Vad händer om man far vilse?

En presentation över ämnet: "Vad händer om man far vilse?"— Presentationens avskrift:

1 Vad händer om man far vilse?
Vad händer om man far vilse? Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

2 Ekonomi & miljö Katastrofala följder? Egen tid och säkerhet 2018-09-19
Vilse? Uppgift: Försök fundera på konsekvenserna av om de olika fordonen kör vilse. På fritiden (Bil, skoter eller segling) I jobbet (Taxibilen eller att skördetröskan kör på fel äng) Med ansvar för människor (Flygplan, ambulans eller brandbil) Fundera sedan på följande frågor Har du någon gång varit vilse? I vilket sammanhang? Varför hamnade du vilse? Vad kan vara en fiffig lösning idag? Jo en GPS, vara en lösning på ”vilseproblemen”! Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

3 GPS-er i dagens samhälle
GPS-er i dagens samhälle GPS lite mer på djupet Datum GIT på KIT om GPS

4 Att mäta var man är eller hur jorden ser ut
Stegning Måttband Sextant Teodolit Kompass Ät mäta jorden: Vi har alltid försökt mäta vår jord. Metoderna har utvecklats i samma steg som olika tekniker hur ”uppfunnits”. Stegning – längd, enkelt och första metoden. Måttband – Mer exakt metod att mäta längd, stålmåttband, eller plast. Sextant, Kikare för att mäta vinklar mot stjärnor. Man kan ta ut sin riktning. Kompass, kan mäta riktning. Kartmätning, man kan genom orientering ta ut sin position. Teodolit, Kikare och gradskiva, att mäta vinklar på marken. Måste kombineras med längdmätning Totalstation, mäter vinklar och längd. Ställd över känd punkt räknar den även ut mätprismat på pinnens position. Kräver ofta två personer, idag finns dock enmanstotalstationer. GPSmätning, med en antenn kan man mäta mot satelliter och få sin position, behöver ej känd punkt. GPS telefon, idag bygger man in GPS mottagare i mobiltelefoner. Oberoende av vilka insamlingsmetoder som används, så är det nödvändigt att användaren förstår grunderna för hur metoden fungerar. Totalstation GPS mottagare GPS telefon Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

5 Att mäta jorden Termer Geodesi = Mätning av jorden
Termer Geodesi = Mätning av jorden Geodetiska metoder = Mätmetoder GNSS = Globala Navigations Satellit System – En geodetisk metod att mäta med hjälp av satelliter 2000 fKr Stakkäppar Lodning Snöre 2000 eKr GPS Människan har alltid varit intresserad av att mäta saker. Redan på antiken försökte man att mäta jorden, och hur saker och ting förhöll sig till varandra. I Egypten användes ganska enkla verktyg för att bygga pyramiderna, vilket man ändå gjorde med stor precision. Under årtusenden har metoderna förfinats. Idag kan man mäta jordskorpans förflyttning och även andra saker med millimeternoggranhet med hjälp av GPS system. Att mäta jorden kallas för geodesi. Mätmetoder för att samla in geogafiska data kallas geodetiska metoder. Idag används till och med satelliter till vår hjälp. Att mäta sin position med hjälp av satelliter kallas detta GNSS. Att navigera betyder således att vi reser med hjälp av någon geodetisk metod. Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

