Kostnader Resursutnyttjande Pris

En presentation över ämnet: "Kostnader Resursutnyttjande Pris"— Presentationens avskrift:

1 Kostnader Resursutnyttjande Pris
ITRP NRK

2 Agenda Genomgång av KAP 21, Lumsden + lite förklaringar osv
Några små övningar att tänka till på Den 28e – tull Den 5e – Lumsden, transportsätt och Incoterms Sedan Tentamen

3 Produktivitet och resursutnyttjande
Produktivitet är inom ekonomi måttet på det värde som produceras per enhet insatsfaktor. Det finns olika sorters produktivitet och ännu fler metoder för att mäta dessa. Den totala produktiviteten i dess enklaste form räknas ut genom att den totala produktionen divideras med den totala kvantiteten insatsfaktorer. Produktivitet kan också syfta till produktiviteten mätt som produktionen per arbetad timme, dvs. arbetsproduktivitet.

4 Produktivitetsparadoxen
Produktivitetsparadoxen är ett ekonomiskt problem som innebär att då ny teknologi introducerats under och 1990-talet har produktiviteten gått ner, istället för att gå upp vilket vore det logiska vid introduktion av ny och mer effektiv teknik. Ett svar på denna paradox har tagits fram av en svensk professor i ekonomisk historia, Lennart Schön. Han hävdar att detta är historiskt belagt, då och 1990-talet var en introduktionsfas till den nya teknologin, medan de kommande årtiondena, och 2010-talet, kommer att vara en tillvänjningsfas, och att produktiviteten och tillväxten därför kommer att öka under de kommande tjugo åren.

5 När används produktivitetstal?
För att mäta och påverka producerad mängd För att simulera produktionsförändringar I förhandlingar med Leverantörer Personalorganisationer För övervakning När man investerar i ny tekning Vid omläggning av terminalnät

6 Men vad är det vi bör mäta då? En mätning säger mer än 1000 tyckare.
En mätning bör ge data som hjälper dig fatta beslut om åtgärder Då blir mätningen en relevant KPI På vårt lager har vi 42 anställda. Vi delar antalet order per vecka, med antalet arbetade timmar. Detta ger oss ett produktivitetstal. Med detta som underlag fattar produktions- chefen beslut om hur det dagliga arbetet skall skötas på lagret.

7 Arbetsuppgift På vårt lager har vi 42 anställda. Vi delar antalet order per vecka, med antalet arbetade timmar. Detta ger oss ett produktivitetstal. Med detta som underlag fattar produktions- chefen beslut om hur det dagliga arbetet skall skötas på lagret. Är detta ett bra arbetssätt? Är det en bra KPI? Så vad är det man behöver mäta för att få vettiga KPIer? Förslag på vettiga och värdefulla mätetal, avseende produktivitet, presenteras om xx minuter.

8 Kostnader i logistiska processer En verksamhet består av värdeskapande processer
Fasta och rörliga processkostnader Vad är en process? Huvudprocess/process/ stödprocess Orderprocess

9

10 Flödesdiagram Att använda på rutinnivå

11 Ex. processer i ert TPLföretag
Ledning Sales WH Distr Fakt IT Kvalitet- och miljöutveckling HR Service o underhåll

12 WH Godsmottag Plock o Pack

13 Ex, processer i ett Logistikföretag
WH, godsmottagning Gods och Inköps- order Mottagning Kontroll In-leverans IT Inlagring Färdigt att Lägga kund- order

14 Ex, processer vid ett Logistikföretag
Kontroll Avstämmning inköpsorder Antal Kulör Storlek Förp Kvalitet osv Avvikelsehantering I form av rutinbeskrivningar

15 Så var hittar vi KPIer som är fungerande?
På lägre nivå i underprocesser Aggregerade KPIer ger processens resultat Processernas resultat = verksamhetens resultat Processorientering är en förutsättning för certifiering, 9001, 14001

16 Lämplig KPI för mottagningskontroll??
Avstämmning inköpsorder Antal Kulör Storlek Förp Kvalitet osv Avvikelsehantering I form av rutinbeskrivningar

17 Resurser Inflöde Företag Utflöde Inflöde och utflöde
Produktionsfaktorer Varor & Tjänster

18 Resurser Inflöde Företag Utflöde Inflöde och utflöde Förädlingsenhet
Produktionsfaktorer Varor & Tjänster

19 Resurser Inflöde Företag Utflöde Inflöde och utflöde Förädlingsenhet
Produktionsfaktorer Varor & Tjänster Personella Reala Finansiella

