Verksamhetsberättelse 2015

En presentation över ämnet: "Verksamhetsberättelse 2015"— Presentationens avskrift:

1 Verksamhetsberättelse 2015
Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) Verksamhetsberättelse 2015 Nu ska jag redovisa en presentation av Miljösamverkan Västra Götalands verksamhetsberättelse för 2015. Miljösamverkan Västra Götaland förkortas vanligen MVG. Hur många känner till eller har hört talas om MVG sedan tidigare? Foto: Martin Fransson

2 Syfte Vad gör Miljösamverkan Västra Götaland?
Resultatet av arbetet under 2015 Syftet med presentationen är dels att informera om MVG:s verksamhet, dels att redovisa MVG:s resultat för 2015.

3 Miljösamverkan Västra Götaland är en samverkan mellan
MVG är en samverkan mellan Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det är alltså dessa, inklusive kommunerna, som är MVG:s huvudmän. Representanter för dessa finns i MVG:s styrgrupp och arbetsgrupp.

4 I nära samarbete med Sedan ett par år arbetar vi till stor del tillsammans med Miljösamverkan Halland för att få ännu bättre effekt av vårt arbete. Miljösamverkan som arbetssätt startade i Västra Götaland 1999 och har därefter spridits som ett framgångskoncept till andra i landet. Numera finns det i 12 andra län! Vi samverkar givetvis även med dessa. Vi har nu testat samverkan som arbetsform i över 15 år, så vi vet att….

5 Samverkan ger framgång!
…samverkan ger framgång! Vi tror på samverkan och vi vet att det ger framgång!

6 …genom att: Effektivisera tillsynsarbetet
49 gånger bättre tillsyn! …genom att: Effektivisera tillsynsarbetet Göra likartade bedömningar för mer enhetlig tillsyn Känna trygghet i inspektörsrollen Utveckla vår kompetens och verksamhet Dela erfarenheter om arbetssätt och tillsynsmetoder Använda resurserna bättre Samverkan ger framgång på flera sätt: Det effektiviserar tillsynsarbetet, exempelvis genom att en projektgrupp tar fram stödmaterial, sammanställer branschkunskap, tolkar lagstiftning m.m. och på så vis slipper alla sitta på sin kammare och lägga tid på att ”uppfinna hjulet”. Genom att samverka har vi goda förutsättningar för att göra likartade bedömningar så att vi får en mer enhetlig tillsyn. Bland annat därför att vi arbetar utifrån samma värderingar. Vi vet att det är en framgångsfaktor att vara trygg i sin roll, att känna arbetsglädje och att vara duktig på att kommunicera. Därför behöver vi fortlöpande kompetens- och verksamhetsutveckling. I MVG ordnar vi prisvärda utbildningar som är anpassade för just vår målgrupp, för vi vet ju vad som behövs! Det är också viktigt att vi delar med oss av våra lärdomar kring arbetssätt och tillsynsmetoder. När vi samverkar får vi tillgång till en större gemensam erfarenhets- och kunskapsbas och MVG är den plattform som behövs för att skapa detta erfarenhetsutbyte mellan arbetsplatser och grupper. Sammanfattningsvis är det ofta en relativt kort insats för miljökontoren att delta i en projektgrupp men resultatet, dvs. det framtagna materialet, kan användas av alla i sitt arbete och i gengäld bidrar det till samsyn. Därmed delar vi på de gemensamma resurserna i form av kompetens, erfarenhet och tid, dvs. vi använder resurserna bättre! Det du nu ser här på bilden är MVG:s syfte. Detta bygger delvis på MVG:s vision som vi kallar ”Det önskade läget” och som beskriver vilken verksamhet och arbetsplats vi vill ha samt hur vi vill uppfattas av andra. Det önskade läget togs fram inom ett EU-projekt som hette Tillsynsutveckling i Väst (TUV) och som fokuserade på mjuka frågor såsom t.ex. kommunikation, bemötande och effektivitet. Efter detta projekt har vi utvecklat miljösamverkan och vi har behållit det nära samarbete som vi då skapade med Miljösamverkan Halland. MVG:s mål sammanfattas i dess slogan: ”Miljösamverkan Västra Götaland – 49 gånger bättre tillsyn” (det finns 49 kommuner i länet). Ytterst syftar tillsynen till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling och där är vår roll att underlätta för våra kunder att göra rätt. FRÅGOR OM TUV: Pågick: sept feb 2014 Målgrupp: TUV har varit ett gemensamt projekt för oss som jobbar inom miljömyndigheter i Halland och Västra Götaland. Alla projektdeltagare arbetar, direkt eller indirekt, med tillsyn enligt miljöbalken, livsmedels- och djurskyddslagarna och med angränsande frågor. Cirka personer i 58 organisationer har medverkat i projektet. Samarbete och finansiering Projektet har finansierats av Europeiska Socialfonden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har varit projektägare och har drivit TUV i samverkan med Länsstyrelsen i Halland, alla 55 kommuner i Halland och Västra Götaland, Region Halland och fyra kommunförbund i Västra Götaland. TUV handlade även om retorik, ledarskap och processledning.