6 GNSS-system (GPS) Navstar-GPS GLONASS GALILEO
Navstar-GPS Navigation Satellite Tracking and Ranging - Global Positioning System är ett amerikanskt satellitbaserat positionerings- och navigationssystem GLONASS Global Navigation Satellite System är det ryska motsvarande systemet GALILEO Europeiskt GPS-projekt med mål att var igång 2010 GNSS-system Samlingsnamn för alla satelitbaserade system är GNSS, dvs Globala Navigation satellit System. GNSS. Ibland används dock också GPS som berepp… Grundprincipen är att man mäter avståndet mellan satelliter med kända positioner och en mottagare. Från detta kan man beräkna sin position på jordklotet överallt och när som helst. När man säger GPS menar man oftast i många fall det amerikanska systemet, vars drift är mest pålitlig. Det rätta namnet för det amerikanska systemet är dock Navstar-GPS. Navstar-GPS är ett positionerings- och navigeringssystem, utvecklat av det Amerikanska försvaret som blev operationellt för civil användning 1993. GLONASS är ett motsvarande system som utvecklats i Ryssland. Systemet är i bruk sedan början av 1996. I Sverige nyttjas dessa system för bl.a positionering, navigering, geodetisk mätning och flygfotografering. GALILEO är ett europeiskt projekt som drivs av ESA och EU. Det beräknas vara i drift 2010 och ska ge ännu bättre noggrannhet på positionsangivelserna. I fortsättningen använder vi oss av GPS istället för begreppet GNSS, underförstått att det handlar om det amerikanska GPS systemet i det flesta fall. Vill du ha mer info om GLONASS och GALILEO kan du kika på deras respektive hemsidor. Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

7 Kort GPS historik 1960 Efter andra världskriget
1960 Efter andra världskriget - USA behöver navigera ubåtar med Polaris Missiler 1967 TRANSIT flygnavigeringssystem tillgängligt för civilt bruk 1973 Utvecklingen av det militära (Navstar) GPS börjar - Varje soldat ska kunna bestämma sin egen position - 30 m noggrannhet - Vart han än befinner sig på jorden - oavsett väder, 24 timmar om dygnet 1978 Första GPS satelliten skjuts upp 1980 USAs president Ronald Reagan: ” Civila får också vara med på GPS” 1993 GPS operativt (IOC) med 21 satelliter (kostnad ca 10 miljarder $) 1993 Realtids kinematisk GPS-mätning möjligt 1995 GPS fullt operativt (FOC) med 24 satelliter (3 reserv) 1996 Ryska GNS-systemet GLONASS blir operativt för civilt bruk 1998 Vicepresident Al Gore ”För 10 år sedan visste få vad begreppet GPS var, om 10 år kommer alla att vara beroende av det” 1999 Casio lanserar första GPS klockan/Benefon blir först med GPS telefon maj USAs President Bill Clinton ser till att GPS-störning tas ur funktion 2000 Första geocachen läggs ut av Dave Ullmer 2006 RTK Projekt förtätningar av fast nät i Sverige 2010 Galileo - Europas egna satellitsystem beräknas vara i gång Kort historik Att använda satelliter som grund för positionering var från början militära tillämpningar. TRANSIT-systemet, som utvecklades av den amerikanska flottan, innebar att man såg fördelar även för civilt bruk. Dock saknade TRANSIT viss teknik, vilket gjorde det svårt att praktiskt använda det för ren geodetisk mätning. Efterföljaren till TRANSIT-systemet i utvecklingen blev så NAVSTAR-GPS, som 1978 sände upp sin första satellit. Under tiden tills dess att systemet stod färdigt den 8 december 1993, utvecklades också tekniker och system för mätning mot satelliterna. IOC (Initial Operational Capacity) FOC (Fully Operatianal Capacity) Kostnaden för hela GPS-projektet tills det att det stod klart beräknas till ca 8-10 miljarder $! Idag används det för både positionering och navigering i realtid, men även för geodetisk detaljmätning med noggrannheter till millimeternivå. 1994 började man att sända ut korrektioner via radionät (RTCM), något som vi också kan nyttja via det svenska referensnätet SWEPOS, utvecklat av Lantmäteriet, Chalmers, Onsala rymdobservatorium och Teracom som skötte radionätet. 1996 togs GLONASS-systemet i bruk och de första mottagarna började säljas. Våren 2000 togs störningen bort vilket ger noggrannhet på m för användare av absolut kodmätning. Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

8 Delar i ett GPS-system Mottagare/användare Satelliter
Mottagare/användare Satelliter Kontrollstationer Delarna i ett GPS Segmenten i GPS-systemet är satelliterna, användarna och kontrollstationerna. Vi skall närmare presentera de olika delarna nu! Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

