Projektet: Ny plattform webbtjänster

En presentation över ämnet: "Projektet: Ny plattform webbtjänster"— Presentationens avskrift:

1 Projektet: Ny plattform webbtjänster
februari 2018

2 Bakgrund

3 Bakgrund Nya digitala kommunikationsvanor växer fram hos befolkningen
Förväntningar på vård och hälsorelaterade tjänster ökar Projektet Ny plattform webbtjänster syftar till att bygga teknisk infrastruktur som svarar mot omvärldens krav och förväntningar på digitaliserade vårdtjänster Åtta olika tjänster övergår till en gemensam och hållbar plattform som också: är stabil ur ett drifts-, förvaltnings- och utvecklingsperspektiv får möjlighet att addera nya tjänster i framtiden.

4 Beskrivning av projektet
Bilderna i kapitlet Beskrivning av projektet beskriver vad projektet handlar om och vilka tjänster som ingår.

5 En ny plattform skapar nya möjligheter
En modern plattform behöver vara flexibel och skalbar för att kunna anpassas till nya krav och önskemål Ny gemensam plattform Gemensamt och tvärfunktionellt Föråldrad teknik, support som upphör 2020 Olika lösningar, arbete i stuprör Nuläge 2018 Teknikskifte Arbetssätt

6 Vad handlar projektet om
Ett teknikskifte till en stabil och framtidssäkrad plattform.. .. ger en bättre koppling och integration med e-tjänster och andra tjänster.. .. en förbättrad användarupplevelse avseende innehåll, funktion och presentation.. .. ett enklare och smidigare arbetsredskap för redaktörerna.. ..och blir en möjliggörare inför framtida behov

7 Tjänster som som berörs
Åtta olika tjänster ska övergå till en gemensam plattform: UMO YOUMO Rikshandboken i barnhälsovård Vårdhandboken Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet portal 1177.se Hitta och jämför vård

8 Vad ska projektet leverera - projektmål
En hållbar och förankrad lösningsarkitektur, som möjliggör effektiv förvaltning, smidig utveckling och integration mellan olika tjänster En etablerad ny plattform som möjliggör förbättrade tjänster utifrån plattformens möjligheter Genomförda prioriterade migreringar från gamla miljöer till nya plattformen Genomförd utbildning i nya plattformen Etablerade arbetssätt för förvaltning och redaktörer (både nya, uppdaterade samt interimsprocesser)

9 Vilken nytta ska uppnås - effektmål
Webbtjänsterna har en flexibel och hållbar plattform, ur ett drifts-, förvaltnings- och utvecklingsperspektiv. Användare (invånare och vårdpersonal) upplever att tjänsterna är trygga, smarta och smidiga att använda och att de förbättrar möjligheten att hitta relevant information och agera rätt. Redaktörerna upplever sitt arbetsverktyg som modernt, lättarbetat och att det stödjer deras arbetsprocesser.

10 Hur arbetar vi? Bilderna i kapitlet Hur arbetar vi beskriver projektets agila arbetssätt samt de fyra ingående delprojekten.

11 Ny plattform webbtjänster
Projektorganisation Styrgrupp Kommunikation Anne Ahlerup Projektledning Marie Frosteman PO-team Andreas Melin Gustaf Rosander (plf och förv., HJV) Eva-Lena Nordqvist (1177.se) Införande förvaltning och support Gustaf Rosander Ny plattform webbtjänster Referensgrupp och effektmålshemtagning Teresa Nilsson Införande användare Hanna Nykvist Projekt- och coreteam Krav, Test, Arkitektur m.fl. Utveckling Mats Wendelius Migrering Hanna Nykvist Leveransteam (Knowit) Anders Brangefält

