Grundläggande principer och generella implementeringsartiklar

En presentation över ämnet: "Grundläggande principer och generella implementeringsartiklar"— Presentationens avskrift:

1 Grundläggande principer och generella implementeringsartiklar
Innehåll Tolkning Arbetssätt Tillämpning Den här bilderna innehåller en beskrivning av de grundläggande principerna och de generella implementeringsartiklarna FN-kommitténs tolkning av rättigheterna Vad vi förväntas göra för att tillämpa rättigheterna

2 FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER
Grundprinciper FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals Artikel 2 Icke diskriminering De grundläggande principerna i konventionen om barnets rättigheter är: Artikel 2: alla barn har rätt till alla rättigheter i konventionen, inget barn får diskrimineras på någon grund. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet alla frågor som rör barn. Artikel 6: Barn har rätt till liv överlevnad och utveckling. Artikel 12: Barnet har rätt att komma till tals frågor som rör barnet. Alla andra artiklar i konventionen ska läsas i ljuset av grundprinciperna. 2

3 Implementeringsartiklar
Artikel 4 Artikel 42 Artikel 44.6 Genomförande Kunskap Rapporter De generella implementeringsartiklarna är: Artikel 4 som handlar om genomförandet på strukturell nivå, Artikel 42 som slår fast att såväl barn som unga och vuxna ska få kunskap om rättigheterna och vad det innebär för dem. Artikel 44.6 som säger att rapporter från FN ska översättas till de stora språken i landet. Regeringarna ska också försäkra att rapporterna diskuteras i riksdagen.

4 Artikel 2 – rätt att inte diskrimineras
Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor Utesluter inte positiv särbehandling Rättighetens innehåll: Alla barn har rätt till alla rättigheter och inget barn får diskrimineras på någon grund. Oavsett barnets eller dess vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor det vill säga oavsett var barnet bor har det rätt till sina rättigheter. Sverige har fått synpunkter på att det finns en risk att barn diskrimineras på grund av bostadsort. Utesluter inte positiv särbehandling, säger FN-kommittén och menar att staten särskilt ska följa upp förhållanden för flickor, barn med funktionsnedsättningar och barn som tillhör ursprungsbefolkningar. Barn ska skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares, eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

5 2 - Kartläggning datainsamling
Har bäring på alla andra artiklar Synlig i lagstiftning Strategisk planering Medvetandegöra, utbilda, informera Domstolar Följa förändringar FN-kommittén tolkar den här rättigheten som att det är nödvändigt att samla data och göra kartläggningar för att kunna följa förändringar för barns villkor. De gör dock ingen definition om vad som är diskriminering. Rätten att diskrimineras har bäring på alla andra artiklar, till exempel så gäller rätten till utbildning varje barn, flickor som pojkar, barn med funktionsnedsättningar, barn som kommer till Sverige. Rättigheten ska synas i lagstiftningen. I Sverige har vi en särskild diskrimineringslag, en paragraf i Regeringsformen kapitel 1, §2, dessutom är Skollagen förstärkt med skrivningar om diskriminering och kränkande behandling. För att komma till rätta med olika former av diskriminering krävs en strategisk planering med olika initiativ. Det kan röra sig om att medvetandegöra människor, att informera och utbilda dem som är berörda. Det ska vara möjligt att föra frågor om diskriminering till domstol.

6 Artikel 3.1 Barnets bästa i främsta rummet
Göras synlig i lagstiftning Alla beslut och alla barn Barnet som individ, barn som grupp och gruppen barn Prövning ska göras Principen ska väga tungt Kan inte övertrumfa en annan rättighet Artikelns innehåll: Artikel 3.1 slår fast att i alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Principen ska synas i lagstiftning (till exempel Socialtjänstlagen, Utlänningslagen, Patientlagen, Skollagen). Det gäller barnet som individ, barn som grupp och gruppen barn. Det gäller alla barn och alla beslut och det ska göras en prövning av vad som är barnets bästa i varje fråga. När prövningen är gjord ska det beslutas om hur tungt barnets bästa ska väga i beslutet. FN-kommittén menar att barnets bästa ska väga tungt. Rättigheten kan inte var det enda att överväga säger kommittén, det kan finnas intressekonflikter som måste belysas men principen ska aktivt övervägas i alla frågor. Principen om barnets bästa kan inte heller övertrumfa en annan rättighet som finns i konventionen. Exempel på det är rätten till skolgång. Det går inte att säga att det är det bästa för en viss grupp barn att inte få gå i skolan. Rättigheten gäller alla barn. Det går heller inte att saga att det är en flickas bästa att bli könsstympad eftersom hon kommer från en viss kultur. Det finns en annan rättighet (24.3) som sager att skadliga sedvänkor ska motverkas). 6