9 Navstar GPS - Satelliterna
24 satelliter + 3 ”reserv” (2008) Ligger i bana på ca km höjd Omloppstid runt jorden ca: 12 timmar >99.99% täckning med mottagning från 4 satelliter Satelliterna Navstar-GPS Satelliterna ärför tillfället (2008) till antalet 27 st och dessa ligger normalt jämnt spridda runt jorden, så att man för det mesta har minst 4 satelliters täckning. Satelliterna kan dock styras så att maximal täckning fås för ett visst område, vilket gjordes bl.a under GULF-kriget. Den senaste satelliten nr 46 i ordningen sköts upp i oktober 1999 och togs i bruk efter testning den 3 januari. Källa: Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

10 Mottagare Mottagare består av: Handmottagare (kodmätande)
Mottagare består av: Antenn med förstärkare Radiofrekvensdel Kraftaggregat (Batteri) Mikroprocessor (”Liten dator”) Handmottagare (kodmätande) Garmin Silva Magellan Bärvågsmätande mottagare Aschtec Leica Trimble Fasta referensstationer SWEPOS Nätverks RTK Omnistar Navigatorer TOMTOM GARMIN Telefoner, Först var Benefon Klockor Först var Casio Garmin Street Pilot Magellan Road Mate Mottagarna Användarna är de mottagare som antingen kan vara handburna eller lite större mottagare som mäter bärvågor och som oftast bärs i ryggsäck eller står monterade på stativ. Även de referensstationer som konstant mäter mot satelliterna kan räknas in i denna grupp. Enkelt beskrivet består en GPS-mottagare av en antenn med en förstärkare som pejlar in satellitsignalerna, en radiofrekvensdel, ett kraftaggregat som försörjer systemet med ström och mikroprocessorer. Man skiljer alltså på kodmätande och bärvågsmätande mottagare. Vissa GPS mottagare sitter på kända punkter och skickar ut sk korrektionsdata. Idag exploderar marknaden av navigatorer och GPS mottagare. Även i telefoner och klockor mm så byggs GPS mottagarna in. Aschtec Leica Kaknästornet som ingår i SWEPOS-systemet Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

11 Kontrollstationerna 5 stationer (NATO-baser)
5 stationer (NATO-baser) Styr GPS-satelliter samt tar emot satellitinformation Kontrollstationerna Kontrollstationerna (Master Control och Monitor Network) ligger jämnt utspridda över jorden på NATO-baser. Deras funktion är att registrera satelliternas läge samt korrigera klockinformationen och styra satelliterna på ”rätt väg”. Informationen om rätt satellitbanor på nationell nivå kan hämtas från Lantmäteriet som i sin tur hämtar informationen från Master Controllen i Falcon Springs (Där de flesta GPS erna även byggs). Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

12 Hur fungerar det? En förenklad princip
I GPS-satelliterna sitter det jättefina klockor, sk atom-ur Med hjälp av noggranna tidssignaler som skickas från satelliten i kodad form mäts avstånd mellan mottagare och satellit, den kodade tidssignalen skickas med en sk bärvåg (signal med en viss frekvens) Då man känner GPS-satellitens position kan man räkna ut mottagarens position Kallas inom geodesi för en inbindning Mottagare Principen för positionering Principen för positionering är i grunden ganska enkel. Man mäter sträckor och vinklar från kända punkter. Våra kända punkter är i detta fallet satelliterna som har kända banor. Sträckan får man genom det enkla förhållandet att Sträckan = Hastighet gånger Tid (S=V x T). Tiden mäts med noggranna atomklockor och hastigheten på vågornas utbredning är lika med ljusets. Med en satellit kan man bestämma en mottagares kända position kring en linje runt jordens yta. Genom att kombinera denna information med ytterligare en satellit för vi position i x och y-led. Med en tredje kan även höjden bestämmas. Principiellt räcker det med tre satelliter för att räkna ut sin position. Egentligen krävs också att man gör en överbestämning med en fjärde satellit för att få ett noggrannare resultat. Denna ”något förenklade” princip kallas i den vanliga geodesin för en inbindning. X, Y, Z och Tid Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