12 Ett agilt arbetssätt för utveckling
Scrum är en erkänd och vanlig metodik för systemutveckling Agil metodik handlar om att driva projekt på ett effektivare sätt Fokus på affärsnytta och möjligheten att förändra projektet på ett strukturerat sätt Backlog, en prioriterad och levande lista med önskemål, istället för klassisk kravspecifikation Genom leverans av en del i taget kan snabba förändringar göras när det krävs. Ordet Agil handlar om förmågan att snabbt anpassa sig till förändring, att utveckla små delar som läggs till slutprodukten under hela processen Arbetet sker i cykler för att förbättra exempelvis en funktion genom prototyp, test, analys och förbättring Fördelen är att det skapar en öppenhet för förändrade krav under utvecklingens gång som också kan ta hänsyn till omvärldens förändringar. De olika stegen är: behovsinsamling, kravställning, koncept- och systemutveckling av plattformen som ska tillgängliggöra de ingående webbplatserna

13 Process inför utveckling
Innehåll inventeras och planeras för migrering Utgår från en tidigare insamlad kravbild som beskriver nuvarande behov och funktionalitet Kravdefiniering och konceptdialog föregår utveckling, pågår sedan iterativt/löpande under utv. Koncept och lösningsförslag testas tillgänglighetsmässigt

14 Process under utveckling
Produktägarteamet prioriterar de viktigaste kraven/uppgifterna från en ”project backlog” inför varje sprint till en ”sprint backlog” Utveckling sker i 3-veckors sprintar Teamet visar progress vid varje sprintdemo Utveckling samlas i releaser, då migrering senast kan starta

15 Process efter utveckling
Migrerande redaktörer, nationellt och regionalt, utbildas Innehåll migreras (till viss del med automatik) och valideras/kvalitetssäkras Tjänster produktionssätts stegvis och blir då tillgängliga för slutanvändare Projektet förvaltar tjänsterna tills en samlad projektöverlämning sker i slutet av året

16 Produktägande Består av produktägare, delproduktägare per tjänst och samordnare i linjen Leds av produktägaren – PO (product owner) Gruppen värderar tillsammans: verksamhetsnyttan prioriterar önskemål om funktionalitet, tillägg och ändringar för plattformen hanterar uppföljning och prioritering av övergripande backlog Samordnar och är länken mellan projekt och linje samt identifierar och hanterar övergripande konsekvenserna av tagna beslut.

17 Landstings och regional förankring
Bilderna i kapitlet Landstings och regional förankring beskriver olika aktiviteter och grupperingar i syfte att förankra på landstings och regional nivå.

18 Hur sker landstings- och regionförankring?
En framgångsfaktor är transparens och tydlighet mot projektets många intressenter och målgrupper och en bred landstingsförankring. Det sker bland annat genom att projektet har : öppna sprintdemos, visar utveckling och koncept öppna projektmöten, övergripande projektinformation och dialog en referensgrupp med regionala representanter som har tjänstespecifik kunskap* regionala migreringsledare som säkrar det regionala innehållet inför migreringarna tillgång till Nätverket för kommunikation. * Se vilka som ingår i referensgruppen och hur de arbetar i extrabilderna 34-36

19 Migrering Bilderna i kapitlet Migrering beskriver mål och strategin för migreringen och ger lite statistik för omfånget regionalt och nationellt.

20 Mål och strategi för migrering
En tjänst i taget – men det sker överlappande Arbetssteg per tjänst Inventering (typ av innehåll och antal, det som ska finnas kvar) Provmigrering (för att göra tidsbedömning) Resursplanering Migrering Migrering Verifiering av data Ett lagom stort och sammanhängande arbetspaket i taget Optimera antal vändor genom materialet Fördelar Kvalitetssäkring och justeringar vartefter Överblickbara, avgränsade, fokuserade arbetsinsatser Mål: Utvalt/prioriterat material ska vara korrekt och komplett överflyttat från gammal till ny plattform