7 3.1 – Prövning av barnets bästa
Gällande lagstiftning Vad säger konventionen Aktuell forskning Rådande praxis Beprövad erfarenhet Sociala nätverket Vad säger barn och unga För att tillämpa artikel 3.1 ska en prövning av barnets bästa i frågor som rör barnet göras. Tänk på att rättigheten gäller det enskilda barnet, en viss grupp barn och barn som grupp. Det är en process i två steg. I steg 1 ska själva prövningen göras och i steg 2 ska prioriteringen göras av hur tungt barnets bästa ska väga i beslutet. Om det är den politiska nivån som fattar beslutet kan man se hur barn prioriteras i förhållande till andra grupper. Steg 1 Prövningen ska innehålla följande moment: Vilken lagstiftning är tillämplig på den fråga som ska prövas? Vad säger den? Om det inte finns lagstiftning se vilka andra typer av styrdokument som reglerar frågan. Det kan vara allmänna råd, policys och liknande. Vad säger konventionens olika artiklar, grundprinciperna i första hand, men även andra artiklar som rör den specifika frågan. Vilken forskning finns om den aktuella frågan? Om det finns forskning som ger motstridiga resultat, vad talar emot det ena eller det andra. Motivera valet. När det gäller praxis gäller det att titta på hur man gör i den frågan på annat håll, finns det till exempel domar där man kan få vägledning. Med ”den beprövade erfarenheten” menas medarbetares erfarenheter som under en lång tid har använts och därmed blivit prövade, dokumenterade och systematiskt utvärderade. När det gäller det sociala nätverket kan det i vissa fall vara bra att prata med personer som finns nära barnet, till exempel vårdnadshavare, förskolepersonal, far- och morföräldrar. Sist men inte minst ska barnet, barnen höras och få möjlighet att lämna synpunkter på frågan som ska prövas. När allt underlag samlats in ska en sammanvägning av de olika delarna göras och tillsammans ska de förhoppningsvis peka mot eller ge en indikation på vad som är barnets bästa i den här frågan. Steg 2 I nästa steg ska det fattas beslut om hur tungt barnets bästa ska väga i beslutet och om det man kommit fram till (barnets bästa) inte kan sättas i främsta rummet ska det övervägas vilka kompenserande åtgärder som behöver sättas in på lång och på kort sikt. 7

8 Artikel 6 Rätt till liv, överlevnad och utveckling
En inneboende rätt till liv Öka förväntningarna på livet genom åtgärder mot svält och epidemier Överlevnad och utveckling Optimala förutsättningar idag, barndomen har ett värde i sig Skapa framtidstro Artikel 6 ger barnet rätt till liv, överlevnad och utveckling. Den inneboende rätten till liv är en absolut rättighet som ska tillämpas oavsett ett lands ekonomiska resurser. Staterna ska skapa framtidstro hos barnen och arbeta aktivt mot svält och epidemier. Barndomen har ett värde i sig och är inte en transportsträcka till vuxendomen. Barn behöver optimala förutsättningar även under uppväxten för att kunna utvecklas till sunda individer. Att reflektera kring: hur skapar man framtidstro hos barn.

