Svensk Fjärrvärmes Värmemarknadsdag

En presentation över ämnet: "Svensk Fjärrvärmes Värmemarknadsdag"— Presentationens avskrift:

1 Svensk Fjärrvärmes Värmemarknadsdag 2005-01-18
Reko Fjärrvärme –vad är det? Lennart Berndtsson HSB Riksförbund Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

2 Fjärrvärme – alltid en ”het” fråga för kunderna
Uppvärmningen står för den största driftkostnadsposten Ändrade förutsättningar på värmemark-naden påverkar relationerna mellan fjärrvärmeleverantörer och –kunder Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

3 Det fanns problem redan vid starten
Under fjärrvärmens första decennium talet - ifrågasatte Hyresgästernas Riksförbund om det var så lämpligt att fastighetsägarna övergick till fjärrvärme I Karlstad, där fjärrvärmen kan sägas ha ”sin vagga”, fick en tvist om fjärrvärme-taxan mellan hyresgästerna och kommu-nen lösas med skiljedom Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

4 De första ”spelreglerna”
Samverkan på riksplanet mellan de kommunala fjärrvärmeleverantörerna och kundföreträdare inleddes 1958 då ”Riktprisöverenskommelsen” tecknades av : Värmeverksföreningen, Hyresgästernas Riksförbund och Sveriges Fastighetsägareförbund Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

5 Fjärrvärmen - det självklara uppvärm-ningsalternativet fram till energikrisen
Eldningsoljan var det enda alternativet till fjärrvärme ”Riktprisöverenskommelsen” garanterade att fjärrvärmen alltid var billigare än oljeeldning Enligt kommunallagen gällde Likställighetsprincipen Självkostnadsprincipen Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

6 Energi-Sverige förändrades
Under 1970-talets energikriser när oljan blev dyr kom andra prisvärda uppvärmnings-alternativ: Elpannor Värmepumpar Biobränslen Under 1980-talet blev åter oljan billigare, men alternativen hade kommit för att stanna Alternativkostnadsprissättning i förhållande till eldningsolja ersattes av självkostnadstaxor Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

7 Det blev dags att se över riktpris-överenskommelsen
ÖR-gruppen, bildad 1985, fick denna uppgift. Ledamöter från Värmeverksföreningen HSB Riksförbund Hyresgästernas Riksförbund Riksbyggen SABO Sveriges Fastighetsägareförbund Kostnader för alternativen togs fram av Statens Institut för byggnadsforskning Man lyckades inte komma överens om nya riktpriser Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

8 Värmemarknadskommittén ersatte ÖR-gruppen
1989 bildades ”Värmemarknadskommittén”, VMK, med samma sammansättning som ÖR-gruppen: Värmeverksföreningen HSB Riksförbund Hyresgästernas Riksförbund Riksbyggen SABO Sveriges Fastighetsägareförbund Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

9 VMKs uppgifter Handlägga frågor av gemensamt intresse inom fjärrvärmeområdet Ta fram centrala rekommendationer för fjärrvärmeleveranser Utgöra tvistlösningsorgan för lokala frågor Att slutföra ÖR-gruppens uppgift att få en ny riktprisöverenskommelse Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

10 Kundernas ”skyddsnät” försvann under 90-talet
Det blev aldrig någon ny riktpris-överenskommelse. Värmeverksföreningen sade upp den gamla Riktprisöverenskommelsen med hänvisning till Konkurrensverkets synpunkter Fjärrvärmen avreglerades 1996 och kommunallagens självkostnads- och likställighetsprinciper gäller inte längre Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

11 Vad har VMK gjort? Tvistlösning i lokala ärenden i mycket liten omfattning Centrala rekommendationer: Avgiftsbestämmelser Allmänna avtalsvillkor Kontraktshandlingar Allmänna avtalsvillor Tekniska bestämmelser Definitioner och förklaringar Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

12 Kunderna ifrågasatte nyttan med VMK
VMK gick på ”sparlåga” under 90-talet. Inga möten mellan april 1995 och januari 2001 Avregleringen av fjärrvärmen blev en anledning att inte VMK avvecklades ”Nystart” Kunderna ville ha VMK som ett forum för prövning av fjärr-värmeprisers skälighet Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