21 Hur mycket ska migreras nationellt*
UMO - ca: 2800 ”enheter” 1 050 artiklar Ca bilder 280 ungdomsmottagningar 600 Egna berättelser (enkla texter) 400 Frågor & svar (enkla texter) 25 Poddar m.m. 1177 nationellt - ca: 8800 ”enheter” 2000 primära artiklar 480 sekundära artiklar 200 Regler och rättigheter 500 Frågor & svar 2400 foton 350 illustrationer 350 anatomiska illustrationer m.m För 1177 nationellt tillkommer tid för bl. a., inlänkning av filmer, bildspel (linjära och interaktiva), graviditetskalender, symtomguide, Våga berätta samt nyskapande av temasidor/samlingssidor och länkbibliotek etc.. * Uppskattning

22 Hur mycket ska migreras regionalt*
Material från 18 regioner sammanställt: Ca ”enheter” att migrera (artiklar, kapitel och tillägg) Motsvarar ungefär lika många ”artikelrelaterade enheter” som det nationella materialet men mindre komplext * Uppskattning

23 Tidsplan Bilderna i kapitlet Tidsplan beskriver när i tiden aktiviteter och leveranser förväntas ske i projektet. Dessa tidpunkter ses över löpande, minst en gång per månad, och kan därför komma att förflyttas. En aktuell roadmap/tidplan ligger i Beslutloggen:

24 Roadmap/tidplan Aktuell roadmap/tidplan ligger i Beslutloggen
Bilden ligger längst bak i presentationen Aktuell roadmap/tidplan ligger i Beslutloggen Tidplanen beskriver när i tiden aktiviteter och leveranser förväntas ske i projektet Tidpunkterna ses över löpande och kan därför komma att förflyttas Produktionssättning avser när ändringarna når slutanvändaren och sker för UMO, Youmo i maj/juni Rikshandboken i barnhälsovård, Vårdhandboken i november/ december 1177.se & HJV i slutet av mars RGS under utredning med hänsyn till parallella projekt och beröringspunkter Releaser avser när ny funktionalitet finns tillgänglig för migrering 0,5 Beta visar UMO, nov 2017 0,7 UMO, Youmo, 1 mars 2018 0,8 Migrering RHB, VHB, i juni 2018 0,9 Migrering 1177, september 0,95 API externt, beta, november 2018 1,0 Plattform 1177, HJV, december 2018 1,1 API, RGS januari 2019 1,2, april 2019 1,3, juni 20198 Kravarbete föregår releaserna och är grunden för att kunna prioritera vad som ska med i ny funktionalitet (framgår av Beslutsloggen) kravarbetet för UMO & Youmo är klart kravarbetet för RHB & VHB startade i mitten av februari kravarbetet för 1177, HJV, startade i april, koncept från augusti kravarbetet för RGS startade i september, koncept från november Migrering anger ungefärlig tidpunkt för när arbetet kan inledas för att flytta innehåll till det nya. Arbetet inledas för: förbered för bilder UMO, Youmo, 1177.se, dec 2017 UMO katalog, jan 2018 UMO artiklar steg 1, jan/feb Inventering RHB, VHB, feb/mars UMO artiklar steg 2, mars Youmo artiklar, mars/april RHB, VHB, juni-nov 1177 artiklar nationellt, sep 1177 artiklar regionalt, okt Utbildning i förändringar i Epi och funktioner i respektive tjänst sker i så nära anslutning som möjligt till migreringstart för att hålla kunskap aktuell korta digitala utbildningar planeras som komplement

25 Förväntat resultat – vad blir skillnaden?
Bilderna i kapitlet Förväntat resultat beskriver vad de olika användarna kan förvänta sig för resultat när projektet är genomfört.

