Om socialförsäkringen

En presentation över ämnet: "Om socialförsäkringen"— Presentationens avskrift:

1 Om socialförsäkringen

2 Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter
Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje år Ca 80 miljoner kundmöten Verksamhet på 110 orter Huvudkontor i Stockholm Cirka anställda Generaldirektör Ann-Marie Begler Utbetald sjukpenning 2015, kr Kvinnor 63 % Män 37 % Ca 40 olika ersättningar

3 Socialförsäkringens utgifter - 217 miljarder per år
Så här ser fördelningen mellan socialförsäkringens utgifter ut. Den största utgiftsposten är inom sjukdom ( sjukpenning/sjukersättning/aktivitetsstöd). Hälften går till sjuka och personer med funktionshinder. En tredjedel till barnfamiljer och resten till ersättningar inom främst arbetsmarknadsområdet. Annan utbetalning kan tex vara aktivitetsstöd, bostadsbidrag

4 Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser för att hjälpa den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetslivet.

5 Försäkringskassans uppdrag
Bedöma nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Besluta om vem som behöver rehabilitering för att påverka arbetsförmågan. Bedöma, i samråd med den enskilde, vilken rehabilitering som kan vara lämplig. Kan kalla till ett avstämningsmöte eller begära en utredning av annan aktör Kan påverka olika aktörer att tillhandahålla rehabilitering. Samordna, koordinera, och planera för insatser

6 Stöd i Försäkringskassans bedömning
Läkarintyg Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Stöd från försäkringsmedicinska rådgivare Utlåtande från arbetsgivare Begärs via den sjukskrivna/anställda Liknande uppgifter som i ”rehabiliterings- utredningen” Begärs enbart om uppgifterna behövs Stöd från försäkringsmedicinska rådgivare En försäkringsmedicinsk rådgivare är en legitimerad läkare som har till uppgift att hjälpa handläggarna att tolka läkarintyg och annat medicinsk information. FMR fattar inga beslut om rätten till sjukpenning. Utlåtande från arbetsgivare Försäkringskassan kan begära in ett utlåtande från arbetsgivaren via den anställda som ansvarar för att det lämnas in. I utlåtandet ska det framgå vilka möjligheter det finns att ta tillvara arbetstagarens arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet. (liknande uppgifter som i ”rehabiliteringsutredningen”). Uppgifterna begärs enbart om de behövs. Kan vara bra att ha med blanketten, visa? Uppgifter från den försäkrade Försäkringskassan får även in uppgifter från kunden, både i begäran om ersättning men även i samband med Sassam/avstämningsmöten mm. Dessa uppgifter är också ett stöd i bedömningen av arbetsförmågan.

7 Försäkringskassans ansvar är att samordna rehabiliteringen
FHV Sjukvården Arbetsgivare Individen Fack Kommunerna Arbetsförmedlingen Försäkringskassan

8 Rehabilitering Samlingsbegrepp för alla åtgärder av: medicinsk
psykologisk social arbetslivsinriktat arbetsplatsinriktad Ur ett Försäkringsmedicinskt begrepp

9 Medicinsk behandling och rehabilitering
Vem ansvarar för vad? Arbetsgivare och Arbetsförmedlingen Kommunen Landstinget Arbetslivsinriktade åtgärder Sociala åtgärder Medicinsk behandling och rehabilitering Försäkringskassan kan arbeta för att andra aktörer ska erbjuda de rehabiliteringsåtgärder som individen behöver för att kunna arbeta. Återkoppla till bild 2.