13 GPS mätmetoder/tekniker
Positionering/navigering Kod/bärvåg Statisk- /kinematisk mätning Hur mottagaren används Mättid Statisk Kinematisk Absolut- /relativ mätning Antalet mottagare DGPS Absolut Relativ x y Realtid Efterbearbetning Realtid/efterbearbetning När och hur beräknas position Mätmetoder Man kan gruppera GPS-metoderna efter olika mättekniker. Positionering innebär att läget i plan och höjd beräknas. Vid navigering kan dessutom riktning (bäring) mot mål, och hastigheter beräknas. Kodmätning innebär att man bara räknar mot den kodade tidssignallen. Med bärvågsmätning mäter man även den bärvåg (frekvens) som tidsinformationen skickas med. Detta kräver en noggrannare och dyrare mottagningsutrustning. Att mäta statiskt innebär att mottagaren står stilla vid mätögonblicket. Vid kinematisk mätning monteras mottagaren te x på en bil eller i ryggsäck eller på fordon och positionerna registreras efterhand med ett visst tidsintervall. Att mäta absolut innebär att man endast mäter med en mottagare. Vid relativ mätning, eller differentiell mätning, används en eller flera mottagare som referensstationer. Då alla mottagare (inom inte allt för långa avstånd, ca 20 km) får samma signaler från samma satelliter kommer mottagarna att få samma fel. Genom att mäta mot en känd punkt når man hög noggrannhet. Att få positionen direkt när man mäter i fält kallas för att mäta i realtid. Genom att efterbearbeta mätningarna med avseende på störningar, fel i satellitbanor, atmosfärsstörningar etc, får man ett ännu bättre mätresultat. Ibland pratar man om RTK-mätning. Detta innebär Realtidsmätning Kinematiskt (med bärvåg). Sådan mätning innebär att man kan mäta med centimeternoggranhet i realtid. Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

14 Positionering Statisk positionering - mottagaren står stilla
Statisk positionering - mottagaren står stilla Kinematisk positionering - mottagaren i rörelse och position bestäms i realtid (kan bearbetas i efterhand) Statisk mätning med stativ Kinematisk mätning med ryggsäcksvariant Positionering Statisk positionering är den teknik man använder sig av när man vill ha bäst resultat. Mottagaren står stilla och man kan med rätt mottagare mäta bärvågsmätning. För att öka säkerheten kan medelvärden också beräknas för punkten vid statisk positionering. Detaljmätning och stommätning innebär oftast statisk positionering. Kinematisk positionering innebär att man mäter in objekts positioner. Mottagaren är i rörelse och positionen kan fås i realtid sk RTK mätning (RealTimeKinematic) eller beräknas i efterhand. Ett i mängden av exempel på användningsområden är inmätning av vägar. Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

