Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie Lena Flyckt Gunilla.

En presentation över ämnet: "Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie Lena Flyckt Gunilla."— Presentationens avskrift:

1 Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie Lena Flyckt Gunilla Ringbäck Weitoft

2 Vad är nationella riktlinjer?
Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Rekommendationer på gruppnivå om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Visar på nytta och risk utifrån bästa tillgängliga kunskap – en del av en evidensbaserad praktik. Indikatorer och målnivåer för att följa upp rekommendationer, jämföra resultat och initiera förbättringar. Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Evidensbaserad praktik: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis  den berörda personens erfarenhet och önskemål den berörda personens situation och lokala omständigheter Indikatorer och målnivåer: Följa upp vårdens utveckling av processer, resultat och kostnader över tid Ligga till grund för jämförelser av processer, resultat och kostnader över tid Initiera förbättringar av vårdens kvalitet

3 Vilka frågeställningar lyfts i nationella riktlinjer?
Utgår från behovet av vägledning: praxisskillnader i landet kontroversiella frågor som rör många etiska dilemman oenighet inom professionen tveksam kostnadseffektivitet utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder

4 Vägen till rekommendationerna
Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Beprövad erfarenhet Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet (Evidens)

5 Tre typer av rekommendationer
Rangordning 1–10 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör (1-3), kan (4-7) eller i undantagsfall kan (8-10) erbjuda. Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda. FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten endast bör erbjuda inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering. Socialstyrelsen formulerar samtliga rekommendationerna som åtgärder som hälso- och sjukvården bör, kan eller kan i undantagsfall erbjuda vid ett visst tillstånd. Syftet är att stödja mottagarna att tolka och tillämpa rekommendationer med rangordningen 1–10. Formuleringen bör används för rekommendationer med rangordning 1–3, kan för 4–7 och kan i undantagsfall för 8–10.

6 Riktlinjeprocesen FÖRBEREDELSER FÖRVALT- & AVGRÄNSNING KUNSKAPS- NING
UNDERLAG SLUT-VERSION REVIDE-RING PRIORITERING REMISS- VERSION INDIKATORER MÅL- NIVÅER UTVÄRDE- RING

7 Projektorganisation PROJEKTLEDNING
5 externa experter samt projektledare och delprojektledare, Socialstyrelsen REFERENSGRUPP MED PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONER, SKL, FK, AF, FINSAM KUNSKAPSUNDERLAG 19 externa experter + 4 sakkunniga knutna till SBU Konsensuspanel på ca 90 personer PRIORITERING 26 externa experter, inklusive 2 brukarrepresentanter Socialstyrelsen tar inte fram riktlinjerna på egen hand. Vi har en transparent och systematisk process för att ta fram riktlinjerna, men så här många externa experter är involverade i arbetet med schizofreniriktlinjerna. INDIKATORER OCH MÅLNIVÅER 3 externa experter och 1 projektledare, Socialstyrelsen STÖD FÖR IMPLEMENTERING 2-3 medarbetare, Socialstyrelsen Informanter från verksamheter

8 Revideringen av schizofreniriktlinjerna

9 Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Vård och omsorg på lokal och regional nivå Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Resultat Uppföljning Statistik Utvärdering Bästa tillgängliga kunskap Föreskrifter Indikatorer Målnivåer Riktlinjer Vägledningar Rekommen- dationer

10 Utvärdering 2013, ett urval av förbättringsområden
Kommunal omsorg Säkerställa skriftliga samarbetsöverenskommelser Förbättra levnadsförhållanden för personer med psykisk funktionsnedsättning Öka tillgång till stöd i eget boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Öka den arbetsinriktade rehabiliteringen för personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvården Minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar Utforma samverkan och rutiner för förebyggande, upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar Arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser Säkerställa skriftliga samarbetsöverenskommelser Psykiatrin Rutiner för självmordsriskbedömningar Öka tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling Öka tillgången till psykosociala insatser Arbeta för att alla som besöker psykiatrin ska få tillräcklig information och omfattas av ett patientcentrerat arbetssätt för ökad delaktighet Primärvården Rutiner för tidig upptäckt och diagnostik av psykisk ohälsa Rutiner för tidig upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar Arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser Hälso- och sjukvården Minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar Utforma samverkan och rutiner för förebyggande, upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar Arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser Säkerställa skriftliga samarbetsöverenskommelser Primärvården Rutiner för tidig upptäckt och diagnostik av psykisk ohälsa Rutiner för tidig upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar Arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser Psykiatrin Rutiner för självmordsriskbedömningar Öka tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling Öka tillgången till psykosociala insatser Arbeta för att alla som besöker psykiatrin ska få tillräcklig information och omfattas av ett patientcentrerat arbetssätt för ökad delaktighet Kommunal omsorg Säkerställa skriftliga samarbetsöverenskommelser Förbättra levnadsförhållanden för personer med psykisk funktionsnedsättning Öka tillgång till stöd i eget boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Öka den arbetsinriktade rehabiliteringen för personer med psykisk funktionsnedsättning