13 VMK idag Kjell Andersson, Sundsvall Energi, ordf.
Ola Alterå, Svensk Fjärrvärme Karl-Gunnar Andersson, Mälarenergi Adam Lindroth, Fortum Lars Agelin, Mariestad Töreboda Energi Lennart Berndtsson, HSB, vice ordf. Gunnar Wiberg, SABO Stig Lander, Riksbyggen Anders Mattsson, Hyresgästföreningen Bengt Wånggren, Fastighetsägarna Peter Dahl, Svensk Fjärrvärme, sekr Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

14 Vad får fjärrvärmen kosta?
”Vad kostar värmen?” ett datorverktyg för att beräkna uppvärmningskostnaderna på de lokala värmemarknaderna VMK diskuterar med STEM för att göra programmet lätt tillgängligt för leverantörer och kunder Hur ska man med bl a ”Vad kostar värmen” som verktyg kunna skälighetsbedöma fjärrvärmepriserna? Hur ska VMK kunna ta fram bindande åtaganden för hur Svensk Fjärrvärmes medlemmar ska ta betalt för fjärrvärmen? Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

15 ”Kris” i VMK julen 2002 VMK ”som katten kring den heta gröten”
Bostadsorganisationerna deklarerade, att en meningsfull överenskommelse angående prissättningen måste bygga på långtgående och seriösa åtaganden från fjärrvärmeleverantörerna. Alternativet är en statlig prisreglering VMK beslöt att undersöka förutsättningar-na för ett system med ”certifiering” av fjärrvärmeföretag, som inkluderar skälig-hetsprövning av priset Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

16 Arbetsgrupp 1 (styrgrupp)
Principiella riktlinjer Peter Dahl, Svensk Fjärrvärme Adam Lindroth, Fortum Karl-Gunnar Andersson, Mälarenergi Stig Lander, Riksbyggen Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

17 Arbetsgrupp 2 Nyckeltal Adam Lindroth, Fortum
Jan Kroppegård, Sundsvall Energi Anders Mattsson, Hyresgästföreningen Gunnar Wiberg SABO Carlöfs Consulting AB Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

18 Arbetsgrupp 3 System, rutiner Karl-Gunnar Andersson, Mälarenergi
Lars Vestergren, Vattenfall Stig Lander, Riksbyggen Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

19 ”Kris ” i VMK julen 2003 Förslag till kvalitetssystem för fjärrvärme-leverantörer klart hösten 2003 En av bostadsorganisationerna ville avvakta med kvalitetssystemet till dess den statliga Fjärrvärmeutredningen var klar Prisprövningen ett problem, vid förankringen inom Svensk Fjärrvärme VMK beslöt att skjuta upp förankringen av kvalitetssystemet men under tiden arbeta vidare med systemet Prisprövningen lyftes ur kvalitetssystemet Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

20 Hur var prisprövningen tänkt?
Fjärrvärmeföretagen har rätt att sätta priset men ska kunna motivera priset för kunderna Ett kundforum ska ha möjlighet att yttra sig innan man tar beslut om prisförändring Om fjärrvärmeleverantör och kundforum inte blir överens om prisets skälighet lyfts frågan till en prövningsinstans Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

21 Prisprövningen kan komma att åter lyftas in i kvalitetssystemet
Kvalitetssystemet ska vara ”levande” Om inte Fjärrvärmeutredningen resulterar i tillräckligt skydd mot oskälig prissättning kompletteras kraven inom kvalitetssystemet med krav på prisprövning En förhoppning är att kvalitetssystemet och statlig reglering ska komplettera varandra så att fjärrvärmekunderna äntligen får det skydd som man har eftersträvat i många år Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

22 Idén med REKO Fjärrvärme
Normer för ”justa” fjärrvärme-leverantörer Tvister ska kunna hanteras Sanktionsmöjligheter mot företag som ej uppfyller normerna Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

23 Vad är REKO Fjärrvärme? Värmemarknadskommitténs system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

24 Syfte med REKO Fjärrvärme
…att stärka och trygga kundernas ställning och att utveckla relatio-nerna mellan leverantörer och kunder med fokus på öppenhet, jämförbarhet och förtroende Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

25 REKO Fjärrvärme Öppenhet Fjärrvärmeleverantörernas
redovisning ska vara sådan att kunderna kan göra goda bedömningar av verksamheten och produkterna REKO Fjärrvärme Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