7 Projekt och aktiviteter
Introduktionsutbildning i kommunikation & bemötande Tillsynsprojekt Chefssamverkan Mötesplats Goda exempel Detta är våra huvudaktiviteter: Utbildning i kommunikation & bemötande - Detta är en introduktionsutbildning för anställda på arbetsplatsen som har behov att gå. Målet med utbildningen är att ge kunskap och verktyg för att kunna bemöta människor på ett bra sätt och hantera svåra situationer. Vi berättar även hur vi ser på vårt uppdrag och vår roll samt hur vi samverkar i länet, inom MVG samt tillsammans med Miljösamverkan Halland deltog 40 personer då vi arrangerade 2 utbildningsomgångar. (Detta gjordes i samarbete med GR, Göteborgsregionens kommunalförbund). Denna bygger på en utbildning som vi genomförde i TUV (Tillsynsutveckling i Väst)-projektet och som var mycket uppskattad. Tillsynsprojekt - Varje år driver vi ett antal tillsynsprojekt inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel. Ett par exempel kommer senare i presentationen. Chefssamverkan – En gång på våren och en gång varje höst arrangeras chefsmöten med fokus på ledarskapsfrågor, samarbete, utveckling och påverkansarbete. Under året driver cheferna frågor i olika arbetsgrupper t.ex. genom att medverka till att utveckla Insikt tillsammans med SKL samt att påbörja en dialogen med beslutsfattare på universitet och högskolor om innehållet i utbildningar. Mötesplats goda exempel – Detta är ett forum för att dela exempel och erfarenheter om sakfrågor, arbetssätt och metoder för verksamhetsutveckling. Under hösten 2015 arrangerade miljösamverkan sin andra Mötesplats goda exempel. Jag kommer senare att berätta mer om mötesplatsen 2015. FRÅGOR: Insikt är SKL:s återkommande undersökning om kommunernas myndighetsutövning. Läs mer här:

8 Hur deltar vi på miljökontoren?
Bidrar med projektförslag och medverkar vid val av projekt Använder handläggarstöd vid inspektioner och beslut Deltar i projektgrupper, tillsynskampanjer, utbildningar Ingår i styrgrupp och arbetsgrupp Hur deltar miljökontoren? Lämnar projektbidrag och deltar i processen för vilka projekt vi väljer att arbeta med. MVG har en långsiktig planering med en 2-årig verksamhetsplan. Detta för att vi på miljökontoren ska kunna planera in projekt i vår verksamhet. Detta betyder att MVG under våren 2016 planerar för 2017 och 2018 (mer övergripande). Använder handläggarstöd vid t.ex. inspektioner och beslut Deltar i projektgrupper, i tillsynskampanjer och på utbildningar Ingår i MVG:s styrgrupp och arbetsgrupp