11 Utvärdering 2013, ett urval av förbättringsområden
Hälso- och sjukvården Minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar Utforma samverkan och rutiner för förebyggande, upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar Arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser Säkerställa skriftliga samarbetsöverenskommelser

12 Utvärdering 2013, ett urval av förbättringsområden
Psykiatrin Rutiner för självmordsriskbedömningar Öka tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling Öka tillgången till psykosociala insatser Arbeta för att alla som besöker psykiatrin ska få tillräcklig information och omfattas av ett patientcentrerat arbetssätt för ökad delaktighet

13 Utvärdering 2013, ett urval av förbättringsområden
Primärvården Rutiner för tidig upptäckt och diagnostik av psykisk ohälsa Rutiner för tidig upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar Arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser

14 Utvärdering 2013, ett urval av förbättringsområden
Kommunal omsorg Säkerställa skriftliga samarbetsöverenskommelser Förbättra levnadsförhållanden för personer med psykisk funktionsnedsättning Öka tillgång till stöd i eget boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Öka den arbetsinriktade rehabiliteringen för personer med psykisk funktionsnedsättning

15 Lägesbeskrivning antipsykotisk läkemedelsbehandling 2016
Resultat i linje med riktlinjerna Drygt 85 procent av personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd behandlas med antipsykotiska läkemedel. Över hälften av nyinsjuknade behandlas med aripiprazol, olanzapin eller risperidon. Behandlingar som har låg prioritet är mycket ovanliga – klozapin ordinerat till nyinsjuknade utan suicidalt beteende och behandling med sertindol vid långvarig sjukdom.

16 Lägesbeskrivning antipsykotisk läkemedelsbehandling 2016
Resultat inte i linje med riktlinjerna Klozapin vid suicidalt beteende och vid svårbehandlade symtom förekommer i lägre utsträckning än förväntat. Risperidon i depåform vid samtidigt missbruk av alkohol eller narkotika förekommer sällan och har minskat över tid; ligger på 4 procent 2014. Närmare 20 procent behandlas med antikolinerga läkemedel, som indikerar extrapyramidala biverkningar. Lågutbildade personer behandlas i högre grad med dessa läkemedel i jämförelse med övriga, och män i högre grad än kvinnor. Personer med ekonomiskt bistånd behandlas i mindre utsträckning än andra grupper med rekommenderade antipsykotiska läkemedel.

17 Lägesbeskrivning antipsykotisk läkemedelsbehandling 2016
Andra viktiga resultat Överdödligheten i gruppen är fortsatt hög, närmare 2,5 gånger så hög som i befolkningen i övrigt, högst för lågutbildade. Dödligheten till följd av självmord är tiofaldigt förhöjd bland personer med schizofreni. Reperfusionsbehandling och kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt är mindre vanligt bland personer med schizofreni än bland övriga. Även sekundärpreventiva åtgärder som rökstopp och fysisk träning inom hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt förekommer i lägre utsträckning.

18 Utgångsläge vid uppdatering
Förskrivning av läkemedel fungerar relativt väl Psykosociala insatser ges för lite Fysisk hälsa och dåliga levnadsförhållanden är stora problem Samverkan fungerar ofta dåligt mellan olika huvudmän och myndigheter Avgränsning – tydligare fokus på vägledning till beslutsfattare Delvis andra frågeställningar – helhetsgrepp Digitalisering – strukturerade öppna data