10 Arbetsgivarens ansvar
Att betala sjuklön dag 1 – 14 dagar - om befogat enligt sjuklönelagen. Arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljön och rehabilitering för sjuka anställda. Det berör i första hand stöd för att personen skall kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren, dvs arbetsplatsinriktad rehabilitering, såsom anpassning och omplacering. För detta krävs att arbetsgivaren utreder förhållandena runt den sjuke anställde. Sjuklöneperioden är den period då arbetsgivaren betalar ersättning, så kallad sjuklön, till en anställd vars arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Sjuklöneperioden regleras av sjuklönelagen (SjLL 1991:1047), som är en arbetsrättslig lagstiftning. På flera punkter skiljer sig reglerna i sjuklönelagen från lagen om allmän försäkring (AFL). Bland annat är det möjligt att under sjuklöneperioden ange arbetsförmågans nedsättning steglöst, exempelvis i procent, till skillnad från AFL:s kvartssteg.  Periodens längd omfattar de första 2 veckorna av sjukskrivningen. Efter en vecka måste den anställde visa sjukintyg från läkare. Läkarintyget medför inte automatiskt rätt till sjuklön utan utgör en del av beslutsunderlaget hos arbetsgivaren, precis som vid bedömning hos försäkringskassan. Det anges i sjuklönelagens 8 § att: Sjuklön… ”endast om …styrker nedsättningen av arbetsförmågan … genom intyg av läkare eller tandläkare.” Kravet på vad ett läkarintyg skall innehålla regleras av Socialstyrelsens intygsförordning  (SOSFS 2005:29): 2§. Intygsutfärdaren skall först ta reda på ändamålet med intyget. 6§. Uttalandena i ett intyg skall vara så fullständiga och otvetydiga som möjligt och bör göra det möjligt för mottagaren att själv bilda sig en uppfattning om förhållandena. I intyg, som riktar sig till personer som inte kan förväntas vara insatta i medicinskt fackspråk, skall svenska uttryckssätt så långt som möjligt användas. Efter 2 veckors sjuklön tar försäkringskassan över ersättningsansvaret och prövar om det medicinska underlaget juridiskt styrker rätten till sjukpenning, så kallad sjukpenningrätt, innan sjukpenning kan betalas ut. Om det medicinska underlaget, läkarintyget, har grundläggande brister så kan sjukpenning ej betalas. Istället initieras ett förfarande för att komplettera de medicinska uppgifter som saknas. Både läkare och patient kommer då att kontaktas skriftligen, med en påminnelse efter 2 veckor. Om efter kompettering ändå inte tillräckliga uppgifter förligger så kan ersättningen utebli och "ärendet avslås". Arbetsgivaren är skyldig att vidta rehabiliterande åtgärder, men det kan försvåras om det saknas information om sjukdom eller arbetshinder i intyget till arbetsgivaren. Beroende på anställningsavtal kan arbetsgivaren i många fall begära att den anställde tar andra arbetsuppgifter än de ordinarie under en viss period för att undvika sjukfrånvaro. Arbetsgivaren kan exempelvis erbjuda ett stillasittande arbete utan fysisk belastning i stället för tungt arbete. I så fall betalas lön. När det föreligger oenighet om möjligheter till annat arbete eller rätt till sjuklön, kan försäkringskassan ta över bedömningen på den enskildes begäran och eventuellt förskottera lönen. Detta kallas sjuklönegaranti. Om den anställde återgår till arbetet men återinsjuknar inom 5 dagar, så räknas det inte som ett nytt sjukfall. Då behöver inte arbetsgivaren betala någon ny sjuklöneperiod och den anställde slipper ny karensdag, samt slipper kravet på nytt läkarintyg på ännu en vecka.

