SND och högskolebibliotekets arbete med forskningsdata

En presentation över ämnet: "SND och högskolebibliotekets arbete med forskningsdata"— Presentationens avskrift:

1 SND och högskolebibliotekets arbete med forskningsdata
Lisa Petersen

2 SND – Svensk Nationell Datatjänst
Finansieras av VR och GU Organisatoriskt under GU Etablerades 2008 Ca 30 medarbetare Kompetens inom metadata, forskarstöd, juridik, dataservice, system och IT Har startat ett nationellt samverkansprojekt för lagring och tillgängliggörande av forskningsdata Fått pengar från VR för att bygga upp en infrastruktur för hantering av forskningsdata: Stöd till lärosäten att bygga upp egen kompetens Lagring av metadata och källdata Standarder Juridiska aspekter (personuppgifter, patent etc) Sökportal

3 Två nivåer av deltagande
Lärosäten som bygger upp en lokal Data Access Unit, ”DAU”, d v s egen kompetens för att stödja de egna forskarna. Deltar i samarbetet på en lägre nivå. Lärosäten som blir konsortiemedlemmar och går in med resurser för att bygga upp nationell kompetens inom olika områden: GU – Humaniora, samhällsvetenskap, folkhälsovetenskap SLU – Miljödata SU – Rumsliga data UU – Känsliga data LU – Materialvetenskap och befolkningsbaserad forskning UmU – Registerbaserad forskning KI - Biovetenskap

4 Varför behöver vi jobba med forskningsdata?
Ökande krav på öppen tillgång till vetenskapliga resultat och till det underliggande datat EU, regeringen och forskningsfinansiärer Samhällsnytta: för att andra forskare ska kunna bygga vidare på källmaterial och dataset som har tagits fram Motverka forskningsfusk: vetenskapliga resultat ska kunna verifieras, datat ska tåla extern granskning och analys. Försök ska kunna upprepas av andra forskare. Många länder har kommit längre med detta, t ex Nederländerna, England och Finland. Alltmer etablerat att man tidigt i forskningsprocessen tar fram datahanteringsplaner.

5 Letter of Intent MDH har skickat in ett Letter of Intent om att delta i samarbetet. Rektor har skrivit under. I Letter of Intent står det att vi avser: att delta i samarbetet och bidra ekonomiskt med upp till kr per år. att utveckla lokala styrdokument för hantering, lagring, tillgängliggörande och bevarande av forskningsdata. att etablera en DAU under 2018 eller 2019 och att den ska omfatta kompetens för upprättande av datahanteringsplaner, metadatakompetens, arkiv, IT, juridisk rådgivning m m. att denna DAU ska utgöra lärosätets kontakt- och stödfunktion för hantering av forskningsdata och ansvara för att metadata är kompletta och att arkiveringsstandarder följs.

6 European Open Science Cloud - EOSC
Bakgrund 90% av all data i världen har skapats de senaste 2 åren Forskningen bedöms vara i ett paradigmskifte 50% av av forskningsdatan bedöms vara icke-reproducerbart Europa är världens största producent av vetenskaplig data men saknar infrastruktur Syfte och mål Öppna upp forskningsdata Ta bort tekniska, juridiska och mänskliga hinder för återanvändning av forskningsdata Skapa verktyg genom att utveckla tjänster, system och dataflöden Fungera över ämnesmässiga, sociala och kulturella gränser

7 Vetenskapsrådet VR har fått ett samordningsuppdrag för öppen tillgång till forskningsdata: FORSKNINGSPROPOSITION 2016 ”Vetenskapsrådet bör ges ett nationellt samordningsansvar för fortsatt arbete rörande öppen tillgång till forskningsdata, dvs. data som tas fram i ett vetenskapligt syfte.” REGLERINGSBREV MAJ 2017 “Vetenskapsrådet ska samordna det nationella arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata. Vid genomförandet av uppdraget ska Vetenskapsrådet samråda med Kungliga biblioteket, universitet och högskolor samt Riksarkivet.”

8 Hela livscykeln för forskningsdata måste beaktas

9 Principer för forskningsdata
Principer för öppen tillgång till forskningsdata Findable Accessible Interoperable Re-usable För att uppnå FAIR krävs bl.a. -Incitament -Infrastruktur -Kompetens/roller

10 Datahanteringsplaner (DHP/DMP)
DHP är en nyckelkomponent i FAIR och en grundsten i god forskningssed DHP är dokument som beskriver hur datamaterialet ska hanteras under forskningsprojektet och vad som ska ske med det efteråt. Krävs idag av vissa forskningsfinansiärer.

11 Vad är DAU? En uppsättning funktioner - Unit
För att tillgängliggöra - Access Forskningsdata – Data Alltså en Data Access Unit Kompetenser i en DAU: Forskningsbibliotekarie Arkivarie Jurist Innovationskontor IT Forskningskompetens

12 Vad gör en DAU? Stöd och utbildning till forskare (Arkivering)
Datahantering DHP (DMP) Datapublicering Kvalitetskontroll metadata och data Flödesstyrning metadata och data (Arkivering) Identifiera data av särskilt intresse Gränssnitt SND:s överlämningsformulär Kopplingar till DiVA Kommunicera och samarbeta med SND-nätverket Genomgå utbildningar och fortbildning inom området

13 Vad gör SND just nu? Förhandling om konsortialavtal mellan GU, KI, LU, SLU, SU, UmU och UU Utseende av styrgrupp och planering av styrgruppsmöten samt stämma. Lagringsfrågan – tillsvidare inom EUDAT (SNIC/KTH), kan emot stora men inte obegränsade mängder data Sunet arbetar med att bygga en federerad lagring där universiteten huserar och äger hårdvaran, men den driftas av Sunet. Konsortiemedlemmarnas roller ska tydliggöras, bland annat ska domänspecialister utses och utbildas.

14 Under utveckling: ”Mitt SND”
Mitt SND är tänkt som en portal för SND:stjänster där beskrivningar av forskningsdata, databeställningar,och andra tjänster samlas. Webbportalen kommer att använda federerad inloggning så att användare kan logga in med sitt befintliga universitetskonto. Funktioner för DAU: Uppladdning av data och metadata Hantering av lärosätets studier / metadata Hantering av ärenden rörande lärosätets studier Statistik för t.ex. beställningar, nedladdningar Administration av lärosätets information Funktioner för forskare: Hantera sina studier / metadata Skapa och redigera datahanteringsplaner Samt funktioner för beställare av data.

15 Finns idag: Samarbetsportalen
DAU-nätverket