Romarriket – Imperium Romanum

En presentation över ämnet: "Romarriket – Imperium Romanum"— Presentationens avskrift:

1 Romarriket – Imperium Romanum

2 Från by (700 f kr) – miljonstad (100 e kr) – by (400 e kr) - miljonstad (1500 e kr)
Modell över Rom Marit Nygårds 2004

3 Marit Nygårds 2004 Interaktiv modell över Rom
Hämtad: 8 juli 2012 Marit Nygårds 2004

4 Uppkomst – myt - historiskt
21 april 753 fkr – Livius Varginna räddar tvillningarna Romulus och Remus från att drunkna Mamman – kungadotter/Pappa- krigsguden Mars Tvillingarna växte upp – herdefamilj på Palatinen Romulus och Remus osams – Romulus dödade Remus Romulus – förste kungen i Rom Verkligheten 900 fkr – herdar bosatta – kullarna – lerhyddor Tibern segelbar Vadställe nedanför kullarna Utmärkt för handelsplats Saltsaliner – salt viktig handelsvara 600 fkr växte kullarnas byar till en stad Marit Nygårds 2004

5 Roms tillkomst - karta http://fr.wikipedia.org/wiki/Latins
Marit Nygårds 2004

6 Romarrikets utbredning 214 fkr – 117 -karta
Marit Nygårds 2004

7 Imperium – imperialism sv Imperium – imperialism eng
Tusenårsriktet 500f.kr-500 Imperium – imperialism sv Imperium – imperialism eng Imperialism=stater som vidgar sitt inflytande utöver sina egna gränser och bli en världsmakt. Napoleon, Europeiska stater under 1800-talet (England, Frankrike), Tyskland, Japan (”de hungriga staterna”) under andra världskriget Vilka stater i vår tid kan kallas imperialiststater? Marit Nygårds 2004

8 Hur Rom blev till Sägnen – myten Vad är en myt?
Varginnan som räddade tvillingpojkar – varginnan – dödar. Pojkarna togs om hand av en herdefamilj. Fick namnen Romulus och Remus De byggde en stad där de räddats Remus roade sig på sin brors bekostnad och hoppade över den mur de byggt runt staden Romulus ursinnig – dödade sin bror ”Så må det gå var och en som försöker ta sig över mina murar” The story of Romulus and Remus Tecknad Språk Engelska Se myten i tecknad form. Engelska. Lite drygt 6 min Marit Nygårds 2004

9 Äldsta bebyggelsen tillbaka till 700-talet f.kr
Hur Rom blev till 2 Verkligheten: Äldsta bebyggelsen tillbaka till 700-talet f.kr Sju kullar vid Tibern – bebyggelse på kullarna från början – herdar – senare utvecklades detta till handelsplats – 500 f.kr förenadas till en stadsstat Rom Mest kända kullarna är Palatinen och Capitoleum Kullarna: Skydd mot fiender och mot den råa luften från sankmarkerna Tibern segelbar från kusten – vägar och varor möttes här Saltsaliner Marit Nygårds 2004

10 Salt – history of salt (Artikeln behöver förbättras
Salt – history of salt (Artikeln behöver förbättras. Behandlar till störstsa delen den engelskspråkiga världen) Marit Nygårds 2004

11 fungerande dränerings- och avloppssystem ”Cloaca Maxima”
Etruskerna Gåtfull historia Högt utvecklad kultur Lärde romarna bygga vägar välbyggda hus fungerande dränerings- och avloppssystem ”Cloaca Maxima” På 500-talet f.kr. avsattes den siste etruskiske kungen av romarna Marit Nygårds 2004

12 Invandring från Mindre Asien Herodotos Erövrade Rom under 100 år
Etruskerna Invandring från Mindre Asien Herodotos Erövrade Rom under 100 år Dikade ut sumpmarker Cloaca Maxima Marknadsplats – Forum Romanum Capitolium – de första kungarna Byggde tempel Järnhantering Fe på ön Elba – tråkol i skogarna norr om Rom Nu lyckats tyda etruskiskan, men inskriptionerna är korta och innehåller bara namn på de döda eller namn på ägare till föremål Marit Nygårds 2004