11 En enklare sjukförsäkringsprocess

12 Sjukförsäkringens regler
Försäkrad enligt socialförsäkringsbalken 1 Lider av sjukdom 2 Nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel 3 Basbelopp 2017 = kronor Det är angeläget att motverka att ersättning betalas ut från sjukförsäkringen Max: 7,5 x bb = kronor vilket ger max 714 kronor resp 670 kronor för sociala och generella livsproblem. Sjukförsäkringen riskerar annars att utvecklas i riktning mot en allmän inkomstbortfallsförsäkring. (Prop. Minst 23 kronor resp. 21 kronor. 2002/03:89, s. 18) Vid abretslöshet Max 543 kronor. Fr o m 1 januari 2012 kan även personer som har ingen eller en låg SGI ( under 160 kronor per dag) få sjukpenning och det gäller då bara personer 1.För att kunna få sjukpenning måste du vara försäkrad enligt Socialförsäkringsbalken (En person som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av den svenska socialförsäkringen) och ha en sjukpenninggrundande inkomst på minst 24 % av basbeloppet ( kronor vilket innebär kronor). ( Arbetsbaserad försäkring och bosättningsbaserad försäkring). som har fått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning och som inte längre kan få aktivitetsersättning pga. av att de fyllt 30 Ersättningen är i nivå med lägsta nivån med ersättningen som man får under deltagandet i arbetslivsintroduktionen dvs 223 kronor per dag x fem dagar per vecka == 1115 kronor per vecka. För att vara försäkrad för sjukpenning i Sverige måste man ha en inkomst från en arbetsgivare som har sin verksamhet i landet. Det innebär till exempel att den som bor i Danmark och arbetar i Sverige kan få sjukpenning när arbetsförmågan är nedsatt. Sjukpenningen blir då 160 kronor per dag x sju dagar per vecka == 1120 kronor per vecka. Arbetsförmågans nedsättning bedöms i förhållande till arbeten på den reguljära arbetsmarkanden och i förhållande till normalarbetstid 40 timmar per vecka. 2. Lida av sjukdom som sätter ned 3. Arbetsförmågan med minst en fjärdedel Med sjukdom likställs tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom för vilken det lämnats sjukpenning, om tillståndet fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört Ersättning kan betalas ut i maximalt 914 dagar ( 364 plus 550 ) upphör rätten till särskild sjukpenning. Om df har partiell stadigvarande sjukersättning så reduceras den särskilda sjukpenning utifrån sjukersättningens omfattning. Problem som inte är medicinskt betingade ska inte lösas med medel som är avsedda för sjukförsäkringen utan med hjälp av arbetsmarknads- eller socialpolitiska medel. (Prop. 1996/97:28, s. 9 – 10)

13 Rehabiliteringskedjan –
bedömning av arbetsförmåga för anställda Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbets- uppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter söks även på hela arbets- marknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Efter dag 365 kan sjukpenning på Normalnivå eller på fortsättningsnivå beviljas efter ansökan Sjukpenning betalas ut om den försäkrade inte kan klara de vanliga arbets- uppgifterna. Sjukpenning betalas ut om den försäkrade inte kan klara någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om den försäkrade inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** 90 180 365 Gemensam kartläggning med Arbetsförmedlingen Dag 1-90 De första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om den anställda kan klara av sitt vanliga arbete. Den anställda har bara rätt till sjukpenning om han eller hon varken kan utföra sitt vanliga arbete eller något annat arbete som du som arbetsgivare tillfälligt kan erbjuda. Försäkringskassan ska ta reda på om du som är arbetsgivare har möjlighet att tillfälligt erbjuda den anställda andra arbetsuppgifter, eller om det går att anpassa arbetsplatsen eller arbetsförhållandena så att den anställda kan arbeta trots sjukdomen. Dag När en anställd har varit sjukskriven i 90 dagar ska Försäkringskassan ta reda på om du som är arbetsgivare har möjlighet att erbjuda den anställda något annat arbete som han eller hon klarar av trots sin sjukdom. Den anställda har bara rätt till sjukpenning om han eller hon inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. (ta med högst ett heltidsarbete) Dag Om den anställda fortfarande inte kan arbeta på grund av sin sjukdom när det har gått 180 dagar ska Försäkringskassan ta reda på om han eller hon klarar av ett annat arbete utanför din verksamhet. Kan den anställda klara av ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden har han eller hon inte rätt till sjukpenning. Men det gäller inte om Försäkringskassan bedömer att den sjukskrivna med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete någonstans i din verksamhet före dag 365. Det gäller inte heller om det kan anses oskäligt att bedöma den anställdes arbetsoförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos dig som arbetsgivare. * Den sjukskrivne har rätt tilltjänstledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl eller om oskäligt kan detta gälla längre än 180 dagar. *** Vid allvarliga sjukdomar eller om oskäligt betalas sjukpenning ut längre än 365 dagar. 13