9 Snabba fakta 2015 76 personer deltog i projektgrupper,
beredningsgrupp och styrgrupp. 24% % 8 projekt, varav 4 har avslutats 5 handläggarstöd och checklistor 4 studiebesök 4 tillsynskampanjer 11 utbildningsdagar Snabba fakta 2015 76 personer deltog i projektgrupper, arbetsgrupp och styrgrupp från både Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Hallands län. 24 % män och 76 % kvinnor. Dessa personer representerade 20 av 35 miljökontor i Västra Götaland samt deltagare från Hallands län och Länsstyrelserna. - 8 projekt har pågått under 2015, varav 4 har avslutats - 5 handläggarstöd och checklistor har tagits fram - 4 studiebesök - 4 tillsynskampanjer - 11 utbildningsdagar (Kommunikations & bemötande utbildning 2 st á 3 dagar, Inomhusmiljö 2 dagar, Goda exempel 2 dagar, REACH 1 dag.)

10 Vad kostar det? 2015 kostade det 227 kkr per kommunförbund Budget
Kostnad 2015 (kkr) Kostnadsram 1 360 1 360 Kommunförbund och kommuner 907 (totalt maxbelopp) Länsstyrelsen 453 Här ser vi en tabell över MVG:s ekonomi 2015 Budget Den totala kostnadsramen ligger på 1 360 kkr Kommunförbund och kommuner står för 2/3 motsvarande ett maxbelopp på 907 kkr totalt. Länsstyrelsen står för 1/3, dvs. 453 kkr samt för administrationskostnader. Utöver detta bidrar Länsstyrelsen även med projektledartjänst för livsmedelsfrågor, vilket under 2015 innebar 42 dagar. MVG:s kostnader utgörs i huvudsak av projektledarresurser. Kostnad 2015 2015 blev utfallet 907 kkr totalt för de 4 kommunförbunden. Det motsvarar 227 kkr per kommunförbund. Vi i vår kommun betalade X kr. Innan nästa bild: Nu när ni vet lite om vad MVG är, hur vi arbetar och vad det kostar tänkte vi presentera lite mer konkret vilka projekt vi arbetade med under 2015 och resultatet för dessa. Kostnaderna är främst projektledarresurser 2015 kostade det 227 kkr per kommunförbund

11 Kompetens- och utvecklingsprojekt
Kommunikation och bemötande, utbildning Chefssamverkan Kontaktpersonsträff Mötesplats Goda exempel Aktiviteter enligt aktivitetsplanen MVG arbetar både med kompetens- och utvecklingsprojekt och tillsynsprojekt. Under 2015 genomförde vi följande kompetens- och utvecklingsprojekt- läs upp projekten på sliden. Jag ska berätta mer om Mötesplats Goda exempel senare. Övrigt: Aktivitetsplanen är aktiviteter som tagit fram av styrgrupperna för miljösamverkan Västra Götaland och Hallands län.

12 Tillsynsprojekt under 2015
Animaliska biprodukter REACH Dagvatten Oljeavskiljare Inomhusmiljö Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Märkning av livsmedel Enskilda avlopp, fosforfällor MVG:s tillsynsprojekt för 2015 var följande. Vissa av dessa har avslutats och andra pågår fortfarande eftersom projektens omfattning och längd varierar. MVG:s arbetsområde avgränsas till miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Vi har alltid minst ett projekt om hälsoskydd respektive minst ett om livsmedel. Nu tänkte jag berätta lite mer om ett par tillsynsprojekt som avslutades 2015 och om mötesplats goda exempel. Vi börjar med tillsynsprojekten… Förslag till dig som presenterar: Välja 2 projekt att presentera, t.ex. som din kommun deltagit i.

