcklig träning Muskelsvaghet
Muskelobalanser Anatomiska felställningar Yttre Olyckor Dålig/fel utrustning Ogynnsamt underlag Spelregler/brott mot spelregler Klimat Yttre: motspelare, plan, domare Inre: kost, sömn, anatomi

7 Kombination! Skada efter tackling kan bero på:
Inre riskfaktor: svag, oblans Yttre riskfaktor: motspelaren

8 Vad händer? INFLAMMATION! Symptom Kroppens egna försvar Rodnad
Svullnad Värme Smärta Nedsatt funktion

9 Processen Fas 1 – inflammationsfasen Fas 2 – profilerationsfasen
Ca 48 timmar Blödning Fas 2 – profilerationsfasen Några veckor Tillväxt och bildning av nya vävnader Fas 3 – remodelleringsfasen Upp till flera månader Ombyggnadsfas, nya vävnaden mognar, ärr bildas

10 Akut skada

11 Hantering Akut skada: PRICE
Protection: Ta bort risken, tex få bort spelare från plan Rest: Direkt vila för att minsta inflammatoriska reaktioner Ice (låg prio): har viss inflammationsdämpande funktion. Smärtlindrande. Aldrig direkt mot hud! Compression (hög prio): Se separat sida Elevation: skadad kroppsdel ska försättas i högläge ovanför hjärtat

12 Compression Absolut viktigaste steget i PRICE
Linda skada så snabbt som möjligt, så hårt som möjligt. Smärta ska inte påverka trycket Släpp efter 20 min och behåll lättare tryck i 48 timmar. Målet: minska svullnad Manuellt tryck om behandlingen dröjer.

13 Hjärnskakning Objetiva symtom Subjektiva symtom Förvirring (blicken)
Minnesförlust Reaktionsförmågan Fumlighet Beteendeförändring Medvetanderubbningar Nedsatt talförmåga Desorientation Synstörningar Koncentration Subjektiva symtom Lukt- och smaksinne Ljuskänslighet Illamående Huvudvärk Kräkningar Trötthet Tinnitus Yrsel Sömnstörningar

14 Ring 112 om: Personen är medvetslös
Personen blir sömning direkt efter tillkvicknande Personen blir sämre

15 Efter hjärnskakning Total hjärnvila! Lätt rörelse (promenad)
Ökar rörelse (jogging, cykel) Fysisk aktivitet utan risk för kollision Kontrollerad kontaktidrott Tävling Varje punkt ska klaras av i 24h, annars börja om på 1.

16 Livshotande skador 100 personer dör i bränder
500 personer dör i trafiken personer drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus Behandling påbörjas på ca 4000 Ca 300 överlever

17 Kunskap i första hjälpen ger en och minskar risken att gripas av vanmakt.
De första minuterna efter en olycka är avgörande. Om man direkt på plats kan lindra skador och förhindra att de förvärras ökar man sannolikheten för att den fortsatta behandlingen ska lyckas. Syftet med första hjälpen är alltså att i väntan på ambulans upprätthålla livsfunktionerna. I Sverige tar det allt från 5 minuter till över en timme innan ambulansen kommer fram. I väntan på den är din insats viktig. När man slutar andas är det risk för bestående skador redan efter 4-6 minuter. En kraftig blödning måste tex också stoppas direkt.

18 Varför hjärtstopp? Bakomliggande hjärtsjukdom
Har symtom men ingen diagnos (andningssvårigheter, yrsel, hjärtklappning, bröstsmärtor, svimningar) Frisk utan symtom/diagnos (ingen känd anledning)

19 Behandling! Starta hjärt-lungräddning: pumpar manuellt runt blodet i kroppen. Använd hjärtstartare/defibrillator: elektrisk stöt som kan leda till att hjärtat återfår sin normala rytm och kan pumpa blod på.

20 Hjärtstopp/hjärtinfarkt
Hjärtstopp och hjärtinfarkt är inte samma sak, däremot kan hjärtstopp orsakas av en hjärtinfarkt. Hjärtstopp leder till döden om det inte behandlas omedelbart. Hjärtinfarkt kan man överleva.