15 Navigering Navigering Relativ Navigering
Navigering Position och riktning (bäring) Waypoints och ruttberäkning Relativ Navigering (Med DGPS-teknik) Korrektionsdata Station med känd position Relativ navigering med GPS Navigering Navigering innebär att mottagaren rör sig och att man i realtid kan få positionen och den tänkta kursen. Detta har faktiskt länge använts sig av inom flyg och sjötrafiken, men börjar nu har även GPS inom vanlig personbilsnavigering formligen exploderat. För att uppnå noggrann navigering krävs det att man använder sig av fasta referensstationer, s k differentiell GPS. Den fasta referensstationen kan vara en egen mottagare eller normalt används SWEPOS eller den sk EPOS-tjänsten. I hamnar är det t.ex vanligt att det finns differentiella GPS-mottagare (transpondrar) uppsatta. Dessa kan fartyg få korrektioner från och navigera efter. I dag används den svenske ingenjören och uppfinnaren Håkan Lans, som uppfann datormusen och färggrafiken, system för flyg- och sjönavigering, STDDMA. Det har också GPS-satelliter som bas, och tjänar till att ge en precis positionsbestämmelse för alla omgivande flygplan eller fartyg som använder systemet. Via en digital radiolänk skickar en transponder meddelande om bland annat postion, identitet, fart och riktning till satelliterna. Systemet har en navigationsnoggrannhet på en meter och fungerar dessutom tredimensionellt. Även om fartygen redan är utrustade med radar, kan systemet vara till stor hjälp, eftersom radarn inte är lika noggrann, särskilt vid nederbörd. Det talas till och med om en revolution inom flyg- och sjösäkerheten. Eftersom markstationerna för STDDMA kostar runt kronor mot miljoner för liknande radarstationer, har många flygbolag blivit intresserade, bland annat UPS, som är den största pådrivaren i USA. Mot sig har de starka ekonomiska intressen som tjänar på de gamla systemen och flygledare som är rädda om sina jobb. FAA har hittills blockerat införandet av STDDMA, men det finns olika grupperingar inom organisationen, och 1998 beslöt sig FAA för att testa systemet. Det har redan blivit standard inom flyg- och sjönavigering i flera länder, däribland Ryssland. Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

16 Att mäta noggrant med GPS
Kräver alltså Differentiell GPS (DGPS) Real Time Kinematic (RTK) Bärvågsmätning Noggrann detaljmätning delas in i Inmätning Utsättning Idag får man ca ett par meters fel med de kodmätande GPS-erna. Problemet är att man aldrig vet hur fel man är? Om man skulle mäta mot en känd punkt så kanske man bästa fall hamnar man helt rätt…men man kan lika gärna hamna 2 meter fel eller i värsta fall 20 meter fel. Detta beror på olika signalstörningar, störningar i atmosfär, reflektioner av signalerna på marken mot tex flata husväggar eller av andra orsaker. Problemet är att GPS en inte själv vet hur fel den ligger (den kan liksom inte tala om hur fel den är) (Ungefär 98% av tiden ligger man inom 20 meters fel, 95 % av tiden inom 2 meters fel, men det innebär också att 2 % av tiden kan man ligga mer än 20 meter fel) För att få bättre mätningar ner mot millimeter och centimeternoggrannhet krävs alltså någon annan metod än att mäta med den kodmätande metoden (eller mottagarna). Dessa metoder är DGPS, RTK eller Bärvågsmätning. Med dessa metoder kan man utan problem använda GPS för inmätning av fastighetsgränser eller hushörn eller jordskorpors förflyttning. Man kan också använda GPS för utsättning av tex nya hus eller vägar. Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

17 Differentiell GPS mätning (DGPS)
Princip: Två mottagare Sätt en mottagare på en känd punkt Beräkna felet mot den kända punkten L Skicka detta fel som korrektionsdata till den rörliga mottagaren (”rover”) OBS! Mätning mot samma satelliter för att det ska fungera! L L ”Positionsfel” Rover Känd fixpunkt Differentiell mätning (DGPS) Differentiell mätning (DGPS) bygger på mätning med två mottagare. En mottagare placeras på en punkt med kända koordinater. Utifrån detta kan man beräkna signalernas (eg de mätta positionernas) avvikelse från den kända punkten. Det positionsfel man får skickas till den rörliga mottagaren som korrektionsdata. För de flesta typer av mottagare krävs att man köper en tillsats som klarar av denna typ av korrektion eller så kan man använda sig av beräkningsprogram som i efterhand kan nyttjas för exaktare positionsbestämningar. I Sverige kan man få korrektionsdata från SWEPOS i efterhand eller i realtid med den sk EPOS-tjänsten som tillhandahålls av Teracom. Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