13 (mer än en) skulle styra Ordförande i senaten och folkförsamlingen
Den romerska republiken (ingen från födelsen bestämd statsledare) s 1/2 Konsuler (mer än en) skulle styra Ordförande i senaten och folkförsamlingen Oinskränkt makt – begränsades Varje konsul hade vetorätt över den andre och kunde ändra beslut Satt bara ett år Folkförsamlingen (riksdag) Alla fria män som fyllt 17 år Valde ämbetsmän, antog el. förkastade lagar, dömde i brottsmål Folktribunerna -föra fattigt folks talan Efternad styrda från senaten Marit Nygårds 2004

14 Den romerska republiken (ingen från födelsen bestämd statsledare) s 2/2
Senaten (regering) 300 medlemmar (senare 600) Medlemmarna väljs på livstid Rekryteras från de mäktiga familjerna patricierklassen Ekonomi Krigsmakt Uppsikt över underkuvade folk Avgörande maktorgan i praktiken hade senaten den styrande makten Satt på livstid Censorerna Övervakade att romarna gjorde krigstjänst Betalade skatt Såg till att vägar, akvedukter m m byggdes Diktator Maktdelningen mellan konsulerna kunde ibland bli ett hinder Maktperioden begränsad tll sex mån Marit Nygårds 2004

15 Senaten Representation of a sitting of the Roman Senate: Cicero attacks Catilina, from a 19th century fresco Marit Nygårds 2004

16 Diktator ersatte konsulerna i händelse av ytterta fara Obegränsad makt
Republik i ca 500 år Diktator ersatte konsulerna i händelse av ytterta fara Obegränsad makt Endast i sex mån. – kunde ställas till ansvar för sina beslut Alla ämbetsmän hade en kollega Korta ämbetsperioder SKRÄCK FÖR ATT EN MAN SKULLE FÅ FÖR MYCKET MAKT Marit Nygårds 2004

17 Jordadel – ägde stora jordegendomar
Samhällsklasser i Rom Fria medborgarna Patricier Jordadel – ägde stora jordegendomar De flesta ämbetsmännen rekryterades ur dessa led Equestrian – ”riddare” Tillhörde överklassen i Rom Plebejer Småbönder – enkla hantverkare Majoriteten Rösträtt i folkförsamlingen Missnöjda med att inte ha tillträde till senaten Folktribuner-plebejernas repr i senaten Hade vetorätt – sätta stopp för beslut i senaten 300 f.kr. de flesta ämbeten öppna och de två klasserna närmat varandra Artikelrubrikerplebejer plebejer plebe´jer (lat. plebe´ius, av plebs 'folket', 'menigheten', 'plebejerna'), i antikens Rom benämning på folkets breda massa, ursprungligen i motsats till de styrande (se patricier). Som en politiskt medveten enhet uppträdde plebejerna 494 f.Kr., då de genom utvandring (secessio) till Mons sacer utanför Rom framtvingade ett erkännande av sina egna ämbetsmän, folktribunerna och edilerna. De senare var ursprungligen uppsyningsmän över Cerestemplet på Aventinen, centrum för plebejernas viktigaste kult. Under folktribunernas ledning sammanträdde concilium plebis, plebejernas egen folkförsamling, vars beslut (plebeiscita) kunde vinna laga kraft genom erkännande i comitia. Genom århundradena tilltvang sig plebejerna i de flesta avseenden politiskt och religiöst likaberättigande med patricierna, tills ståndsstriderna 286 f.Kr. nådde sitt slut med Lex Hortensia, som likställde plebeiscita med lagar antagna av comitia. Vid tiden för de puniska krigen ( f.Kr.) hade en ny överklass, nobiles, bestående av patricierna och en liten grupp ledande plebejiska släkter vuxit fram. Under senrepubliken och framför allt under kejsartiden kom ordet plebs alltmer att användas i förringande syfte, i bemärkelsen "pack", "slödder patricier patri´cier (lat. patri´cii 'ättlingar till fäderna', av pa´ter 'fader'), i antikens Rom de ätter vilkas huvudmän tillhörde senaten under kungatiden, dvs. före 509 f.Kr. Efter upphöjandet av gens Claudia (504 f.Kr.?) utökades inte gruppen; därefter är 17 ätter kända (jfr gens). Under den tidiga republiken ( f.Kr.) hade patricier ensamrätt till högre ämbeten, men genom Lex Canuleia 445 f.Kr. tilläts äktenskap mellan patricier och plebejer, vilket på sikt kom att undergräva de förras ställning. Patricierna tvangs successivt acceptera lika rättigheter för en rad plebejsläkter, som tillsammans med dem kom att utgöra en ny överklass (nobiles). Fram till introduktionen av Lex Hortensia 286 f.Kr. behöll dock patricierna rätten att genom sitt godkännande (patrum auctoritas) ge folkförsamlingarnas beslut laga kraft. Högst rang hade de s.k. större släkterna (gentes maio´res): Aemilii, Claudii, Cornelii, Fabii, Valerii (möjligen även Manlii), från vilka senatens "ålderman" (princeps senatus) hämtades. Under senrepubliken lät sig vissa patricier adopteras av plebejer för att bl.a. kunna bekläda folktribunatet. Några ämbeten förblev patriciska, bl.a. interrex och rex sacro´rum. För att kunna fylla dem utnämnde Caesar 45 f.Kr. nya patricier, liksom Augustus 30 f.Kr. och många kejsare därefter. Jfr patricius. Marit Nygårds 2004