9 Artikel 6 – Helhetssyn och samverkan
Abort Dödshjälp Barnamord Barnäktenskap Dödsstraff Barnadödlighet Väpnade konflikter Hedersmord Barnoffer Självmord Trafikolyckor Artikel 6 rör många olika samhällsområden och FN-kommittén pekar på vikten av samverkan mellan olika aktörer för att det ska bli bra för barnen. Det finns några frågor som kommittén särskilt lyfter och vill få mer information om i staternas rapportering till FN vart femte år. Listan på bilden väcker ofta många frågor av djup etisk karaktär och det är viktigt att inte värdera människors tankar när ni diskuterar det här. Håll dig till vad konventionen säger. Abort: FN-kommittén tar inte ställning i abortfrågan som sådan, men frågar efter hur många tonårsaborter, hur många selektiva aborter som genomförs på ett år och hur många aborter som används som preventivmedel. Dödshjälp: är en annan fråga som kommittén frågar efter. I Holland och Belgien genomförs dödshjälp till barn med allvarliga utvecklingsstörningar. Barnamord: existerar i vissa kulturer där det finns exempel på att flickbebisar och barn med funktionsnedsättning diskrimineras från födelsen och inte sällan tas ihjäl. I sådana stater uppmanas regeringarna att särskilt adressera frågor som rör selektiv abort och barnamord. Barnäktenskap: i vissa kulturer ingås äktenskap mellan parter med, ibland, stor åldersskillnad. Även om små pojkar gifts bort är det till största delen flickor som gifts bort med äldre män. FN-kommittén menar att giftasålder ska vara 18 år för både flickor och pojkar, utan undantag. Dödsstraff: i vissa stater döms barn till dödsstraff och det menar kommittén ska upphöra. Det räcker inte med att barn inte döms till döden, det ska slås fast i lag. Barnadödlighet: kommittén rekommenderar stater att registrera alla barn som dör och utreda anledningen därtill. Här finns möjlighet att få syn på att olika former av våld och försummelse kan ha bidragit till att barnet dött, menar kommittén. Väpnade konflikter: i många stater rekryteras fortfarande barn till väpnade styrkor, något som är ett stort hot mot rätten till liv. Även landminor är ett stort hot mot barns liv. Hedersmord: i kulturer där hedersmord existerar uppmanas regeringarna att utbilda befolkningen för att ändra rådande attityder och förändra könsroller. Barnoffer: i de kulturer där offer av barn förekommer, till exempel av barn som föds med sätesbjudning (med stjärten först), uppmanas staterna att lagstifta mot detta, att se till att människor som offrar barn blir straffade och att medvetandegöra människorna om att det är fel. Självmord: bland barn finns i många stater, inte minst i Sverige. Sverige har vid flera tillfällen fått uppmaningen av FN-kommittén att gå till botten med varför barn och unga begår självmord. Trafikolyckor: många stater får synpunkter på att olyckor och dödsfall bland barn beror på att de är inblandade i trafikolyckor. Hela vuxenvärlden bör involveras i arbetet med att förhindra detta. Den här typen av olyckor går att förebygga och det uppmanas staterna att göra.

10 Artikel 12 Barnets rätt att säga sin mening
Absolut rättighet Gäller alla beslut och alla barn Kan ske genom företrädare Ålder och mognad Ej självbestämmande Inget tvång Artikel 12 ger barnet rätt att saga sin mening i frågor som rör barnet. Det är en absolut rättighet vilket innebär att den ska genomföras oavsett staternas ekonomiska resurser. Det gäller alla barn och alla beslut, vilket är en stor utmaning. Hur gör vi det möjligt att höra barn som inte har något språk, barn som har ett annat språk än svenska, barn med någon funktionsnedsättning eller barn som är nyfödda? Det kan ske genom företrädare, det vill säga att det är någon annan än barnet själv som framför synpunkterna. I de fallen är det viktigt att den vuxne har tagit reda på barnets synpunkter och presenterar dem som barnet uttryckte sig och inte förmedlar något annat. Barnets eget perspektiv ska genomsyra företrädarens redogörelse. När barnet har sagt sina synpunkter ska de beaktas i förhållande till ålder och mognad. Ålder i sig är inte ett kriterium utan barnets mognad ska tas hänsyn till. Ofta diskuteras frågan om vad barn ska få bestämma om när det gäller sitt eget liv. Konventionen ger inte barn självbestämmande, barn är minderåriga och det är vårdnadshavaren som har ansvar. Det är heller inte tvingande, barn måste inte vara delaktiga om de inte vill. Det har visat sig att artikel 12 är en av de svåraste rättigheterna att genomföra. En fråga är vilka metoder som ska användas. Vill vuxna att barn ska få vara delaktiga? Kan det uppfattas som provocerande att barn ska ha rätten att påverka? 10