26 Vad blir skillnaden för Användare*
Modernare användarupplevelse Förbättrade förutsättningar för att tillgodogöra sig innehåll utifrån till exempel funktionsvariation eller skärmläsning Lättare hitta relevant innehåll till exempel genom förbättrat sök och navigering utifrån användarens behov. * ex. invånare, telefonsjuksköterska

27 Vad blir skillnaden för Redaktören
Modernt verktyg för webbpublicering Förbättrad prestanda Enklare att jobba genom att det blir mer överskådligt Bättre stöd för mediahantering som bild, ljud och video Ett väldefinierat arbetssätt, mer harmoniserat, lättare jobba på likartat sätt över regiongränserna.

28 Vad blir skillnaden för Förvaltningen
Modern arkitektur Bättre stöd för att tillgängliggöra innehåll mot externa aktörer och för att använda innehåll från externa tjänster Möjligheter att effektivisera arbetet i drift och förvaltningen Lägre drifts-, förvaltnings- och operativa kostnader Enklare driftsättning Enklare och snabbare produktionssättning, enklare rätta till buggar, förändra befintliga funktioner eller sätta upp nya.

29 Hur får jag lättast insyn i projektet?
Bilderna i kapitlet Hur får jag lättast insyn i projektet beskriver vad de olika kommunikationskanalerna, det vill säga var du kan hitta information och statusuppdateringar om projetet.

30 Kommunikationskanaler
Sprintdemos En av de viktigaste kanalerna är våra sprintdemos var tredje vecka som du kan följa on line eller titta på i efterhand. Skriv till funktionsbrevlådan om du vill ha inbjudan Inera.se Information om projektet och våra sprintdemos. Senaste status ligger under Aktuellt Projektets funktionsbrevlåda Skriv gärna till om du har frågor Projektblogg Projektbloggen blandar inlägg högt och lågt om projektet. Kommentera gärna direkt i bloggen eller maila funktionsbrevlådan om du har förslag på ämnen om något du vill veta mer om Backlogg  Utvecklingen i projektet utgår från vår backlogg som är en kravlista i Confluence som är publik. Inlogg: användare: och lösenord: PWT-2018 Beslutslogg Här kan du se beslut under bearbetning och vilka som är beslutade. Inlogg: användare: och lösenord: PWT-2018 Tidplan Här hittar du projektets roadmap.

31 TACK!

32 Extrabilder: Bild 33: Roadmap Bild 34-36: Referensgruppens deltagare och hur de arbetar

33 Roadmap/tidplan (oktober 2018)
Aktuell roadmap/tidplan ligger alltid i Beslutloggen

34 Referensgruppens deltagare
Per Birkerud, Kalmar,1177.se (Hitta och jämför vård) Ulrika Lejon Åhlander, Norrbotten, 1177.se (Hitta och jämför vård) Carolin Zinkell, Jönköping, 1177.se Monica Bravell, Östergötland, Hitta och jämför vård (1177.se) Marte Hjulstad, Västernorrland,Hitta och jämför vård (1177.se) Anna Franzén Ekros, Jönköping, Hitta och jämför vård Torbjörn Grönlund, Västernorrland, Rådgivningsstödet Webb/Portal Maria Eriksson, Region Halland, Rådgivningsstödet Webb/Portal Asta Lindström, Region Östergötland, Rådgivningsstödet Webb/Portal

35 Referensgruppens roll
Vara bollplank för projektet i särskilda koncept- och strukturfrågor Ge feedback ur ett regionalt perspektiv vid provtryckning av lösningsförslag Vara ett stöd om projektet behöver prioritera mellan olika utvecklingsinsatser

36 Arbetssätt för referensgruppen – delta i projektets ordinarie konceptmöten enligt schema nedan
Veckomöten: Torsdagar kl (Vid sprintdemo-dagar ersätts torsdagsmöten med möte onsdag eftermiddag) 1177.se startade den 9 augusti och fortsätter under hösten – Per, Ulrika och Carolin Hitta och jämför vård startade 4 oktober– Monica, Marte och Anna. Rådgivningsstödet webb och portal startar tidigast i november– Maria, Asta och Torbjörn.