18 Proletariatet i Rom (tidigare småbönder/soldater) Få arbetstillfällen
Bröd och skådespel Proletariatet i Rom (tidigare småbönder/soldater) Få arbetstillfällen Utkonkurrerade bönder imp billigt spannmål stor tillgång på slavar gårdarna förstörda efter lång krigstjänstgöring Ägde i princip endast en sak – sin rösträtt Politiker som ville vinna röster delade ut spannmål och bjöd på olika nöjen Myntat uttryck ”sälja sin rösträtt för bröd och skådespel” Gladiatorspel BBC Marit Nygårds 2004

19 Patronus – klient system
I den romeska folkförsamlingen utsågs ämbeten genom röstning Jämför den grekiska folkförsamlingen, där alla viktiga ämbenten lottades Alla romerska medborgare hade rösträtt Var man fattig kunde man trots allt försörja sig genom att bli klient (försörjd) åt någon rik romare ibland s k patronus En patronus som hade många klienter kunde räkna med deras röst i den romerska folkförsamlingen Makten kom på så sätt att koncentreras till ett fåtal Marit Nygårds 2004

20 Proletariatet Proletariat är ett kollektiv av proletärer (av franskans prolétaire, av latinets proles, barn) Proletarii kallades i antikens Rom den fattigaste klassen av romerska medborgare Beteckningen kommer sig av att den enda nytta de ansågs göra för staten var att avla barn (proles)) Marit Nygårds 2004

21 Jämför synen på homosexualitet under antiken
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande Marit Nygårds 2004

22 Spartacus (tredje slavupproret) – slavledare
Slavarna Flera uppror 73 fkr Spartacus (tredje slavupproret) – slavledare Fattiga bönder och slavar – Efter tre år kuvades upproret 6000 tillfångatagna korsfästes – 200 km längs vägen söderut från Rom Marit Nygårds 2004

23 Romarna erövrade område efter område
Italien erövras Romarna erövrade område efter område Till sist de grekiska kolonierna på sydkusten De grekiska utvandrarna ”ropade på hjälp till moderlandet” Pyrrhus kom med toppmoderna armé (legohär, stridselefanter) Segrade två ggr och myntade uttrycket ”en sådan seger till och jag är förlorad” Romarna segrade och behärskade ”stöveln” 270 f.kr. Marit Nygårds 2004