11 12 – Rätten att bli hörd Varför gör vi detta? Vad vill vi uppnå?
Vilka barn? Vilka frågor? Hur kommer barnen till uttryck? Hur används resultaten? Hur visas barnen respekt? Vad gör du om barnet inte tycker som du? Föräldrarätten – barnrätten? För den som funderar på att höra barn på en generell nivå är det bra att tänka efter före. Punkterna på bilden kan vara en hjälp i planeringen. Varför gör vi detta? Ja, kanske den första frågan att ta ställning till. Hur kom idén upp, på vems initiativ? Vad vill vi uppnå med att fråga barn? Är det en större fråga som behöver förankring innan ni sätter igång eller handlar det om en mindre fråga som rör just er verksamhet? Vilka barn ska tillfrågas? Rättigheten gäller alla barn utan diskriminering, så vilka barn är berörda av just det ni vill fråga om. Hur undviker ni att någon grupp barn inte blir delaktig? Vilka frågor? Hur ställer vi frågor så att det blir begripligt för barnen? Hur förklarar ni undersökningen för barnen och vilken roll deras synpunkter kommer att spela? Hur kommer barnen till uttryck? Ett barn har hundra språk och berövas 99 säger företrädare för den pedagogiska inriktningen Reggio Emilia, därför är det bra att i förväg tänka över så att tillvägagångssättet passar de barn som ska tillfrågas. Hur ska resultaten användas? Berätta för barnen hur ni tänker använda resultaten av det som framkommer i barnens utsagor. Det kan finnas barn som har synpunkter på det också. Hur visas barnen respekt? Genom att få vara med i hela processen till exempel och att få återkoppling när arbetet är avslutat. Att få svar på frågan: Hur kommer just mina synpunkter att spela roll för resultatet. Var tydlig med om resultaten inte kommer att påverka något för just det här eller de här barnen. En viktig fråga att fundera över är era reaktioner om barnets/barnens synpunkter är annorlunda än era. Hur hanterar ni det? När ni ska ta reda på barns synpunkter, glöm inte att ta reda på om ni behöver ha vårdnadshavarnas tillstånd för att göra det. Ibland är det nödvändigt, ibland inte. Det viktiga är att ni undersöker vad som gäller i just ert fall.

12 4 – Barn ska prioriteras Resursfördelning – barn ska prioriteras till det yttersta av tillgängliga resurser Barnkonsekvensanalyser Kompenserande åtgärder Internationell samverkan Inkorporering För att veta på vilket sätt barn ska prioriteras och vilka beslut som är för barnets bästa ska stater göra barnkonsekvensanalyser av planerade insatser före beslut. Barnkonsekvensanalysen får vara vägledande för vilket beslut som ska fattas och om barnets intressen inte kan komma främst ska kompenserande åtgärder på kort och på lång sikt övervägas. Implementeringen av konventionen kan ske genom internationell samverkan, det vill säga som påtryckning vid biståndsarbete, eller villkorad när det gäller biståndsmedel. Det kan också vara i samverkan med någon vänort. Kommittén menar att konventionen ska inkorporeras i nationell lagstiftning. Den svenska regeringen har sagt att inkorporering är planerad till 1 januari 2020.

13 42 Informationsskyldighet
För att veta mina rättigheter måste jag känna till dem För att kunna tillämpa rättigheterna måste jag känna till vad de innehåller Artikel 42 slår fast att såväl barn som vuxna har rätt att få kunskap om att barn har egna rättigheter och vad det innebär för olika grupper. Barn ska tidigt få veta vilka rättigheter de har så att de har möjlighet att utkräva dem. FN-kommittén är tydliga med att alla grundutbildningar som riktar sig mot personer som sedan kommer att arbeta med och för barn ska innehålla kurser eller moment som handlar om rättigheterna. Föräldrar ska också få kunskap om att barn har egna rättigheter och vad det innebär. Alla medarbetare, chefer och politiker ska också få kunskap om rättigheterna, både grundläggande kunskaper och återkommande. I en verksamhet eller organisation är det bra att göra en plan för hur utbildningsinsatser ska gå till så att alla grupper verkligen nås av utbildningen.