20 Resurser Inflöde / Utflöde = produktivitet Förädlingsenhet
Produktionsfaktorer Varor & Tjänster

21 Resurser Inflöde / Utflöde = produktivitet
Produktionsfaktorer / Varor & Tjänster = Produktivitet Förädlingsenhet

22 Resurser Inflöde / Utflöde = produktivitet
Produktionsfaktorer / Varor & Tjänster = Produktivitet Förädlingsenhet Alltså hur duktigt är på att producera

23 Resurser Inflöde / Utflöde = produktivitet
Produktionsfaktorer / Varor & Tjänster = Produktivitet Alltså hur duktigt företaget är på att producera

24 Produktivitet och effektivitet
Effektivitet definieras som graden av måluppfyllelse Inte bara att man gör saker på rätt sätt Utan att man gör rätt saker – för att nå sina KPIer till rätt KOSTNAD Inre effektivitet avhandlar effektivitet i företagets processer Påverkas genom att hantera företagets interna processer Yttre effektivitet handlar om yttre system som företaget måste anpassa sig till Lämpligen väger man in såväl den inre som yttre efektiviteten, och balanserar dessa mot varandra, så att lönsamhetsmålen för verksamheten nås och upprätthålls. Total effektivitet = Inre effektivitet x Yttre effektivitet

25 Arbetsuppgift Fundera på om begreppet totaleffektivitet (T = I x Y) är användbar fakta då man leder en verksamhet?

26 Nyttjande av resurser I en logistikverksamhet handlar detta mycket om balanser A Godsflöde B A B Resursflöde

27 Nyttjande av resurser I en logistikverksamhet handlar detta mycket om balanser Godsflödet kan skapa en obalans av lastbärare i systemet C A Godsflöde B A B Resursflöde

28 Nyttjande av resurser Utnyttjade resurser Tillgängliga resurser
REU (resursutnyttjande) = C A Godsflöde B A B Resursflöde

29 Obalanser I logistikbranschen finns ett antal närliggande exempel på obalanser i flöden. Detta ger effekter i kostnadsläget på vissa rutter. Fundera på vilka uppenbara obalanser vi har att hantera på den svenska marknaden. Fundera såväl lokalt som globalt. Tid, xx min

30 Distributionsnät

31 DHLs nätverk

32 Typisk distributionsnätverk
Mottagare Avsändare OT OT Terminal 2 Linehaul Terminal 1 OT OT OT OT

33 Typisk distributionsnätverk
Mottagare Avsändare Partigods OT OT Terminal 2 Linehaul Terminal 1 OT OT OT OT

34 Typisk distributionsnätverk
Mottagare Avsändare Partigods OT OT Terminal 2 Linehaul Terminal 1 OT OT Point 2 point OT OT

35 Slingbundet system Mottagare Mottagare Avsändare Mottagare Mottagare

36 Lönsamhet och effektivitet
Produktivitet är oftast intressant på en producerande nivå, där man arbetar som en konsekvens av aggregerade beslut. Effektivitet är mer aggregerat då det har bäring på lönsamhet snarare än budget. Förändring i produktkvantitet Förändring i intäkter Förändring i produktpris Förändring i produktivitet Förändring i lönsamhet Förändring i prisstegring Förändring i resurskvantitet Förändring i kostnader Förändring i resurskostnad

37 Flexibilitet Beskriver ett företags möjligheter att anpassa sig till nya förutsättningar Handlar om att anpassa verksamhetens effektivitet och produktivitet efter vad marknaden efterfrågar. Vid låg flexibilitet tappar man kunder, antingen för att man blir för dyr i relation till volym eller för att man inte klarar viss volym. Vid hög flexibilitet ökar dock styrkostnader

38 Arbetsuppgift Logistikbranschens olika delar har olika grad av flexibilitet. Rangordna följande avseende flexibilitet Åkeri Bemanningsföretag Rederi Järvägsoperatör med vagnpark Kurirföretag Speditör TPL – lager Redogör också för om detta har samband med balansproblematik

39 Samhällsperspektiv Politiker pratar alltid om högre resursnyttjande i transportsystem. Detta skulle resultera i Minskade avgasutsläpp Minskad drivmedelsförbrukning Minskat vägslitage Mindre fordonspark Lumsden säger att det inte finns några motsättningar mellan högt resursutnyttjande och samhällets krav på transportsystemet. Håller ni med om det?

40 Här behövs banne mig logistikkompetens!

41 Kom ihåg

42 Tjänst eller produkt Skillnader i
Erbjudande Kundupplevelse Varaktighet Kundens upplevelse Specifikation Prissättning En tjänst går nästan alltid enklare att prissätta som något unikt än en produkt Men först…..