24 Karta över Roms expansion
Kan vara lite förvirrande, eftersom det inte finns någon info om vilka år som är f kr. Marit Nygårds 2004

25 Kampen om Medelhavet s.1/3
Vem skulle behärska handeln i Medelhavet?? Kartago eller Rom Kampen (de puniska krigen) pågick i mer än hundra år (med vissa avbrott) Första omgången Kartago lämna ifrån sig Sicilien Marit Nygårds 2004

26 Kampen om medelhavet s.2/3
Andra omgången Hannibal (kartag) – slå romarna i deras eget land Genom Spanien och över Alperna och ”tog romarna i ryggen” Slaget vid Cannae 216 f.kr. – en lysande seger för Hannibal – ett av krigshistoriens mest berömda förintelseslag. Romarna förlorade nästan hela sin här. Romarna reste sig dock och tvang Kartago till fred 201 Marit Nygårds 2004

27 Kampen om medelhavet s. 3/3
Tredje omgången Kartogo återhämtade sig till viss del Många romerska köpmän oroades I senaten slutade alltid Cato med orden ”för övrigt anser jag att Kartago ska förstöras” Krig och 146 f.kr. brändes staden och jämnades med marken. Salt i jordfårorna för att ingenting skulle kunna växa och förse staden med livsmedel Karthago Marit Nygårds 2004

28 Romarna och de besegrade
Folken i Italien Bundsförvanter Fick behålla sina lagar och slapp betala skatt Istället för skatt måste de göra krigstjänst Provinser Romerska ståthållare ( de fick ingen lön, de fick behålla det överskott som blev efter den romerska skatten) Ingen krigstjänstgöring Betala skatt istället Söndra och härska Inte möjligt med vapenmakt att kontrollera det väldiga riket. Gav de olika områdena olika rättigheter/skyldigheter, motverka att områden allierade sig mot Rom Publicerad: Cicero försvarar bl a Verres Marit Nygårds 2004

29 Kris för de fria bönderna
Konkurrens från provinserna (spannmål – vin) Lång frånvaro under krigstjänstgöring Gårdarna förföll tvingades sälja/ge bort till rika uppköpare (storgodssystem växer fram – familjejordbruk försvinner) Latifundier Ge sig själv som slav för skulder Flytta till sta’n Marit Nygårds 2004

30 Bröderna Gracchus jordreform
Rädsla för att den fria bondeklassen skulle försvinna – svårare att få soldater till hären Tiberius Gracchus föreslog att stora jordegendomar dras in till staten och delas ut till fattiga Senatorer rädda att förlora sina jordagods Tiberius dödad Gaius Tiberius försökte tio år senare fullfölja broderns förslag men stötte på motstånd och tog sitt liv Ledde till hundra år av konflikter mellan å ena sidan försvarare av senatsfamiljernas intressen och å andra sidan de som förde folkets talan /Bild:Tiberius-gracchus-wird-volkstribun _1-640x454.jpg Marit Nygårds 2004

31 Legohär(yrkesoldater) istället för bondehär
Svårt rekrytera soldater ur en sinande bondeklass Samtidigt behövdes fler soldater Gränserna ökade Värvade soldater ur trasproletariatet Stred för lön och hoppet om rikt krigsbyte Fältherren viktig för soldaterna Soldaterna kände större trohet till den fältherre som betalade ut lön än till den romerska staten Härförare började blanda sig i politiken och med vapnens hjälp skaffa sig mer makt Marit Nygårds 2004

32 Tre konsuler slog sig samman och bildade det första ”triumviratet”
Julius Caesar tar makten 1 Han behärskade både armén och och det politiska spelet i Rom Crassus Tre konsuler slog sig samman och bildade det första ”triumviratet” Grassus (slagit ner slavupproret och mycket rik) Pompejus (framgångsrik fältherre) Caius Julius Pompejus Gauis Julius Marit Nygårds 2004