21 Skillander Hjärtstopp Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtat plötsligt slutar att pumpa blod. Hjärtstopp beror på ett problem i hjärtats elektriska system, hjärtats vanliga rytm övergår till ett så kallat kammarflimmer (ventrikelflimmer), vilket gör att hjärtat flimrar istället för att slå normalt. Ett flimrande hjärta pumpar inget blod ut till kroppen. Bara efter några sekunder faller den drabbade ned medvetslös eftersom hjärnan drabbats av syrebrist. Den enda behandling som kan hjälpa är hjärt- lungräddning (HLR) och elstöt från en hjärtstartare. Det här felet beror oftast på ett hjärtfel som kan vara känt eller okänt men ofta vet man inte vad orsaken är till hjärtstoppet.

22 Skillnader Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt beror på cirkulationsrubbning ofta beroende på proppbildning i hjärtats kranskärl vilket leder till syrebrist i hjärtmuskeln. Den del av hjärtat som blir utan syre skadas allvarligt och skadan blir allvarligare ju längre det dröjer innan proppen kan lösas upp. Den skada som blir kvar efter en propp kallas hjärtinfarkt. De typiska symptomen vid hjärtinfarkt är plötslig smärta i bröstet. Smärtan varierar hos olika personer och kan kännas som ett kraftigt tryck över bröstet eller svår sprängande smärta. Ofta strålar smärtan ut i arm, käkar, hals, mage och/ eller rygg. Smärta i bröstet kombinerat med illamående, hjärtklappning, kallsvett, yrsel eller andnöd tyder på att personen drabbats av hjärtinfarkt. Det är då mycket viktigt att snarast komma under vård. Idag vet man att symptomen kan variera mellan olika personer och att symptomen ofta är olika hos kvinnor och män. Hos kvinnor är ofta symptomen mer diffusa och smärtan inte lika stark. Symptomen kan vara värk i käke, nackparti, illamående, buksmärta, yrsel, svimning, tryck eller tyngdkänsla över bröstet, andnöd och orkeslöshet (HLR-rådet, 2014b).

23

24 Tidigt larm Larma efter hjälp så snart du någonsin kan efter att ha konstaterat att en person saknar livstecken. Tala om vad som hänt, var hjälpen behövs. Tidig hjärt- och lungräddning Påbörja omedelbart HLR (hjärt- lungräddning). HLR håller igång syresättningen i kroppen manuellt. Det ökar också chansen att lyckas med en defibrillering (stöt från hjärtstartare) med tre gånger mot att HLR inte har givits. Tidig defibrillering stöt från hjärtstartare Med en stöt från en hjärtstartare försöker man avbryta det elektriska kaos som pågår i hjärtat så att det har en möjlighet att börja slå normalt igen. Chansen att överleva ett hjärtstopp ökar flerfaldigat om elstöt kan ges inom några få minuter. Om det finns en hjärtstartare tillgänglig-koppla upp hjärtstartaren på den drabbade så snart som möjligt och följ instruktionerna. Hjärtstartaren ger dig instruktioner om hur den ska användas och du kan inte göra fel. Tidig och avancerad vård utanför sjukhus Det är viktigt att så snart som möjligt nå patienten med kvalificerade sjukvårdsresurser som ambulans eller akutbil för att kan förbereda patienten inför den behandling som kommer att fortsätta på sjukhus. Avancerad vård efter återupplivning Även när man lyckats återfå blodcirkulation är det fortfarande mycket viktigt med fortsatt behandling snabbt. Det gäller att sjukhusen har resurser att omedelbart ta omhand inkommande hjärtstoppspatienter. Behandling omfattar t.ex. nedkylning av patienten, akut kranskärlsröntgen, ballongsprängning och läkemedelsbehandling (HLR-rådet, 2014c).