19 Indikatorer, målnivåer och utvärdering

20 Riktlinjer, indikatorer och utvärdering
Nationella riktlinjer ÅTERKOPPLING Förberedelse och avgränsning Faktagranskning/ vetenskapligt underlag Prioriteringsfas INDIKATORER + MÅLNIVÅER Preliminär version Slutlig version Så här ser samarbetet med NR ut. Arbetet med att ta fram indikatorer påbörjas ungefär samtidigt med prioriteringsarbetet. I samband med remissfasen genomförs sedan en målnivåprocess. Till riktlinjernas slutversion ska det finnas en uppsättning specificerade indikatorer varav en del ska ha en målnivå. Några år efter färdiga riktlinjer genomförs en utvärdering som baseras på indikatorerna För att mäta följsamheten till RL Resultaten kan sedan användas i samband med ev revidering av riktlinjerna. Utvärdering Förberedelse /avgränsning Data-insamling Analys och bedömning Slutlig version

21 Indikatorer i nationella riktlinjer
Riktlinjeindikatorerna bör i första hand spegla: De centrala rekommendationerna Åtgärder som bör implementeras Åtgärder som bedöms vara icke-göra Resultat som är viktiga att följa över tid (ex dödlighet, komplikationer, upplevt hälsotillstånd) Dom indikatorer som tas fram….

22 Riktlinjeindikatorer
Följer upp att vården utför de åtgärder som riktlinjerna rekommenderar Valida – bygger på kunskap och mäter det den avser belysa på ett tillförlitligt sätt Relevanta – betydelse för områden där det finns problem och behövs förbättringar, och som går att påverka Mätbara – beskriven och definierad så att den kan mätas på ett tillförlitligt sätt Indikatorn ska ha önskvärd riktning - höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet Syftet med de indikatorerna är att spegla de centrala rekommendationerna i riktlinjen. Mätbara: de datakällor som föreslås I nationella mätningar Är oftast patientregistret och PsykosR och även läkemedelregistret. PsykosR har bara ca 25 % täckningsgrad i riket. Patientregistret har fram till mars 2017 enbart tagit in information om läkares insatser, Vilket gör det svår att mäta insatser och behandling. Från 2019 kan det vara möjligt att möta andra yrkesgruppers insatser. Kräver ändringar i Soc föreskrifter och Ändrade strukturer för inrapportering i verksamheterna.

23 Nationella målnivåer Utgår från en testad och mätbar indikator
Anger den eftersträvansvärda nivån för hälso- och sjukvården att arbeta mot Kan exempelvis ange hur stor andel i en patientgrupp som bör få viss behandling Bör ej förväxlas med behandlingsmål Exempel från NR vård vid depression och ångestsyndrom: Under hösten påbörjas arbete med målnivåer för de indikatorer som bedöms viktiga att målsättas Fastställs enligt SoS modell för fastställande av målnivåer, med hjälp av Delhirunda och konsensusmöte samt remissförfarande (?). För indikatorn Strukturerad bedömning av suicidrisk har Socialstyrelsen fastställt målnivån till ≥ 90 procent. Målnivån gäller både för primärvård och för specialiserad psykiatrisk vård.

24 Arbete målnivåer Expertgrupp tar fram förslag på målnivåer
Konsensusgrupp utses Modifierad delfirunda genomförs Konsensusmöte - utmynna i gemensamt förslag på målnivåer Målnivårapport ut på remiss Slutligt målnivåförslag Expertgrupp ofta samma som indikatorgrupp Konsensusgrupp består av huvudmannarepresentanter från resp sjukvårdsregion, från kommunerna, Nationella Samordningsgruppen för kunskapsstyrning utser huvudmannarepresentanter, NSK, NSK-s Sakkunniga inom berörda professioner Patient- och brukarföreningar, Expertgruppen föreslår organisationer som ska kontaktas. Modifierad delfirunda genomförs med web-enkät

25 Uppföljning av vård och stöd vid schizofreni
Indikatorbilaga Uppdaterad och reviderad utifrån NR arbete Målnivåer Uppdaterad rapport på gällande målnivåer Utvärdering Påbörjas oftast 3-4 år efter att slutversion av riktlinjerna har publicerats

26 Centrala rekommendationer och indikatorer – NR schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

27 Omfattning och områden
58 frågeställningar och rekommendationer, inom följande områden: Genomgående arbetssätt (2) Tidiga insatser vid insjuknande i psykos (3) Stöd för återhämtning i alla sjukdomsfaser (43) Stöd och behandling vid akuta tillstånd (6) Förebygga och behandla fysisk ohälsa (4)

28 Vilka områden lyfter vi i riktlinjerna?
Tidiga insatser Genomgående arbetssätt Stöd för återhämtning i alla faser Fysisk hälsa Akuta tillstånd

29 Genomgående arbetssätt
Rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda delat beslutsfattande till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 2)

30 Indikator: Delat beslutsfattande
Genomgående arbetssätt Mått: Andel personer med diagnosen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd för vilka det finns en aktuell dokumenterad plan för insatser och att patienten haft en aktiv roll och kunna påverka de beslut som fattats Datakälla: PsykosR Felkälla: Låg täckningsgrad i PsykosR. Mäter frågan delat beslutsfattande?