14 Konventionen om barnets rättigheter
Verksamheten På den här bilden finns en modell som visar hur man kan tänka kring arbetet med att implementera och tillämpa barnets rättigheter i en organisation. Utgångspunkten för den här bilden är konventionens olika artiklar. Högst upp finns de grundläggande principerna 2, 3, 6 och 12 och de generella implementeringsartiklarna 4 och 42. Utmärkande för dem är att de gäller alla oavsett vem man är eller i vilken organisation man arbetar i. Alla ska förhålla sig till och tillämpa de rättigheterna så att de genomsyrar hela verksamheten eller organisationen. Nästa steg är att se över vilka artiklar som ligger närmast min egen organisation/verksamhet och börja arbeta med dem. På bilden ovan är exemplen artikel 19 om barnets rätt till skydd, artikel 24 barnets rätt till bästa möjliga hälsa, artikel 28 barnets rätt till utbildning och artikel 31 barnets rätt till lek, vila och fritid. Den rödfärgade artikel 44.6 slår fast staternas skyldigheter att informera om de rapporter som lämnas till FN och att informera och översätta de rapporter som FN-kommittén lämnar vart femte år till regeringen. Artiklarna 19, 24, 28, 31

15 Data- insamling Barnets bästa Information Du/din verksamhet Aktiva
artikel 2 Barnets bästa artikel 3 Information artikel 42 Du/din verksamhet Aktiva priorite- ringar artikel 4 Inflytande artikel 12 Den här modellen kan användas som stöd för planering i den egna verksamheten eller organisationen i relation till genomförandet av de grundläggande principerna. En bra startpunkt kan vara att samla data kring en frågan som rör likvärdighet, att inget barn ska bli diskriminerat på någon grund. Exempel på det kan vara skolresultat, frånvaro i skolan, hur barnets perspektiv synliggörs i barnavårdsutredningar, hur mycket pengar som går till flick- respektive pojkidrotter. Ja, exemplen är otaliga. Ett annan startpunkt kan vara att informera om att barn har egna rättigheter. Då behövs en kartläggning över vilka som kan vad och sedan en plan för hur arbetet ska systematiseras för att nå alla. Helhetssyn artikel 6

16 Tillämpningsnycklar förskola och skola
Det finns strukturer som skyddar barn mot övergrepp av vuxna och andra barn i den egna verksamheten (artikel 19). Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare. Varje barn har fått kunskap om sina rättigheter, anpassat till sin ålder och mognad (artikel 42). Barnens vårdnadshavare har fått kunskap om att barn har egna rättigheter och vad det innebär för vårdnadshavarna (artikel 42). Skolan har ett fungerande system för att få kännedom om barnens närvaro/frånvaro (artikel 2). Det finns strukturer för att främja barnens närvaro (artikel 28.1 [e]). Strukturerna är kända av alla medarbetare. Det finns former för barnets delaktighet (artikel 12). Det pågår ett arbete med att ta reda på barnets synpunkter (artikel 12). Flickor och pojkar behandlas likvärdigt (artikel 2). För den strategiska nivån finns ett antal implementeringsnycklar framtagna av SKL i samverkan med Barnrättskonsulterna. De finns på SKL:s webb: De finns även på Barnrättskonsulternas webb: På bilderna 17 – 22 finns ett antal tillämpningsnycklar för olika verksamheter. Nycklarna är valda som exempel för varje verksamhet. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Även om de flesta rättigheterna gäller alla verksamheter finns det rättigheter som är mer specifika. Under varje rubrik finns ett antal exempel på rättigheter att arbeta med och man kan se det som ett sätt att börja barnrättsarbetet i den egna verksamheten. De flesta nycklarna är kopplade till artiklar i konventionen. Nycklarna talar för sig själva och det finns ingen text under varje bild. Det är många nycklar på varje bild så en rekommendation är att välja ut någon eller några av dem för att fördjupa en diskussion kring. Det går bra att välja en eller två nycklar under varje verksamhetsområde, det är lätt att det verkar mycket och oöverstigligt. Fyll gärna på med egna nycklar som kanske är mer lämpliga för detta tillfälle. Exemplen gör inte anspråk på att täcka alla områden, det är alltså inte så att man tillämpar hela konventionen om man gör det som står för varje verksamhet. Det är exempel på vad som kan göras och hur det kan följas upp.