18 DGPS system: SWEPOS, EPOS och Ciceron, RTK
SWEPOS/RTK Ett nät av fasta referensstationer på nationell basis Inom radien av km Lantmäteriet ansvarar Ännu bättre GPS i hela landet EPOS-tjänst Via RDS-radio sänds korrektionsdata ut i realtid Där täckning för P3 och P4 finns Cartesia ansvarar OmniSTAR Internationell DGPS Ciceron Ännu bättre i tätorter SWEPOS och EPOS I Sverige finns även ett fast referenssystem kallat SWEPOS. Dessa referenspunkter ligger på ca km avstånd från varandra. Kaknästornet i Stockholm är en av dessa platser. SWEPOS - nådde IOC-status 1 juli 1998, dvs SWEPOS blev operationellt för navigerings- och positionsbestämningingstillämpningar i realtid med lägre noggrannhetskrav (meternoggrannhet). Positionsnoggrannheter på någon/några centimeter kan uppnås genom att efter mätningen bearbeta GPS-data tillsammans med data från kringliggande SWEPOS-stationer. Idag byggs SWEPOS nätet ut i ett nationellt RTK projekt. EPOS är en tilläggstjänst, som skickar ut korrektionsdata via radionät och som i realtid bl.a kan användas för navigering med meter-noggrannhet. RTK Nät (Södra Sverige) Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

19 SWEPOS – Nätverks RTK Länk till projekt: http://swepos.lmv.lm.se/ 2008
I syfte att kunna få en rikstäckande RTK-tjänst (GPS-mätning med cm-noggrannhet) har ett flertal projekt genomförts med SWEPOS som projektdeltagare, där man förutom vanliga RTK-korrektioner skickar med en modell för att korrigera för främst atmosfärens inverkan vid långa baslinjer från referensstationen. Dessa projekt har sedan övergått i SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst. De pilot- och produktionsprojekt som genomförts under tidsperioden övergick vid årsskiftet 2003/2004 till SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst med fastställd taxa. SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst byggs ut i form av etableringsprojekt. Utbyggnaden pågår och genomförs med ettåriga etableringsprojekt och när dessa planerade delar är slutförda skall tjänsten täcka hela Sverige förutom delar av norra Norrlands inland. Se nedan för mer information om utbyggnadstakten. Nätverks-RTK innebär att korrektionsdata beräknas ur ett nät av fasta referensstationer vilket enligt hittills genomförda tester kan öka avståndet mellan fasta referensstationer från ca 20 km vid enkelstations-RTK till km med bibehållen noggrannhet och ungefär lika lång initialiseringstid som för 10 km avstånd till referensstationen. En sådan lösning innebär att man använder ett system av referensstationer som täcker in och omger det aktuella mätområdet. En nätverkslösning medför att ett glesare nät av referensstationer krävs vilket på sikt innebär att den totala kostnaden för den geodetiska infrastrukturen för stat/kommun och andra organisationer, som tillhandahåller stomnät, minskar. Vidare krävs bara tillgång till en GPS-utrustning för användaren, vilket på sikt innebär att RTK blir konkurrenskraftigt i nya tillämpningar. Visionen är att etablera en nätverks-RTK-tjänst som ger en positionsnoggrannhet på centimeternivå och som i en första fas täcker södra Sverige och Norrlandskusten. Med nuvarande specifikationer för nätverks-RTK-tekniken krävs ca 112 stationer för att få täckning enligt planerat. Utbyggnaden genomförs med ettåriga etableringsprojekt, enligt tidplanen under förutsättning att finansiering kan säkras. Läs mer om Nätverks-RTK på SWEPOS hemsida. På GEOLEX kan du se statusen för utbyggnaden. Länkarna finns i högra menyn. Länk till projekt: 2008 Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