14 Tidsbegränsning av sjukpenning
Sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå ca 80% 364 dagar Sjukpenning på fortsättningsnivå Ersättningsnivå ca 75% Obegränsad tid Fler dagar med sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå ca 80% Obegränsad tid VL Sjukpenning: kap 7 Sjukpenningen är tidsbegränsad Normalt kan df få sjukpenning i 364 dagar under en period på 450 dagar (cirka 15 månader). De 450 dagarna kallas ramtid. Ersättningen är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Vad händer efter 364 dagar? Sjukpenning på fortsättningsnivå Den anställda kan få sjukpenning på fortsättningsnivå i högst 550 dagar (cirka ett och ett halvt år). (Om den anställda får sjukpenning på fortsättningsnivå sjukpenning på grund av en godkänd arbetsskada finns inte någon tidsgräns). Ersättningen är något lägre än 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Fler dagar med sjukpenning på normalnivå Om den anställda har en allvarlig sjukdom kan han eller hon ha rätt till fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Med fler dagar med sjukpenning på normalnivå behåller man samma ersättning som med sjukpenning på normalnivå. Det finns ingen tidsgräns för hur länge fler dagar med sjukpenning på normalnivå kan betalas ut. Även den som har haft tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan få fler dagar med sjukpenning på normalnivå. 14

15 Arbetslivsinriktad rehabilitering
Arbetsträning Arbetsmarknadspolitiskt program Medicinska eller sociala insatser kan: vara en förutsättning inför starten av arbetslivsinriktad rehabilitering pågå parallellt med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

16 Alternativ till sjukskrivning
Deltidssjukskrivning Arbetsresor Förebyggande sjukpenning Arbetsträning ( rehabiliteringsåtgärd) Deltidssjukskrivning Deltidssjukskrivning är ett alternativ till heltidssjukskrivning. Arbetsresor Kan den sjukskrivne arbeta men inte ta sig till arbetet på vanligt sätt, kan FK  betala skälig ersättning för merkostnader för resor till och från arbetet i stället för sjuklön. Förebyggande sjukpenning Den anställda kan få sjukpenning om han eller hon genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden. Vid förebyggande sjukpenning gäller inte karensdag, utan Försäkringskassan betalar ut sjukpenning från och med första behandlingsdagen. Allmänt och särskilt högriskskydd Om den anställda har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom som gör att hon eller han måste vara borta ofta eller länge från arbetet kan sjuklön eller sjukpenning betalas ut redan från första dagen. Med ”ofta” menas att antalet sjukdomsfall under ett år bedöms bli fler än tio och ”länge” är 28 dagar. Om den anställda beviljas särskilt högriskskydd kan du begära ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan. Arbetsprövning är en utredning Den syftar till att ge dig och Försäkringskassan information om vilken funktionsförmåga den anställda har eller kan uppnå genom rehabilitering och vilka åtgärder som kan vara lämpliga. Under tiden betalar Försäkringskassan ut sjukpenning. Arbetsträning är en rehabiliteringsåtgärd Syftet är att den anställda tränar på vissa arbetsuppgifter för att återfå arbetsförmåga. Tiden för arbetsträning på det vanliga arbetet är begränsad till maximalt tre månader. Under tiden kan Försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning.

17 Arbetsresor Ersättning för resor till och från arbetet istället för sjukpenning om den försäkrade kan arbeta men på grund av sjukdom inte kan ta sig till arbetet. Försäkringskassan betalar skälig ersättning för resor tex taxi. Begränsad tid Syftet är att underlätta återgång i arbete i samband med ett sjukdomsfall. Det är merkostnaderna som ersätts. I undantagsfall mer än 90 dagar.

18 Förebyggande sjukpenning
Sjukpenning kan betalas vid medicinsk behandling eller rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstid eller att minska nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom Behandlingen/rehabiliteringen ska ha ordinerats av läkare och ingå i en av Försäkringskassan godkänd plan. Enstaka besök berättigar inte till ersättning.

19 Förmån samordning av rehabiliteringsinsatser
Den som inte har sjukpenning eller aktivitetsersättning och vill ha förmånen måste ansöka. Gäller den som vill öka sin arbetsförmåga trots sjukdom och behöver insatser utöver sjukvårdens.