31 Tidiga insatser Tidiga insatser Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör erbjuda hög tillgänglighet till psykiatrisk bedömning av vårdbehov till personer med misstänkt psykos (prioritet 1). använda en struktur som innebär att primärvården kan få konsultativt stöd från psykiatrin vid handläggning av personer med misstänkt psykotiska symtom (prioritet 2). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda samordnade insatser, med antipsykotisk läkemedelsbehandling, familjeintervention, psykologiskt stöd för återhämtning och individanpassat stöd till arbete eller studier, till personer som för första gången insjuknar i psykos (prioritet 1).

32 Indikator: Konsultativ verksamhet där specialistpsykiatrin stödjer och handleder primärvården
Tidiga insatser Mått: Enheter inom specialiserad psykiatri som har aktuell rutin för att erbjuda stöd i kontakter med primärvård när det gäller handläggning av personer med misstänkt psykotiska symtom. Datakälla: Enkät till ansvariga chefer vid specialistenheter Felkälla: Möjliga fel i samband med datainsamling, och hur respondenten tolkar frågan.

33 Indikator: Samordnade insatser vid förstagångsinsjuknande
Tidiga insatser Indikator: Samordnade insatser vid förstagångsinsjuknande Mått: Andel nyinsjuknade personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har fått insatserna antipsykotisk läkemedelsbehandling familjeintervention psykologiskt stöd för återhämtning (psykopedagogisk utbildning/psykologisk behandling) individanpassat stöd till arbete eller studier. (Ja=3 av 4 komponenter uppfyllda) Datakälla: PsykosR. Felkälla: Låg täckningsgrad, stort internt bortfall.

34 Antipsykotisk läkemedelsbehandling
Stöd för återhämtning i alla faser Antipsykotisk läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med klozapin peroralt till personer med svårbehandlad schizofreni (prioritet 1). erbjuda behandling med klozapin peroralt till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och misstänkt ökad suicidrisk (prioritet 2). erbjuda behandling med antipsykotiskt läkemedel i depåform till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och upprepat återinsjuknande eller behandlingsavbrott (prioritet 2). erbjuda behandling med antipsykotiskt läkemedel i depåform till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och samtidigt missbruk eller beroende (prioritet 2). erbjuda behandling med aripiprazol peroralt till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 2). erbjuda behandling med risperidon peroralt till personer med schi-zofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 2). erbjuda behandling med paliperidon peroralt till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 3).

35 Antipsykotisk läkemedelsbehandling
Stöd för återhämtning i alla faser Antipsykotisk läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården kan erbjuda behandling med olanzapin peroralt till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 4). erbjuda behandling med haloperidol peroralt till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 7). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda behandling med quetiapin peroralt till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 8). erbjuda behandling med ziprasidon peroralt till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 9). erbjuda behandling med zuklopentixol peroralt till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 10).

36 Indikatorer över läkemedelsbehandling
Stöd för återhämtning i alla faser Indikatorer över läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling (patientregistret och läkemedels- registret): Behandling med aripiprazol, risperidon eller paliperidon Behandling med olanzapin i akut fas resp. i underhållsbehandling Behandling med quetiapin, ziprasidon eller zuklopentixol Antipsykotisk läkemedel i depåform vid missbruk/beroende Klozapin vid svårbehandlad schizofreni Klozapin vid misstänkt ökad suicidrisk (vid akuta tillstånd)

37 Stöd för återhämtning i alla faser

38 Akuta tillstånd

39 Modeller för att samordna insatser
Stöd för återhämtning i alla faser Modeller för att samordna insatser Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda case management till personer med schizofreni och schizo- freniliknande tillstånd (prioritet 1) erbjuda intensiv case management enligt ACT-modellen till perso- ner med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har psy- kiska funktionsnedsättningar som leder till omfattande funktions- hinder och påverkar förmågan att medverka i vård och delta i samhällsliv (prioritet 2) erbjuda åtgärder för missbruk eller beroende integrerat med åtgärder för den psykiska sjukdomen till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd med samtidigt missbruk av alkohol eller narkotika (prioritet 3). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast inom ramen för forskning och utveckling erbjuda case management enligt FACT-modellen (Flexible Asser- tive Community Treatment) (FoU). Case management är ett samlingsnamn för flera typer av stödmodeller som ska fungera som ramverk för att se till att en individ får tillgång till de vård- och stödinsatser som hen behöver. Samtliga modeller har en vård- och stödsamordnare (case manager) med en koordinerande funktion med ansvar för att utredning, planering och adekvata insatser genomförs och följs upp med patienten eller brukaren.