17 Tillämpningsnycklar socialtjänsten
I varje barnavårdsutredning har barnets röst kommit till uttryck (artikel 12). Barnets synpunkter dokumenteras i varje utredning (artikel 12). Barnets perspektiv och behov beaktas vid bedömning av ekonomiskt bistånd (artikel 3.1). Medarbetare i socialtjänsten har fått utbildning för att kunna föra samtal med barn (artikel 42). Vuxna som kommer i kontakt med socialtjänsten tillfrågas om de har barn (artikel 3.1). Medarbetare i socialtjänsten samverkar med medarbetare inom andra verksamheter för att tillgodose barnets bästa (artikel 3.1). Det finns åldersadekvat information på socialtjänstens webb om hur socialtjänsten arbetar och hur man lättast gör för att få kontakt (artikel 17, 19). Medarbetare inom socialtjänsten frågar barn hur de upplever mötet med den enskilda medarbetaren (artikel 12). Pojkar och flickor behandlas likvärdigt (artikel 2).

18 Tillämpningsnycklar samhällsplanering och trafik
Vid planering och projektering för nya parker och upprustning av gamla parker görs barnkonsekvensanalyser där barn ges möjlighet att lämna synpunkter på utformning (artikel 4). Barn och unga ges möjlighet att lämna synpunkter på vilka platser som känns otrygga att vistas på (artikel 12). Synpunkterna beaktas och åtgärdas (artikel 12). Det finns rutiner som talar om hur medarbetare ska handla om ett barn saknar färdbevis. Rutinerna är kända bland medarbetare och hos entreprenörer och konsulter. När nya bostadsområden projekteras planeras även för lekplatser, förskolor, skolor, bevakade övergångsställen och bilfria gångvägar. Flickors och pojkars synpunkter väger lika tungt i arbetet (artikel 2). Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

19 Tillämpningsnycklar miljö- och hälsoskydd
Lokaler där barn och unga vistas har en godkänd inomhusmiljö (artikel 6). Allergener i miljöer där barn vistas är kartlagda (artikel 24). Det finns en plan för att åtgärda icke gynnsamma inomhusmiljöer och allergener. Lokaler där barn vistas har gott brandskydd. Det finns regler för hur hälsovådliga produkter ska förvaras i lokaler där barn vistas (artikel 6, 24) I kommunen finns dricksvatten av god kvalitet (artikel 24). Dricksvattnets kvalitet prövas regelbundet (artikel 24). Maten som serveras till barn och unga ska hålla en god kvalitet och följa gällande näringsrekommendationer (artikel 6, 24). Pojkars och flickors behov och synpunkter väger lika tungt i arbetet (artikel 2).

20 Tillämpningsnycklar hälso- och sjukvård, tandvård
Barn som möter medarbetare inom hälso- och sjukvården och tandvården bemöts med respekt. Barnets integritet beaktas (artikel 16). Barn informeras om behandling utifrån barnets egna förutsättningar sätt (artikel 17). Barnets rättigheter problematiseras i förhållande till vårdnadshavarnas rättigheter och skyldigheter (artikel 3.1). Barnet informeras om vad som står i journaler (artikel 16). Barnet informeras om vem som har tillgång till innehållet i journalen (artikel 16). Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

21 Tillämpningsnycklar räddningstjänst
Kommunens medarbetare har kunskap om hur barn kan bete sig vid brand. Barn och unga i kommunen har fått kunskap om brand, brandskydd och hur det är lämpligt att handla vid brand (artikel 17). Det finns krisinformation på webben som riktar sig till barn och unga (artikel 17). Barn och unga får kunskap om aktuella telefonnummer eller hemsidor att söka information från (artikel 17). Barn och unga känner till hur man larmar räddningstjänsten i akuta situationer (artikel 17). Barn och unga har vattenvana (artikel 6). Barn och unga, varje pojke och flicka, kan simma enligt Svenska livräddningssällskapets rekommendationer (artikel 6). Barn har kunskap om livräddning (artikel 6). Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

22 Tillämpningsnycklar HR-funktion
Nyanställd personal får kunskap om barnets rättigheter (artikel 42). Nyanställd personal får kunskap om pågående barnrättsarbete (artikel 42). Nyanställd personal får kunskap om sitt eget ansvar för barnrättsarbetet (artikel 42). Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.