25 Länkar Gå också in på följande länkar och titta på klipp om stabilt sidoläge, HLR och Heimlich: Hjärtstopp och hjärtattack, animerat (välj Cardiac arrest eller Heart attack i listan till höger) Stabilt sidoläge, Röda korset YouTube-klipp HLR, Röda korset YouTube-klipp Heimlich manöver, Röda korset YouTube-klipp

26 Vattenvett I Sverige har vi aldrig särskilt långt till vattnet. För att kunna njuta av närheten behöver vi kunskap om hur vatten beter sig och vad vi ska tänka på när vi är i närheten av pool, vattendrag, sjöar och hav. Som du säkert redan förstått handlar vattenkunskap om mer än att bara kunna simma. Det är en garanti för att du ska känna dig trygg och säker i och kring vatten. Det är en garanti för att du ska kunna släppa dina barn ur sikte på stranden. Vattenkunskap är helt enkelt en garanti för att behärska och bemästra vatten (Svenska Livräddningssällskapet, 2014a).

27 Sverige är ett riktigt vattenland
Sverige är ett riktigt vattenland. Vi kan njuta av sjöar och 2 500km strandremsa. Förutom våra sjöar och vattendrag är det alltfler som skaffar pool till sina trädgårdar för att kunna svalka sig i sommarvärmen. För många är det en känsla av frihet att cykla ner till badplatsen, ta ett dopp från bryggan på sommaren, på vintern längtar många efter att snöra på sig skridskorna för en långfärd eller gå ut på isen och grilla korv (Svenska Livräddningssällskapet, 2014a).

28 Risker Alkohol Varje år omkommer cirka 100 människor av drunkning. Över 80 procent av de som drunknar är män. Det beror sannolikt på att män tar större risker, men också dricker mer alkohol än kvinnor och ogärna använder flytväst. De flesta drunkningsolyckorna inträffar vid mindre sjöar, vattendrag och trädgårdspooler. Många av drunkningsolyckorna hade kanske kunnat undvikas om personerna inte hade druckit alkohol. Bland omkomna män hade 65 procent alkohol i kroppen vid drunkningstillfället. Av kvinnorna hade knappt 40 procent druckit alkohol. Även bland de lite äldre barnen finns alkohol med i bilden vid drunkningsolyckor. Bland 7-17-åringar hade 40 procent alkohol i blodet. Intag av narkotika är också en bakomliggande orsak till drunkning. Bland omkomna män i åldrarna 20 till 44 år hade nästan 40 procent spår av narkotiska medel i kroppen (Svenska Livräddningssällskapet, 2014b).

29 Risker Bristande tillsyn
Under de senaste 100 åren har antalet barn som drunknar minskat med 90 procent. I Sverige omkommer i snitt 10 barn i drunkningsolyckor varje år. Samtidigt är det den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1 och 6 år. Och den näst vanligaste bland barn mellan 7 och 17 år, tätt följd av trafikolyckor. De flesta av de mindre barnen drunknar vid badplatser eller i trädgårdspooler och dammar. Ofta har tillsynen brustit och barnen saknat flythjälpmedel (Svenska Livräddningssällskapet, 2014b).

30 Risker Kulturella skillnader Barn med en annan kulturell bakgrund än den svenska är överrepresenterade i olycksstatistiken över barn som drunknar. Det kan bero på att simkunnigheten ofta är sämre i amdra länder och att det finns brister i kunskapen om vattensäkerhet (Svenska Livräddningssällskapet, 2014b).

31 Rädda liv i vatten Varna och larma Gör andra uppmärksamma på vad som hänt. Ring, eller be någon att ringa, 112 . Den bästa livräddaren är en torr livräddare. En nödställd på djupt vatten kan lätt dra ner dig i djupet, även ett litet barn. Undersök om det finns möjlighet att använda t.ex. en båt eller en livboj som du kan kasta. Måste du själv simma ut ska du ha med dig en ”förlängd arm”. Det vill säga något som du kan använda mellan dig och den nödställde. Det bör helst vara något stort som kan flyta, t.ex. en livboj eller uppblåsbar flytleksak. Annars kan du kanske använda en jacka, gren eller något annat som finns i närheten. Tillbaka mot land är det är ofta lättast att simma baklänges, då har du också bra överblick och kan hålla upp den drabbades ansikte ovanför ytan. Andas inte personen ökar överlevnadschansen om du kan göra några inblåsningar redan i vattnet. HLR om personen är medvetslös och inte andas.

32 Gå också in på följande länk och titta på ett klipp om livräddning i vatten:
Rädda liv i vattnet