43 Kostnadsbaserad prissättning
Ett grundalternativ Kostnadsledande Självkostnadskalkylering Viktigt att knyta självkostnader till rätt produkter Källa: Prissättning, B Lunden

44 Konkurrensbaserad prisättning
Ett alternativ Marknadspris Konsumentvaror – elektronik Tjänster som telefoni Bidragskalkyler Riscy business

45 Kundbaserad/värdebaserad prissättning
Ett annat alternativ Pris och kvalitet Kundvärde Kostnadsbaserad prisättning fokuserar på egna styrkor och svagheter. Kundbaserad på kundens.....

46 Kundbaserad/värdebaserad prisättning - forts.
Vad är kunden villig att betala? Vilka marknadskrafter avgör köp? Vilken kunskap/erbjudande krävs? Pris och kvalitet Inverkan ROI Säljprocess Priset måste alltid täcka kostnader

47 Val av prissättningsmodell är helt beroende av din förmåga
Att tillföra din kund värde och unikitet

48 Prissänkning

49 Prissänkning 25% volymökning kompenserar för 5%ig prissänkning

50 Prissänkning 67% volymökning kompenserar för 10%ig prissänkning

51 Säljprocess för värdebaserad prisättning av tjänst
Med en bra säljprocess får man kännedom om kundens problem och vilken effekt dessa har på kundens ROI. Detta ger oss möjligheten att skapa/påvisa kundvärde och därmed leverera till en högre roi

52 Vad säger Lumsden? Kap 21, Prissättning av transporter
Priset beror ofta på köparens situation, snarare än på faktisk kostnad. Detta förklaras genom: Påverkan av ledtid Påverkan på köparens lönsamhet Snarare än på transportörens kostnad

53 Huvudgrupper i transportkostnad
Egentliga kostnader Förflyttning Lastning Omlastning Lossning

54 Huvudgrupper i transportkostnad
Övriga transportkostnader Förpackningar o emballage för transporten Tillfällig lagring som ex magasinshyra, orsakad av trnasporten Skador Försäkringar Räntekostnader (bundet kapital) Ersättningar som ex bomkörning, skrymme, väntetid, osv. Tull, offentliga avgifter och formaliteter Omkostnader om Speditör eller förmedlare som 4pl Administration

55 Skillnader mellan transportsätt och deras kostnader
Relationerna märks främst avseende: Ledtid Precision Men regleras också av Tillgång och efterfrågan Balansmöjligheter Man brukar dela in kostnaderna i Tidsberoende kostnader Avståndsberoende kostnader

56 Kostnader för transportverksamhet
Initialkostnader Bygga nät/partnerskap Belastar verksamheten med fasta kostnader Ett nät med höga fasta kostnader blir väldigt volymberoende – varför? Tröskelkostnader Relaterat till nyttjandegrad av en relation Rör sig om enheter Marginalkostnad Vad det kostar att ex. öka linjens kapacitet med en enhet.

57 Kostnader för transportverksamhet
Anläggningskostnader Alla anläggningar som vägar, terminaler, flygplatser, hamnar, pipelines, osv Färdmedelskostnader Kostnader för färdmedlen som förflyttar sig mellan anläggningarna

58 Kostnader för transportverksamhet
Terminalkostnader Kostnader som uppstår vid transportens start och ändpunkter Undervägskostnader Kostnader som uppstår i länken NB – Förhållandet mellan dessa är viktigt för transportsättets konkurrenskraft Låga terminalkostnader och höga undervägskostnader är konkurrenskraftiga vid kortare transporter (landsväg) Höga terminalkostnader och låga undervägkostnader är konkurrenskraftiga vid längre transporter (ex. sjö) Detta är dock relativt.

59 Prissättning, transporter
Lumsden hävdar 5 metoder för prissättning av transporter Självkostnadsmetoden – en metod för kostnadstäckning – summan av en trafikgrupps kostnader täcker samhällets, eller företaget, utgifter. Komponentmetoden – som 1. fast zon eller aktivitetsbaserat Marginalkostnadsprissättning – Baserar på kostnadseffektivitet i nät Ransonerade prissättning – vid ett begränsat antal tjänster höjs priset Relaterande prissättning – det vi tidigare beskrev som konkurrentprissättning Lumsden nämner inte värdebaserad prissättning annat än under 4. ransonerande. Men då endast om det defacto råder brist.