40 Indikator: Case management
Stöd för återhämtning i alla faser Mått (2 olika indikatorer): Enheter inom specialiserad vård alt. kommuner, stadsdelar/stadsområden som erbjuder insatsen case management till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd alt. till personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning. Datakälla: Enkät till ansvariga chefer vid specialistenheter alt. till ansvarig chef inom kommun/stadsdel/stadsområde Felkälla: Möjliga fel i samband med datainsamling, och hur respondenten tolkar frågan.

41 Stöd för återhämtning i alla faser
Case management i form av integrerade team, stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Kommuner/stadsdelar som erbjuder detta: Stockholms län – 14 av 38* (37%) Gotlands län – Erbjuds inte RIKET – 39% *1 stadsdel svarade inte Källa: Öppna jämförelser socialpsykiatri, 2017

42 Rehabilitering i form av studier eller arbete
Stöd för återhämtning i alla faser Rehabilitering i form av studier eller arbete Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör inom ramen för sitt ansvar och i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen (individual placement and support) till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och ingen eller svag arbetsmarknadsanknytning (prioritet 1). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan i undantagsfall […] erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedande träningsmodeller till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och ingen eller svag arbetsmarknadsanknytning (prioritet 10).

43 Indikator: Individanpassat stöd till arbete
Stöd för återhämtning i alla faser Mått: Andel personer år med diagnosen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd med ingen eller svag anknytning till arbetsmarknaden som fått individanpassat stöd till arbete enligt IPS- modellen, procent. Datakälla: PsykosR Felkälla: Låg täckningsgrad i PsykosR. Svårt att definiera vilka som bör få insatsen.

44 Stöd för återhämtning i alla faser
Arbetsinriktad rehabilitering enligt av IPS-modellen, stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Kommuner /stadsdelar som erbjuder detta: Stockholms län – 25 av 37* (68%) Gotlands län – Erbjuds RIKET – 40% *2 stadsdelar svarade inte Källa: Öppna jämförelser socialpsykiatri, 2017

45 Rehabilitering i form av studier eller arbete
Stöd för återhämtning i alla faser Rehabilitering i form av studier eller arbete Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast inom ramen för forskning och utveckling […] erbjuda stöd till studier enligt modellen supported education (FoU). Socialtjänsten bör erbjuda anpassad daglig sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning till personer med schizofreni och schizofrenilik- nande tillstånd som för närvarande inte vill eller kan studera eller arbeta (prioritet 3).

46 Indikator: Saknar sysselsättning
Stöd för återhämtning i alla faser Mått: Andel personer år med diagnosen schizofreni och schizofrenilik- nande tillstånd som saknar sysselsättning, procent. Datakälla: PsykosR Felkälla: Låg täckningsgrad i PsykosR.

47 Boendeinsatser Stöd för återhämtning i alla faser Socialtjänsten bör
erbjuda boendestöd i egen bostad till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har svårigheter att självständigt klara sitt hemliv (prioritet 2) erbjuda boendeinsatser i form av bostad först till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som saknar egen bo- stad (prioritet 2) erbjuda bostad med särskild service anpassad till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har stora svårig- heter att självständigt klara sitt hemliv (prioritet 3). Socialtjänsten kan i undantagsfall erbjuda boendeinsatser i form av boendetrappa till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som saknar egen bo- stad (prioritet 10).

48 Indikator: Boendestöd i ordinärt boende
Stöd för återhämtning i alla faser Mått: Andel personer med diagnosen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som fått ett verkställt biståndsbeslut om boendestöd enligt socialtjänstlagen, procent, (och som inte bott i särskilt boende eller annat boende, eller har verkställt beslut om korttidsboende, eller har bostad med särskild service el. annan anpassad bostad enligt LSS). Datakälla: Patientregistret, registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Felkälla: Ingen information om personerna i uppföljningen har svårigheter att klara ett självständigt liv.