13 Projekt Animaliska biprodukter
Målgrupp: Handläggare på miljökontor och länsstyrelse Handläggarstöd och tillsynskampanj Resultat av tillsynskampanjen: Många butiker saknade rutiner anpassade efter abp-lagstiftningen Det brister ofta när det gäller märkning av behållare för abp Höjd kunskap hos både butiker och inspektörer Projekt Animaliska biprodukter: (abp) Projektets syfte var att tydliggöra vem som gör vad i olika tillsynssituationer och konkretisera vägledningsbehovet gentemot centrala myndigheter och underlätta framförallt miljökontorens tillsyn. Projektets mål var att ta fram underlag samt bedriva tillsyn i butiker, bidra med underlag för en ökad tillsynsvägledning från centrala myndigheter samt försöka att utreda ansvarsfördelningen inom detta område. Projektgruppen arbetade därför fram ett handläggarstöd och genomförde en tillsynskampanj. Målgrupp: Handläggarstödet - vänder sig i första hand till miljökontoren. Resultat av tillsynskampanjen: Många butiker saknade rutiner anpassade efter abp-lagstiftningen. Det brister ofta när det gäller märkning av behållare för abp. Tillsynsinsatsen bedöms ha höjt kunskapen hos både butiker och inspektörer. Slutsats: tillsynen är väl motiverad. FRÅGOR OCH EXTRAMATERIAL: Vad är animaliska biprodukter? Animaliska biprodukter (abp) är hela kroppar eller delar av kroppar från djur, produkter av animaliskt ursprung som kommer från djur och inte är avsedda som livsmedel. Här ingår även ägg, embryon och sperma. Alla djurprodukter omfattas inte av abp-lagstiftningen. Varför finns det en abp- lagstiftning? Reglerna syftar till att förhindra spridning av smittämnen till människor och djur. Deltagande i tillsynskampanjen: 19 miljökontor deltog och rapporterade resultat från tillsynskampanjen. 15 kontor i Västra Götaland och 4 kontor i Halland. Miljökontoren har besökt sammanlagt 102 butiker. Kampanjen pågick från i mitten av oktober 2014 till februari 2015. Mer detaljerat resultatet av tillsynskampanjen: Fyra miljökontor svarade att de kommer att ställa krav med anledning av tillsynen, 16 kommer inte att ställa krav och tre visste inte. Bedömningarna kan ha kommit att ändras till dess att sammanställningen av enkäten efter tillsynsbesöken gjorts. Fem miljökontor redovisade att de ha har genomfört abp-tillsyn i butiker i tidigare. Samtliga miljökontor utom ett har svarat att de lärt sig något nytt om abp genom detta projekt.

14 Projekt Inomhusmiljö Målgrupp: miljökontor Kurs och handläggarstöd Kursen: Fokuserade på fukt och mögel och ventilation Högt medelbetyg från kursdeltagarna: 4,2 på en 5-gradig skala Projekt Inomhusmiljö Projektet syfte är att bidra till minskad risk för olägenheter för människors hälsa i inomhusmiljön. Ge inspektörerna på miljökontoren i Västra Götalands och Hallands län kunskaper så att de kan bedöma inomhusmiljö och hälsa och ställa de relevanta kraven i tillsynen. Ökad samsyn i bedömningar mellan miljökontoren: lika fall bedöms lika mellan kommunerna, effektiv och likvärdig tillsyn.  Projektets mål är att ge ökad kompetens i frågor gällande inomhusmiljö, och därigenom effektivare tillsyn på området. Målgrupp: Miljökontor. Projektgruppen arbetade fram en kurs och ett handläggarstöd. Kursen fokuserade på fukt och mögel och ventilation. Den fick ett högt medelbetyg från kursdeltagarna: 4,2 på en 5 gradig skala. EXTRAMATERIAL Handläggarstödets syfte är att ge en steg-för-steganvisning för hantering av klagomål rörande inomhusklimatet i bostäder i hyresrätter och bostadsrätter. Handläggarstödet bör i stort sett kunna användas för hantering av andra klagomål från boende än sådana som rör inomhusklimatet. Kursen hölls den hölls den 6 och 20 oktober På kursen deltog 87 betalande deltagare.