33 Rik – bjöd på bröd och skådespel som ingen annan före honom
Julius Caesar 2 Förnäm släkt Rik – bjöd på bröd och skådespel som ingen annan före honom Förste konsul Ståthållare och fältherre över de galliska styrkorna (södra Frankrike, norra Italien) Erövrade hela Gallien, landstigningar i England Krigsbytet gav god utdelning Trogen armé – främsta redskapet för en romersk politiker Senaten såg med oro på hans växande makt 49 f.kr. fick han order att lägga ner sitt befäl och återvända till Rom ”Handsken är kastad” sa G. Julius när han med sin armé, tågade mot Rom Marit Nygårds 2004

34 Jag kom, jag såg, jag segrade
Julius Caesar 3 Jag kom, jag såg, jag segrade Pompejus och flera senatorer flydde till Grekland för att sätta ihop en här G. Julius följde efter och vann en fullständig seger Pompejus flydde till Egypten där han mördades (blev ej utrett – G. Julius starkt misstänkt – inga bevis) G. Julius gjorde sig själv till diktator på livstid och tog titeln Caesar Marit Nygårds 2004

35 Många fiender i senatsfamiljerna Rädsla för ett enmansstyre
Julius Caesar 4 Många fiender i senatsfamiljerna Rädsla för ett enmansstyre Sammansvurna senatorer mördade gemensamt G.Julius ”Caesar måste dö för att republiken ska kunna leva vidare” Myntat uttryck ”Även du min Brutus/barn” G. Julius adoptivson/arvinge Octavianus tar över Knöt an till Graccernas politik och delade ut jord till fattiga Större kontroll på ståthållarna så de inte tog ut för mycket skatt Medborgarrätt till många provinsbor Införde det egyptiska solåret, men lade till en skottdag vart fjärde år Julianska kalendern (använders i Sverige fram till 1753, numer den gregorianska Marit Nygårds 2004

36 Erövrade områden 100 eKr Marit Nygårds 2004

37 Romarriket och Cleopatra
Marit Nygårds 2004

38 Slaget vid Actium 31 fkr Marit Nygårds 2004

39 Gauis Julius Caesars adoptivson och arvinge
Nu börjar kejsartiden Octavianus Gauis Julius Caesars adoptivson och arvinge Gick försiktigare fram än Caesar Undvek att framställa sig som envåldshärskare Avsade sig själv makten och menade att republiken var återställd Senaten utnämnde honom dock till Augustus- den vördnadsvärde (Rädslan var stor över att ett inbördeskrig ”stod för dörren”.) Han lät dock utnämna sig till konsul, princeps, och imperator. Erhöll också folktribunernas vetorätt. Marit Nygårds 2004

40 Pax romana – den romerska freden
Fred inom italienska halvön i ca tvåhundra år Krig fördes dock vid gränserna och uppror slogs ner Välståndet steg och även i provinserna fick man det bättre Arbetslösheten minskade Egendomslösa placerades som jordbrukare i Italien och i provinserna Intensiv byggnadsverksamhet legohär Marit Nygårds 2004

41 Näringsliv och samfärdsel s.1/2
Den långa freden gynnade näringslivet – uppsving för handeln Stor import av spannmål (delvis skatt) Vinimport från Gallien Ylleimport från Gallien Lyximport (siden och kryddor) Vardagskeramik exporterades Metallföremål exporterades Penninghushållning ( (även byteshållning) Använde sig av samma mått och myntenhet Utmärkta vägar (för dåtiden), i första hand för förflyttning av trupper Hämtad: 8 juli 2012 Marit Nygårds 2004

42 Näringsliv och samfärdsel 2/2
Svaghetstecken Jordbruket gick tillbaka (ej självförsörjande) Priserna sjönk på inhemskt spannmål p g a billig import Bördig åker mark förvandlades till betsmark Övergick till att odla vin och oliver Utflyttade romare böjade odla vin och oliver och även här konkurrerades moderlandet ut Ca 100 försökte en romersk kejsare förbjuda nyplanteringar av vingårdar i provinserna för att skydda inhemsk produktion Marit Nygårds 2004

43 Väg och vatten 1/3 skickliga tekniker
Akvedukterna förser ännu en del av Roms många fontäner med vatten Kanaler av vattentät cement Enorma mängder friskt vatten fördes från bergen till sta’n Leddes genom blyrör fram till bostadshusen Badanläggningarna och tusentals fontäner Offentliga toaletter Marit Nygårds 2004

44 Berömda vägar (Via Appia)
Väg och vatten 2/3 Berömda vägar (Via Appia) Först i vår har man byggt vägar som överträffar de romerska Även i kuperad terräng lyckades man göra vägarna raka och fria från backar Tunnlar (utan att förfoga över sprängämnen) Anlade serpentinvägar för att besegra bergshöjderna Konsten att slå valv utvecklades till mästerverk Akvedukter Marit Nygårds 2004

45 Största delen av handeln försigick till sjöss
Väg och vatten 3/3 Hamnar och fyrtorn Största delen av handeln försigick till sjöss Av cement som kunde stelna under vatten gjorde man bastanta hamnanläggningar Fyrtorn stod vid inloppet Marit Nygårds 2004

46 Romersk rätt Romarnas viktigaste gåva
Rättssystemet i de flesta europeiska länder har utvecklats på grundval av de romerska lagarna Corpus juris civilis Sammanfattning av den romerska rättsutvecklingen – gavs ut 534 e.kr. Exempel på framträdande drag i den romerska rätten Båda parter höras i en tvist Bevisbördan vilar på den som kommer med en anklagelse – inte på den som nekar Ingen handlar felaktigt då han utnyttjar sin rätt Den välvilligaste tolkningen bör alltid ha företräde i tvivelaktiga fall Marit Nygårds 2004

47 63 f.kr lade romarna Palestina under sig Judarna upppror gång på gång
Kristendomen s.1/2 63 f.kr lade romarna Palestina under sig Judarna upppror gång på gång 67-70 belägrades Jerusalem 70 förstördes templet och judarna tvingades ut i diáspora (förskingringen) Monoteistisk (engudsdyrkan) spreds i medelhavsområdet En judisk riktning hävdade att Jesus var Guds son (en styggelse enl. renlärig judendom), riktningen blev att kallas jude-kristna (underjordisk rörelse) När anhängare av riktningen inte behövde följa typiska judiska seder, som omskärelse, koscher m m, så avgränsades riktningen från det typiskt judiska och anhängarna blev att kallas kristna Marit Nygårds 2004

48 Från början ingen större uppmärksamhet
Kristendomen Slavar, fattiga och kvinnor anslöt sig till kristendomen, men även från högre samhällsklasser Från början ingen större uppmärksamhet Under kejsar Neros tid förföljelse 60-talet ” ” Decius och Diocletcianus förföljelse 200-talet Kejsar Konstantin försöker ena det splittrade Romarriket genom att göra en enda religion tillåten - kristendomen Marit Nygårds 2004

49 Orsaker till västroms fall Den ekonomiska krisen
Statens inkomster sjönk, som en följd av oredan Kejsaren höjde skatten och försökte pressa ut pengar på andra sätt till staten Sänkte silverhalten och tillverkade dem i stora mängder Priserna steg brist på vissa varor under inbördeskrigen Dödsstraff för de som höjde priserna Ledde till inflation, som i sin tur ledde till att man förlorade tilltron till pengar och började byta vara mot vara Det lätthanterliga betalningsmedel, som hade stimulerat handeln försvann Den omfattande handeln, framförallt runt medelhavet gjorde att städerna mer och mer förlorade i betydelse och började förfalla Det ekonomiska livet koncentrerades till landsbygdens storgods Dessa storgods blev mer eller mindre självförsörjande (undantag metaller och salt) och kom att bli stora isolerade enheter Statens inkomster sjönk, som en följd av oredan Kejsaren höjde skatten och försökte pressa ut pengar på andra sätt till staten Sänkte silverhalten och tillverkade dem i stora mängder Ett berömt exempel är inflationen under kejsartiden i det gamla romarriket - särskilt under 200-talet. Härskarna blandade in mera billig koppar i silvermynten och kunde på så sätt ge ut mer pengar än vad som kom in i skatt. Priserna steg kraftigt, då det rådde brist på vissa varor under inbördeskrigen. För att få stopp på den kraftiga prisökningen infördes dödsstraff för de som höjde priserna – men när inte mynten motsvarade det värde som fanns att handla för, ledde det till att alla romerska mynt förlorade mycket av sitt värde, inflation Ledde till inflation, som i sin tur ledde till att man förlorade tilltron till pengar och började byta vara mot vara Det lätthanterliga betalningsmedel, som hade stimulerat handeln försvann Den omfattande handeln, framförallt runt medelhavet gjorde att städerna mer och mer förlorade i betydelse och började förfalla Det ekonomiska livet koncentrerades till landsbygdens storgods Dessa storgods blev mer eller mindre självförsörjande (undantag metaller och salt) och kom att bli stora isolerade enheter Marit Nygårds 2004

50 Orsaker till västroms fall Militära- och politiska krisen
Gränserna för stora – försvaret krävde större resurser Anfölls i norr av germaner Afrika – stammar räder in på romersk mark Partherriket (nuvarande Iran, fast större), utvidgade sina gränser ytterligare och blev ett än större hot Behovet av soldater ökade – samtidigt minskade rekryteringsbasen Soldaternas ökande betydelse ledde till att fick de inte vad de ville, gjorde de uppror och utropade sin befälhavare till kejsare vid ett tillfälle hade man inte mindre än sex kejsare samtidigt Inbördeskrig och oreda ledde till att kejsarmakten förlorade i betydelse Marit Nygårds 2004

51 Orsaker till västroms fall Jordbrukskrisen
De små självägande bönderna, som tidigare utmärkt italienska halvön, hade i stort sett upphört att existera Jordägandet hade obönhörligt samlats på ett fåtal händer Bördiga områden i Italien och också i det till Romarriket tillhörande Spanien, hade förvandlats till betesmarker Skogarna hade huggits ner för att förse Rom och andra städer med ved och träkol Boskapen kom att kalbeta jorden Jordförstöring blev följden Sumpmarker bredde ut sig, då man försummade att dränera jorden Malarian ett stort problem Man urholkade själva grunden till romarikets försörjning – den produktiva jorden Marit Nygårds 2004

52 Antikens slut 476 Odoacer solidus Den siste romerske kejsaren, Romulus Augustus, avsätts, vilket markerar det definitiva slutet för det västromerska riket, som därmed formellt upplöses, 1229 år efter det romerska rikets grundläggning 753 f.Kr. Odovakar, ledare för en germanskt legotrupp, störtade Romulus Augustus. Odovakar blev den förste germanske kejsaren Romulus Augustulus Marit Nygårds 2004

53 Militären Länkar - militären
Marit Nygårds 2004

54 Timeline Marit Nygårds 2004

55 Roman Emperors Trireme
Marit Nygårds 2004

56 Romersk trireme Marit Nygårds 2004

57 Marit Nygårds 2004

58 Länkar http://www.slu.edu/colleges/AS/cmrs/midterm011.html
Modets historia Rätt att använda bilderna Romulus Remus myt Quizz Marit Nygårds 2004

59 Länkar http://www2.siba.fi/~kkoskim/rooma/pages/MCIVILTA.HTM
Kvinnor, män + virtuella turer Hur kunde kristendomen spridas i romarriket Marit Nygårds 2004