20 Positionsnoggrannheter för GPS
Se upp med noggrannhet Absolut Relativ Kodmätning Bärvågsmätning ca 1 mm * ca 2-20 m ca m ca cm Positionsnoggrannheter för GPS *Vid relativ bärvågsmätning är noggrannheten beroende av avståndet till referensstationerna För millimeternogrannhet krävs även längre mättider (statisk mätning) samt efterbearbetning av data(1 - 2 ppm upp till 20 km) Olika noggrannheter kan uppnås med olika tjänster och olika mätmetoder. Val av metod bör göras efter de krav man har på t.ex användning, tid och ekonomi. En viss risk för förvillning finns då det i vissa instruktionsböcker för kodmätande handmottagare ”lovas” vissa bättre positionsnoggrannheter än vad som gäller, när man egentligen aldrig säkert kan veta hur noggrant i positionsangivelsen man hamnar. 20 meter fel kan i bästa fall vara mm fel men i ”värsta fall” kanske meter, men man vet inte om det! Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

21 Bonden och hans GPS! 2018-09-19 GIT på KIT om GPS
Ja hur har bonden hjälp av GPSen? Frågor: Vad lever en spannmålsbonde av? Svar: Av det som finns på åkern! Vad får spannmål att växa? Svar: Sol och vatten, och att bonden sköter om sina åkrar… Kan man hjälpa växtligheten på traven? Ja, med gödsel. Vad betyder gödsel för ekonomi och miljö? Gödsel kan kosta pengar (om man inte har egna kor som fixar naturligt ködsel? ;-) ) och är inte bra om man gödslar för mycket. Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

22 Gödsla lite Gödsla mycket Gödsla inget 2018-09-19 GIT på KIT om GPS
Så här går det till: Med hjälp av satellitbilder av bondens åkermark, kan man se var det växt mer eller mindre bra. Bonden måste gödsla. Gödsel kostar pengar och är bra i måttliga mängder. Men man kan också övergödsla vilket ju inte är så bra! Man skapar en ”digital gödselkarta” och kopplar en GPS mottagare till traktorns gödselspridare. En ventil på spridaren styr sedan automatiskt tillflödet av gödsel beroende var på åkern traktorn är. På så sätt kan bonden optimera utsläppet och bara gödsla där det behövs bäst. Bra för ekonomin och bra för miljön! Eller hur? Andra experiment med GPS inom jordbruk är att man också kan koppla en autopilot till traktorn med hjälp av GPS för att låta den köra själv. Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

23 …dagens GPS teknik…för alla
GPS Satellit GPS runt handleden GPS i handen Idag är GPS något som används av många! GPS på cykeln GPS i mobilen GPS i bilen Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

24 Kul med GPS? - Geocaching
Geocaching är en fritidssport med GPS. Det går ut på att leta skatter med hjälp av GPS. Skatterna placeras av vem som helst och även vem som helst kan leta skatterna! Geocaching har miljontals utöver runt om i världen! Folk klättrar i berg, dyker, kryper i grottor, skriver böcker om detta fenomen. Läs mer på och Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS

25 GPS i framtiden? Vi har redan varit inne på detta!
Vi har redan varit inne på detta! GPS finns idag i en mängd olika produkter och tillämpningar och kommer i framtiden att finnas i helt nya sammanhang Bättre noggrannhet på positionsangivelsen? GALILEO Europeiska systemet Nätverks RTK Full utbyggnad av det fasta referensnätet i hela landet GPSer i nya produkter: GPS GPS i framtiden Det är bara att hålla med USA-vicepresidentens Al Gores ord, GPS är här för att stanna, och många är vi, som kommer vara beroende av tekniken - vare sig vi vill eller inte. GPS finns redan idag inbyggt i olika klockmodeller och är standard i vissa bilmodeller. På busshållplatser i vissa svenska städer tex Göteborg finns information, via displayer, om hur lång tid det tar innan bussen kommer och då är detta beräknat från en positionen på bussen och inte efter busstidtabellen. I framtiden kommer mottot ”att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt” få en ny betydelse med hjälp av GPS-tekniken tillsammans med GIS-system. Det europeiska GPS-projektet kommer med största sannolikhet att förbättra förhållandena vid mätning mot satelliter. GPS mottagare i kläder är andra exempel på hur GPS kan användas. Kanske du har ideér på vad man kan använda GPS till? Globala Positionerings System GIT på KIT om GPS