60 Prissättning, Metoder Avtalsmetoden (säljaren har vissa möjligheter att påverka intäkt i efterhand) Fastslagen volym, en eller flera ggr. Sköter ett helt transportsystem Fordon hyrs Engångskaraktär Projektlaster Tariffmetoden (priset är satt under perioden Löpande Vikt o volym (regelverk) Regleras med kanske TPI, CAF, BAF osv

61 Transportens administrativa och legala del
Parter i en transport (faller tillbaka på sjötermer) Avsändaren – den som förhandlar transportavtal med transportören Avlastaren – den som lämnar gods till transportören Transportören – den som: Åtar sig att utföra transporten (avtalande transportör) Den som faktiskt utför transporten (verkställande transportör Inom transportjuridik hänförs detta till Trepartsavtal

62 Huvudtermer för befraktning
Befraktare – den som äger eller genom certeparti förfogar över fartyget. I praktiken redare eller rederi. Nästa steg – underbefraktare. Den som avtalat med transportören om att utföra frakten och är verkställande transportör Flera efter varandra följande transporter efter detta kallas succsesiva transporter. Genomförs dessa av olika befraktare med samma transportmedel kallas detta för genomgångstransport Används olika transportmedel kallas det för kombinerade transporter Grundregel vid skador styrs av regressregler mellan fraktförare. Mäklare och agenter – agenter skall enligt terminologin ha en sammanförande roll, medan mäklare företräder part. Detta är dock inte fallet.

63 Transportörsansvar Ansvaret för att transporten genomförs Speditör:
Förtroendeman för lastägaren Avtalar med lämpliga transportörer Samlastning Terminalförädling Försäkring Lagring o magasin Numera vanligt med ett utökat ansvar, typ transportörens.

64 Transportdokument, traditionell roll
Konossement, fraktsedel, etc – ger uttryck för transportavtalet och innehåller transportörens åtaganden. Transportavtalet reglerar relationen mellan den som åtagit sig att transportera godset och lastägare. Standardavtal som NSAB finns. Fraktavtal mellan redare och befraktare kallas för cerepartier Konossementet fungera också som kvitto på överlämning och mottagning. Ex. recived for shipment bill of lading eller shipped bill of lading. Vid sjöfrakt är en bl att betrakta som ett värdepapper som ger rättighet till lasten Vid andra transportslag är en waybill ellerconsigment note mer av ett kvitto.

65 Taxor och tariffer, definition
Prislistor för fraktberäkning = Taxor Prislistor + regler = Tariffer

66 PRISSÄTTNING VID SJÖTRANSPORTER
Tariffmetoden – vid linjetrafik Avtalsmetoden – vid projektlast, leasing eller tramp Linjetrafik (rederierna) Öppna konferenser Stängda konferenser Rate agreements

67 PRISSÄTTNING VID SJÖTRANSPORTER
Konferenstariffer innehåller en regeldel och en taxedel avseende trafik mellan bashamnar Tillkommande är uthamnsavgifter (feederrates) Lägst taxor är alltid mellan rederiernas bashamnar Terminalavgifter sätts av rederier, hamnavgifter av hamnen, fullfillment i form av last mile och inhämtning av speditörer som upphandlar detta Terms blir viktigt för att kunna påverka

68 Viktigt att fördjupa sig i
Skillnader på egentliga och övriga transportkostnader? Relativa transportkostnader per transportslag Tids- och avståndsberoende kostnader – hur faller detta ut? Vad är initial-, tröskel – och marginalkostnader Relation – anläggnings-, och färdmedelskostnader Terminal- och undervägskostnader. 5 strategier att prissätta transporter 2 Metoder för att prissätta transporter Användningsområden, fördelar och nackdelar?

69 Viktiga frågor att fördjupa sig i
Parter vid en transport Trepartsavtal Transportdokument INCOterms Taxor och tariffer Prissättning vid sjöfrakt samt tariffmetod och avtalsmetod för detta.

70 Produktivitet och resursutnyttjande
Produktivitet är inom ekonomi måttet på det värde som produceras per enhet insatsfaktor. Det finns olika sorters produktivitet och ännu fler metoder för att mäta dessa. Den totala produktiviteten i dess enklaste form räknas ut genom att den totala produktionen divideras med den totala kvantiteten insatsfaktorer. Produktivitet kan också syfta till produktiviteten mätt som produktionen per arbetad timme, dvs. arbetsproduktivitet.

71 Produktivitetsparadoxen
Produktivitetsparadoxen är ett ekonomiskt problem som innebär att då ny teknologi introducerats under och 1990-talet har produktiviteten gått ner, istället för att gå upp vilket vore det logiska vid introduktion av ny och mer effektiv teknik. Ett svar på denna paradox har tagits fram av en svensk professor i ekonomisk historia, Lennart Schön. Han hävdar att detta är historiskt belagt, då och 1990-talet var en introduktionsfas till den nya teknologin, medan de kommande årtiondena, och 2010-talet, kommer att vara en tillvänjningsfas, och att produktiviteten och tillväxten därför kommer att öka under de kommande tjugo åren.