26 REKO Fjärrvärme Öppenhet - Krav
Ekonomisk särredovisning av fjärrvärmeverksamhet – varje juridisk enhet för sig Verksamhetsgenomlysning genom årlig information enligt mall Miljöredovisning av utsläpp, miljöledningssysem m m REKO Fjärrvärme Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

27 REKO Fjärrvärme Jämförbarhet
Jämförelse med lokala uppvärm-ningsalternativ och andra fjärvärme-leverantörers priser ska göra det möjligt för kunderna att bedöma prisernas skälighet REKO Fjärrvärme Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

28 REKO Fjärrvärme Jämförbarhet - Krav Avtal Normalprislista
Prisförändringar Delleveranser Anslutning till fjärrvärme REKO Fjärrvärme Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

29 Normalprislista (enkel, jämförbar, offentlig, förankrad)
Offentliga prislistor med samtliga prisvillkor för normala fjärrvärme-leveranser Samma normalprislista gäller för alla kunder inom samma kategori i ett fjärrvärmenät Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

30 Ej oftare än en gång per år helst vid årsskifte’
Prisförändringar Ej oftare än en gång per år helst vid årsskifte’ Informera senast 60 dagar före ikraftträdande Inbjuda till informationsmöte för att få kundernas synpunkter Avsteg om prisförändringen kan motiveras av externa faktorer. Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

31 Fjärrvärmeleverantören ska offerera delleveranser, om kunden inte öns-
kar köpa hela sitt uppvärmnings- behov Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

32 Förtroende Kunderna ska känna förtroende för fjärrvärmeleverantörerna, deras verksamhet och produkter Fjärrvärmeleverantörerna ska känna förtroende för att kundernas bedömningar sker på grunderna för REKO Fjärrvärme Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

33 Minst ett årligt informationsmöte
Förtroende - Krav Minst ett årligt informationsmöte Fjärrvärmeleverantören verkar för att lokala kundforum bildas och åtar sig att föra kontinuerlig dialog med dessa Rutiner för behandling av synpunkter från kunderna Kvalitetspåverkande störningar Etikfrågor Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

34 Verksamhetsgenomlysningen
Fjärrvärmeleverantören ägare,finansiell ställning, storlek, kundstruktur Marknad Samverkan med kunder, prisförändringar Distribution Nätets utformning, effektivitet Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

35 Verksamhetsgenomlysningen
Produktion Produktionskostnader och bränslemix Miljö Policy, utsläpp, certifikat Framtid Framtids- och utvecklingsplaner på 3 – 5 års sikt Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

36 Systemet för REKO Fjärrvärme
VMK äger, förvaltar och utvecklar Informationsmötet Information och diskussion Kundforum Lokalt forum med kunder eller av kunder utsedda företrädare Kvalitetsnämnden Prövar/avgör inträde och efterlevnad Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

37 Kvalitetsnämnden för REKO Fjärrvärme
En ledamot från kundsidan och en ersättare En ledamot från fjärrvärmeleveran-törssidan och en ersättare En opartisk ordförande VMK utser ledamöterna Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

38 ”REKO Fjärrvärmemärket”?
Hur får man ”REKO Fjärrvärmemärket”? Ansökan till VMK VMK bekräftar och lämnar över till Kvalitetsnämnden Kvalitetsnämnden ska senast tre månader efter ansökan tilldela REKO Fjärrvärmemärket meddela på vilka punkter fjärvärme-leverantören inte uppfyller kraven Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

39 Anmälan från kunder till VMK
Enskild eller gemensam anmälan Prövningsrätt för händelser som inte är äldre än 12 månader Fjärrvärmeleverantören ska lämna redogörelse Kvalitetsnämnden granskar och avgör Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

40 Utlåtandet publiceras
Om Kvalitetsnämnden anser att leve-rantören inte längre uppfyller kraven Utlåtandet publiceras Leverantören får en tidsfrist för att åtgärda bristerna Om man inte åtgärdar bristerna återtas REKO Fjärrvärmemärket Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund

41 I DRIFT VÅREN 2005(?) Vad är REKO Fjärrvärme?
Värmemarknadskommitténs system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer I DRIFT VÅREN 2005(?) Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund