Studie- och yrkesvägledare Mi Campbell

En presentation över ämnet: "Studie- och yrkesvägledare Mi Campbell"— Presentationens avskrift:

1 Studie- och yrkesvägledare Mi Campbell
eller E-post: Är dörren öppen –välkommen in! Är dörren stängd – återkom lite senare! 1

2 Min roll som SYV är att vägleda eleverna i deras valprocess.
att vidga perspektiv och informera eleverna så att de kan göra väl underbyggda val. att samarbeta med lärarna kring studie- och yrkesvägledning. studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar och ska gå som en röd tråd genom undervisningen. 2

3 Tänk på Vid gymnasievalet handlar det mycket om att välja bort sånt som inte är aktuellt för just mig, men för att kunna välja bort de bitarna måste man ha kunskaper om samtliga nationella program… annars kanske man missar något som faktiskt skulle kunna passa. Vidgade perspektiv ger fler valmöjligheter – både att välja och välja bort! Prata gymnasieprogram och yrken, ställ frågor, var nyfikna på hur ert barn tänker och drömmer. 3

4 SYV-upplägg 2017-2018 Arbete med syv-material på lektionstid
Brev till SYV-Mi Utdelning och arbete med gymnasiekatalog Gymnasieinformation till föräldrar och elever 19/9 besök av Leksand, Rättvik och Älvdalens gymnasieskolor, samt Arbetsförmedlingen och så kommer jag att diskutera gymnasiemyter med eleverna. 21/9 rundvandring på Mora gymnasium I september börjar utskick av samtalstider, samtalen pågår september-december. Alla elever erbjuds minst ett samtal tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare. Informationskväll den7/11 kl på Mora gymnasium – Utskick åk 9, önska 3 program. Info aula 18.00, presentation av de 3 programmen. Öppet hus övriga skolor – på elevens initiativ och på egen bekostnad. 4

5 SYV-upplägg Skuggning på gymnasieprogram under vårterminen – sök ledigt från skolan, anmäl i Dexter, ev. kostnader står ni själva för. Enskilda vägledningssamtal startar senast den 22/9 och pågår tills alla elever haft minst ett samtal Man får en tid, kan man inte då, ta kontakt med Syv-Mi för av- eller ombokning – kontaktinfo på Morkarlbyhöjdens hemsida! 5

6 Gymnasievalet - tidsplanering
Koder till webbansökan lämnas till eleverna vecka 2. I mitten av februari är det sista inlämningsdag för gymnasieansökan, den lämnas till SYV-Mi två dagar innan webben stänger Preliminärbesked lämnas i mitten av april. SYV-Mi går runt i klass och kollar av med samtliga elever om de vill göra omval. Webben öppnar för omval i två veckor, i slutet på april eller början på maj. Vårterminens betyg skickas in till Falun vecka 23. Slutligt antagningsbesked kommer första hela veckan i juli. Reservantagningsperiod. 6

7 Yrkesförberedande program 12 program, varav 8 finns i Mora antingen som vanligt program eller som lärlingsutbildning Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet* Hantverksprogrammet * * = programmet finns på annan ort Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet* Naturbruksprogrammet * Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet * Vård- och omsorgsprogram 7

8 Högskoleförberedande program 6 program, varav 5 finns i Mora.
Naturvetenskaps- programmet Estetiska programmet Teknikprogrammet Samhällsvetenskaps- programmet Ekonomiprogrammet Humanistiska programmet * * = programmet finns på annan ort 8

9 Idrottsutbildningar RIU och NIU har samma förutsättningar studie- och idrottsmässigt. RIU, Riksrekryterande idrottsutbildningar - inackorderingsstöd NIU, Nationellt godkänd idrottsutbildning – utan samverkansavtal utgår INTE inackorderingsstöd, man blir antagen i andra hand. Två olika ansökningar, kan vara olika datum – bra info om detta finns på eller och där finns också ansökan att skriva ut. För RIG byts 200p av programkurserna ut mot idrottskurser samt 200p individuellt val och 300p som utökat program. NIU läser idrottskurserna som individuellt val och utökat program, 200p vardera. 9

10 Idrottsutbildningar LIU – Lokal idrottsutbildning, riktar sig till ungdomar som tränar och tävlar i andra idrotter än fotboll, innebandy och ishockey. Under första läsåret har du möjlighet att träna en halv dag i veckan, blandat med specialidrottsteori. Under år två och tre så blandas teori och träning tre halvdagar i veckan. Tiden för detta tas från ditt individuella val. En förutsättning för att få gå lokal idrottsutbildning är att du är ansluten till en förening samt att du har en tränare. Ansökan görs på Mora gymnasiums hemsida. 10

11 Behörighetskrav till gymnasiets
Yrkesprogram: Minst betyget E i svenska, engelska och matematik. Minst betyget E i minst ytterligare fem ämnen. Sammanlagt minst 8 betyg. 11

12 Behörighetskrav till gymnasiets
Högskoleförberedande program: Minst betyget E i svenska, engelska och matematik. Minst betyget E i minst ytterligare nio ämnen. Sammanlagt 12 betyg För ekonomi- humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammet krävs E i geografi, historia, religion och samhällskunskap. För teknik- och naturvetenskapsprogrammet krävs E i biologi, kemi och fysik. 12

13 Betygsmeritvärde Betygen från grundskolan räknas om till ett betygsmeritvärde. A = 20 p B = 17,5 p C = 15 p D = 12,5 p E = 10 p F = 0 p Alla betygen summeras. Summan = Betygsmeritvärdet (max 340 p) E i samtliga ämnen ger 160 p 13

14 Antagningspoäng Eleven konkurrerar om gymnasieplatser genom sina betyg. Eleven söker på höstterminens betyg, men slutantagningen görs på vårterminens betyg. Tänk på att programmen har behörighetskrav, det innebär att man är behörig att söka, men fler och högre betyg ger fler meritpoäng och därför större chans att komma in. 14

15 Exempel antagningspoäng Aktuell statistik finns på Region Dalarnas hemsida
Byggprogrammet Frisörprogrammet Fordonsprogrammet Fordonsprogrammet transport, Älvdalen 15

16 Introduktionsprogrammen - IM
Om man inte är behörig till ett nationellt gymnasieprogram Individuella studieplaner. Man kan läsa grundskolekurser som man ej har betyg i, i kombination med gymnasiekurser. Studier kan varvas med ex. praktik 16

17 Introduktionsprogram - IM
Preparandutbildning Syftar till att bli behörig till ett nationellt program, får pågå under högst ett år Programinriktat individuellt val Inriktad mot ett nationellt yrkesprogram, Behörighet: E i sv samt ma eller eng + 4 ämnen. Eller E i sv, eng och ma samt tre andra ämnen. (ej obligatoriskt för kommunen) Yrkesintroduktion Kan vara delar av ett yrkesprogram. Syftar till en yrkesinriktad utbildning för inträde på arbetsmarknaden eller till studier på ett yrkesprogram Individuellt alternativ För elever som ej klarar behörigheten till ett nationellt program på ett år. Kan innehålla praktik eller annan verksamhet. Språkintroduktion Syftar till att ge ungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. 17

18 Vad händer om jag inte kommer in?
Det finns flera olika alternativt om man väljer bort eller inte kommer in på gymnasiet. Kommunens aktivitetsansvar hjälper till att hitta en väg till praktik/ studier/ arbete. Exempelvis vuxenutbildningen (från 20 år) och folkhögskola (från 18 år) finns också som väg till vidare studier. 18

19 Fri kvot Ett begränsat antal platser kan avsättas för elever som är behöriga till ett nationellt program men på grund av särskilda skäl bör få företräde framför övriga sökande. Medicinska skäl – t ex en funktionshindrad elev eller en elev som varit sjuk och därför ej fått betyg efter förmåga. Läkarintyg krävs. Psykosociala skäl – T ex elev som varit sjuk eller levt under omständigheter som hindrat eleven i skolgången. Antagningsgruppen anser att dessa elever bör ta ett praktikår och pröva på den verksamhet som det sökta programmet leder till. Erfarenhet – En elev som ej kommer in på sitt förstahandsval och väljer praktik inom ”sitt” område. Praktiken sköts bra och eleven får goda vitsord av sin handledare som kan rekommendera eleven till nästa ansökningstillfälle. En fri kvot-ansökan ska alltid förberedas med ett ingående besök på det aktuella programmet 19

20 Gymnasieutbildning på annan ort
Nationella program och inriktningar som inte finns i hemkommunen. Riksrekryterande utbildningar Samverkansavtal International Baccalaureate Fristående skolor 20

21 Inackorderingstillägg utgår ej
Frisök Gör man till nationella program och inriktningar i andra kommuner som hemkommunen erbjuder. Eleverna skall antas i mån av plats, efter det att sökande från den kommun, eller det samverkansområde där utbildningen ges, fått plats. Inackorderingstillägg utgår ej 21

22 Studiehjälp/inackorderingstillägg
Studiebidrag för heltidsstudier (4 mån ht, 6 mån vt) 1050kr/mån Kommunalt inackorderingstillägg 2015 (4 mån ht, 5 mån vt) Över 50 km enkel resa kr/mån, utanför länet kr/mån Inackorderingstillägg CSN (friskolor) kr/mån beroende på avståndet mellan hemmet och skolan. Finns utbildningen på hemorten lämnas inget bidrag. (mer information på Extra tillägg: 285 – 855 kr/månad (ekonomisk behovsprövning av familjen görs)

23 Studier på annan ort Vilken inkomst kommer jag att ha?
Hur mycket kan mina vårdnadshavare bidra med per månad? Vad kostar rummet/lägenheten? Vad kostar maten? Vad kostar hemresorna och hur ofta vill jag/kan jag resa hem? Vilka övriga kostnader finns det?