20 Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga
Unga mellan år som troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning Ansökan kan beviljas för minst 1 år och som längst för en period om 3 år Under tid med ersättning: Rehabiliteringsplan Delta i aktiviteter

21 Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång
En ersättning för unga mellan år som på grund av funktionsnedsättning behöver längre tid än normalt för att avsluta grundskolan eller gymnasiet. Försäkringskassan kan i vissa fall begära ett intyg från skolan eller ett läkarutlåtande som visar att din förlängda skolgång beror på funktionsnedsättningen. Under tid med ersättning: Delta i aktiviteter

22 Sjukersättning Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga
Avser hela arbetsmarknaden Rehabiliteringsmöjligheter uttömda Kan ges i kvartsnivåer Det finns inga särskilda skäl Vad för typ av sjukdomsbesvär Hur ser den medicinska prognosen ut Kan medicinsk rehabilitering förväntas förbättra tillståndet Vilka konsekvenser medför sjukdomsbesvären för arbetsförmågan Kan arbetsförmågan förväntas förbättras med arbetslivsinriktade åtgärder Kriterier för att få sjukersättning (Gäller för personer år) För att få sjukersättning ska arbetsförmågan vara stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Det rör sig i regel om kroniska sjukdomar och irreversibla skador. Med stadigvarande menas för all överskådlig framtid. Ytterligare medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering ska inte kunna leda till att kunden återfår någon arbetsförmåga. Bedömningen av arbetsförmågan ska göras i förhållande till förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med en funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag eller Samhall. Vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning beaktas inte särskilda skäl som till exempel ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet. Antagande inkomst = tre bästa åren av en ramtid på 5-8 år. Genomsnittsberäkning av dessa tre år räknas om till dagens penningvärd = antagande inkomsten. 64 % av antagande inkomsten. Garantiersättningen = kronor ( 2,4 prisbasbeloppx ) Inkomstrelaterad grundas på inkomst av arbete och ev. inkomst från FK tex sjp. 75 % SA om df vill sak FK meddela AF och df ska då inom sex månader erbjudas arbete, ev. lönebidrag annars Samhall. Åttondelen= hel SA, df kan arbeta högst en timma per dag och inkomsten högst en åttondel av den normala heltidslönen. Försäkringsfall är den tidpunkt då df uppfyller villkoren för att få sjukersättning.

23 Överklagan av beslut Omprövning Omprövningsenheten Förvaltningsrätt
Kammarrätt -prövningstillstånd Högsta Förvaltningsdomstolen -prövningstillstånd

24 Kontakt med Försäkringskassan
Kundcenter för privatpersoner Telefon Kundcenter för partner Telefon: Servicekontor: personliga besök Mobiltelefon alt surfplatta: e-leg till Mina sidor Internet: Facebook facebook.com/foralder facebook.com/bostadsbidrag

25 Försäkringsmedicin

26 Sjukdomsbegreppet ”torde såsom sjukdom kunna betecknas varje onormalt kropps- eller själstillstånd vilket icke sammanhänger med den normala livsprocessen” Försäkringskassan ser det ur ett annat perspektiv… Sjukdom i ett försäkringsmedicinskt sammanhang är förknippat med sjukdomens konsekvenser för funktionsförmågan, något som i många fall kan vara mycket svårt att bedöma. Bl.a. inverkar individens egen uppfattning om sjukdomen och dess effekter på t.ex. arbetsförmågan. En del av sjukförsäkringens uppgifter är att ge inkomsttrygghet för den person som inte klarar av att arbeta på grund av sjukdom. Ur försäkringsmedicinsk synvinkel är sjukdomsbegreppet svårdefinierat och det saknas en heltäckande definition. ” definierades i förarbetena till lagen om allmän sjukförsäkring (SOU 1944:15). 1 betänkandet som låg till grund för lagstiftningen uttalades bl. a. all såsom sjukdom torde kunna betecknas varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte sammanhänger med den normala livsprocessen. Vidare uttalades att de störningar och fysiologiska förändringar som sammanhänger med del naturliga åldrandet eller med havandeskap och barnsbörd tydligen inte är all betrakta som sjukdomar, eftersom de står i samband med den normala livsprocessen. Sjukdom i ett försäkringsmedicinskt sammanhang är förknippad med sjukdomens konsekvenser för funktionsförmågan, något som i många fall kan vara mycket svårt att bedöma. Bl.a. inverkar individens egen uppfattning om sjukdomen och dess effekter på t.ex. arbetsförmågan