15 Projekt Märkning livsmedel
Målgrupp: Miljökontor Handläggarstöd och tillsynskampanj Resultat av tillsynskampanjen: 299 av 526 livsmedel som granskats i projektet följde de nya märkningsreglerna helt Vanligaste bristen på förpackade livsmedel är att allergener inte framhävs Det är vanligt att kunden inte får upplysning om allergener i restaurangmat Projekt Märkning livsmedel Projektets syfte är att se till att reglerna följs och därigenom gynna ökad redlighet och skyddet för människors hälsa. Projektets mål är att öka kunskapen om de nya reglerna hos livsmedelsverksamheter och livsmedelsinspektörer samt se till att dessa tillämpas korrekt. Målgrupp: Miljökontor Projektgruppen arbetade fram ett handläggarstöd och genomförde en tillsynskampanj. Resultat av tillsynen: 299 av 526 livsmedel som granskats i projektet följde de nya märkningsreglerna helt. Vanligaste bristen på förpackade livsmedel är att allergener inte framhävs. Det är vanligt att kunden inte får upplysning om hur man får veta om det finns allergener i restaurangmat. EXTRAMATERIAL Om märkning av livsmedel: Nya regler om information om livsmedel, till vardags kallat märkning, trädde i kraft på Luciadagen Reglerna gäller i hela EU. Då ändrades bl.a. reglerna för ursprungsmärkning, man inför regler om stilstorlek och allergener ska redovisas även för oförpackade livsmedel. Allt för att göra det lättare för konsumenten att få veta mer om livsmedlet. FRÅGOR: Hur många kontrollmyndigheter deltog? 23 av 41 kontrollmyndigheter har deltagit i projektet. Det finns 41 kontrollmyndigheter på miljökontoren i Västra Götalands län och Hallands län. Vad har kontrollerats? Sammanlagt kontrollerades 526 livsmedel fördelade på 54 % oförpackade livsmedel, 31 % färdigförpackade livsmedel och 15 % som förpackades på kundens begäran eller förpackat för direktförsäljning. Av 526 livsmedel som granskats i projektet följde 299 av dem följde de nya märkningsreglerna helt. Var gjordes kontrollerna? I storkök, dvs restaurang eller kommunalt kök (49 %), butik (43 %) och på tillverkade företag (8 %). Vilka var avvikelserna? De vanligaste avvikelserna var på förpackade livsmedel gällde kontrollpunkterna allergener framhävs, ingrediensförteckning, läsbarhet och beteckning. Den vanligaste avvikelse i oförpackat livsmedel gällde kontrollpunkten får kunden uppgift om ingående allergener. De vanligaste avvikelserna i livsmedel som förpackades på kundens begäran eller förpackat direkt för försäljning gällde kontrollpunkterna får kunden uppgift om ingående allergener och ingående ingrediens.

16 "Värmen, stämningen som skapades. All entusiasm."
”Allt hade en liten guldkant!” "Värmen, stämningen som skapades. All entusiasm." "Det är bra att träffa människor som arbetar med liknande frågor som man själv och få goda exempel på hur man bidrar till en hållbar utveckling." Nu ska jag berätta om Mötesplats goda exempel. Men först några citat från utvärderingen av dagarna. Förslag till dig som presenterar: Dela gärna med dig av någon egen erfarenhet eller reflektion.

17 Mötesplats Goda exempel
Målgrupp: Chefer och medarbetare på miljökontor Anordnades den november 2015, Göteborg Regionalt forum för att träffas, dela erfarenheter och tips 250 chefer och medarbetare från Västsverige och Sverige deltog Den november 2015 anordnades Mötesplats goda exempel. Mötesplatsen är ett regionalt forum för att träffas, dela erfarenheter och tips. Målgruppen är chefer och medarbetare på miljökontoren i Västra Götaland och Hallands län. Vid mötet deltog 250 chefer och medarbetar från Västsverige och Sverige. På Mötesplats Goda exempel fick deltagarna inspiration om metod/arbetssätt, sakfrågor och andra områden som är viktiga för att utveckla arbetsplatsen och de som arbetar där. Syftet med dagarna var också att knyta kontakter och utbyta erfarenheter. Utvärderingen efter dagarna visade på att hela 84 % att svarade ja på frågan om de kommer att prova nya arbetssätt eller på andra sätt utveckla verksamheten. Det är ett gott betyg till miljösamverkan! Mer information: Mötesplats Goda Exempel återkommer vartannat år. Idén till Mötesplats Goda exempel kommer från Tillsynsutveckling i Väst (TUV).

18 Frågor? Frågor? (Är det ngn fråga som ni inte kan besvara så är ni välkomna att kontakta projektledarna!)