24 Studier på annan ort Hur självständig är jag?
Klarar jag av att vara borta från familj, släkt och vänner under tre år? Tar jag eget ansvar för mina studier idag? Klarar jag av städning, tvätt, inköp och matlagning, samtidigt som jag ska sköta mina studier? Är jag beredd att flytta till studieorten ensam ? (Inga garantier att kompisen kommer in på programmet) Är det utbildningen som är viktigast eller är det att flytta hemifrån?

25 Vad händer om jag vill hem
Det finns ingen väntande plats i din hemkommun. Om eleven ångrar sig och vill hem måste det finnas en tom plats på något program. De ämnen som eleven läst hittills måste stämma överens med det nya programmet. Redan efter någon månad är det svårt att ”hinna ikapp” om man börjar på ett nytt program och det fattas kurser. Eleven kan inte gå in på Introduktionsprogrammen om man redan har behörighet för gymnasieskolans samtliga nationella program. 25

26 Gymnasiepoäng Ämnen och kurser anges i gymnasiepoäng och visar på omfattningen av kurser och ämnen. (Vanligast är 100p kurser). Den normala utbildningstiden är tre år, 100 veckor, vilket innebär att en veckas heltidsstudier motsvarar 25 gymnasiepoäng. Poängen visar den arbetsinsats som krävs av eleven för att nå målet i kursen.

27 Studieplan för Vård och omsorgsprogrammet
Gymnasiegemensamma ämnen Åk 1 Åk 2 Åk 3 Engelska Historia 1a: Idrott och hälsa Matematik Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap 1a: Svenska 1/Svenska som andraspråk SUMMA 600p 27

28 Programgemensamma kurser Åk 1 Åk 2 Åk 3
Hälsopedagogik * - - Medicin * - - Etik och människans livsvillkor * - Psykiatri Psykologi * - Samhällskunskap 1a: Specialpedagogik * - Svenska Vård och omsorgsarbete * - - Vård och omsorgsarbete Summa * Delar av kursen görs på ute på praktikplatser 28

29 Programfördjupning Exempel på kurser att välja på (400p): åk 1 åk 2 åk 3 Vård och omsorg vid demenssjukdom Vård och omsorg, specialisering Vård och omsorg, specialisering Medicin Akutsjukvård Matematik Specialpedagogik (i vård och omsorg) Specialpedagogik Summa Gymnasiearbete Individuellt val Total poäng under 3 år p 29

30 Krav för att få ut sin yrkesexamen
Minst betyget E i 90% av programmets kurser. Minst betyget E i kursen Gymnasiearbete. Minst betyget E i svenska 1, engelska 5 och matematik 1. 30

31 Krav för att få ut sin högskoleförberedande examen
Minst betyget E i 90% av programmets kurser. Minst betyget E i kursen Gymnasiearbete. Minst E i svenska 1,2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1 31

32 Att tänka på Grundskolan är obligatorisk.
Gymnasiet är en frivillig skolform. Vid olovlig frånvaro stoppar CSN utbetalningen av studiemedel och du kan bli av med din studieplats. 32

33 Några råd till eleverna inför kommande gymnasieval
Att ta ansvar för sitt eget gymnasieval. Se gymnasievalet som en bas för framtidens möjligheter. Det handlar inte om att välja arbete för resten av livet! Strunta i rykten, myter och saker som kompisar säger, gå till källan, det vill säga aktuell skola eller prata med skolans studie- och yrkesvägledare. Besök öppet-hus-tillfällena på gymnasieskolorna, där kan man få direkt information om program man är intresserad av och man får möjlighet att se miljön och känna av stämningen. Att fråga sig själv vad man menar med en bra gymnasieskola. Hjälp till att förbereda frågor när det är dags för öppet hus, om man inte vågar ställa frågorna på plats, maila! 33

34 Gymnasiemyter – enligt Skolverket
Gymnasievalet avgör din framtid! Det är viktigt att hitta en skola där man passar in! Välj ett högskoleprogram så håller du alla dörrar öppna! Du ska inte kasta bort dina betyg på ett yrkesprogram! På ett yrkesprogram får du ingen högskolebehörighet! Efter gymnasiet är det svårt att få jobb! Vill du jobba utomlands, ska du inte gå ett yrkesprogram! Yrkesprogram passar för dem som inte vill plugga! Lärlingsutbildning är till för såna som inte klarar av någon annan utbildning! Kolla gärna in Skolverkets hemsida om dessa myter! 34