27 Patientdatalagen (PDL 2008:355)
Läkaren är inte skyldig att sjukskriva om han/hon inte anser det befogat… 16 § Den som enligt 3 § är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården (Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling) Man är alltså skyldig att yttra sig om vård och behandling men inte att göra några bedömningar…

28 Intyg och Utlåtanden Intyg: Intygande av sakförhållanden, utan bedömning eller förslag till åtgärd. Skyldighet att utfärda intyg på begäran av patienten. (Patientdatalagen 2008:355; SOSFS :29) Utlåtande: Bedömning av förhållandens inverkan på en viss situation t.ex. på arbetsoförmåga. Skyldighet på begäran av länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet. Ingen lagreglerad skyldighet för läkare att utfärda på begäran av patienten. (Patientsäkerhetslagen 2008:355; SOSFS 2005:29)

29 Läkarintyg 4. Funktionsnedsättning 5. Aktivitetsbegränsning
2. Diagnos/Sjukdom Ingångskriteriet i försäkringen, enligt svensk definition… 4. Funktionsnedsättning Läkarens bedömning 5. Aktivitetsbegränsning Medicinsk bedömning av förmåga till arbete vid sjukdom Läkaren, samt slutligen FK

30 Omfattning . Graden av funktionsnedsättning/aktivitetsbegränsning!!
Lätt Måttlig Stor Mycket stor .

31 Funktionsnedsättning rörelseorgan
Nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation Nedsatt kraft Smärta (tryckömhet, rörelsesmärta) Gradera!

32 Aktivitetsbegränsning rörelseorganen
Att ändra kroppsställning Att bibehålla kroppsställning Att lyfta armarna ovan axelhöjd Att gå med eller utan hjälpmedel Att lyfta Att stå framåtböjd Att sitta Att utföra finmotoriskt arbete med händerna

33 Funktionsnedsättning psykisk sjukdom/kognitiva funktioner
Kan inte hålla en röd tråd i samtalet (koncentrationssvårigheter) MMT/MMSE; 5-sakstest (minnessvårigheter) Ger ett håglöst intryck (trötthet) Psykomotoriskt orolig (ångest) Nedstämd – gradera! (depression)

34 Aktivitetsbegränsning psykisk sjukdom/kognitiv nedsättning
Att vara uppmärksam Att lära nytt, förstå instruktioner Att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift Att hantera stress, förändring och andra psykologiska krav Att förstå och uttrycka sig i tal och skrift

35 DFA-kedjan - Beskrivning av Individen
Beskriver och graderar konsekvenserna av den funktionsnedsättning som sjukdomen ger på individnivå. (Fält 5 i LI) Diagnos (Fält 2 i LI) Anger vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen. (Fält 4 i LI) Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Exempel: Observerade undersökningsfynd. Svårt att hålla röd tråd, klarar ej 3-sakstest, håglöst intryck, nedstämd. En deprimerad person kan ha mer eller mindre svårt att vara uppmärksam, lära nytt och förstå instruktioner. Eller påbörja, genomföra och avsluta en uppgift, hantera stress, förändring och andra psykologiska krav. Depression Nedsatt rörlighet i ländryggen eller smärtande rörlighet i ländryggen. Vid akut lumbago kan det vara att ändra kroppsställning, att behålla en kroppsställning, lyfta, stå framåtböjd, vrida eller sitta. Akut lumbago Källa: SOU 2009:89 Arbetsförmågeutredningen och Artikel i Socialmedicinsk tidskrift 6/2009, s Funktionsnedsättning – skall vara observerbar direkt eller indirekt

36 Socialstyrelsen Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutstöd!
Sjukskrivning skall vara en aktiv åtgärd och en medveten och integrerad del av vård och behandling Det är alltså viktigt att det finns ett tydligt syfte med en sjukskrivning och såväl läkaren och Försäkringskassan har ansvar att följa upp att individen är aktivt engagerad i sin rehabilitering Såväl Hälso- och sjukvård som Försäkringskassan har ansvar att inte bidra till en glidning av sjukdomsbegreppet