49 Indikator: Boendeinsatser i form av bostad först
Stöd för återhämtning i alla faser Mått (två olika indikatorer): Kommuner, stadsdelar/stadsområden som uppger att de kan erbjuda boendeinsatser i form av bostad först respektive boendetrappa till hemlösa personer med missbruk, beroende eller psykisk sjukdom. Datakälla: Enkät till kommunens/stadsdelens/stadsområdets ansvarig chef inom ramen för Socialstyrelsens öppna jämförelser. Felkälla: Möjliga fel i samband med datainsamling, och hur respondenten tolkar frågan.

50 Stöd för återhämtning i alla faser
Boendeinsatser i form av bostad först till personer med psykisk funktionsnedsättning Kommuner/stadsdelar som erbjuder detta: Stockholms län – 15 av 38* (39%) Gotlands län – Erbjuds inte RIKET – 21% *1 stadsdel svarade inte Källa: Öppna jämförelser socialpsykiatri, 2017

51 Stöd för återhämtning i alla faser
Boendeinsatser i form av vårdkedja till personer med psykisk funktionsnedsättning Kommuner/stadsdelar som erbjuder detta: Stockholms län – 27 av 38* (71%) Gotlands län – Erbjuds RIKET – 42% *1 stadsdel svarade inte Källa: Öppna jämförelser socialpsykiatri, 2017

52 Psykologisk behandling
Stöd för återhämtning i alla faser Psykologisk behandling Hälso- och sjukvården bör erbjuda kognitiv beteendeterapi till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och kvarstående psykossymtom (prioritet 2).

53 Indikator: Kognitiv beteendeterapi
Stöd för återhämtning i alla faser Mått: Andel som fått behandling med kognitiv beteendeterapi bland personer med diagnosen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd -med kvarstående psykossymtom (dvs. inte är i remission - mätning med PANSS och RS-S och som är lindrigt, måttligt eller påtagligt sjuka – mätning med CGI-S), procent. Datakälla: PsykosR Felkälla: Låg täckningsgrad i PsykosR.

54 Psykopedagogiska åtgärder
Stöd för återhämtning i alla faser Psykopedagogiska åtgärder Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda psykopedagogiska behandlingsprogram (t.ex. IMR och ESL) till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter eller det sociala samspelet med andra (prioritet 1) erbjuda psykopedagogisk utbildning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 2) erbjuda manualbaserad familjepsykoedukation till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och deras närstående (prioritet 3).

55 Indikator: Psykopedagogiska behandlingsprogram
Stöd för återhämtning i alla faser Mått: Andel personer med diagnosen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som behandlats inom ramen för ett psykopedagogiskt behandlingsprogram, procent. Datakälla: Patientregistret (Kombination av åtgärder: KVÅ: DU119 (återfallsprevention), KVÅ: DU118 (motiverande samtal), KVÅ: DU023 (psykopedagogisk utbildning), KVÅ: DV087 (Social träning med strukturerat upplägg). Felkälla: Vilken grupp bör få behandling? Ingen information om omfattningen av behandlingen. Brister i registrering av vårdåtgärder i patientregistret, enbart läkarbesök.

56 Indikator: Psykopedagogisk utbildning
Stöd för återhämtning i alla faser Indikator: Psykopedagogisk utbildning Mått: Andel nyinsjukande personer med diagnosen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som fått psykopedagogisk utbildning, procent. Datakälla: Patientregistret (KVÅ-kod: DU023) Felkälla: Brister i registrering av vårdåtgärder i patientregistret, enbart läkarbesök. PsykosR har också en fråga om detta.

57 Erbjuder social färdighetsträning (ESL) till personer med psykisk funktionsnedsättning
Stöd för återhämtning i alla faser Kommuner/stadsdelar som erbjuder detta: Stockholms län – 27 av 37 (73%) Gotlands län – Erbjuder RIKET – 52% *2 stadsdelar svarade inte Källa: Öppna jämförelser socialpsykiatri, 2017

58 Stöd och behandling vid akuta tillstånd
Hälso- och sjukvården bör erbjuda mobil krisintervention till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd i akut fas (prioritet 2).

59 Indikator: Mobil krisintervention
Akuta tillstånd Mått: Enheter inom specialiserad psykiatri som kan erbjuda mobil krisintervention till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd i akut fas. Insatserna ska utföras av personer med psykiatrisk kompetens, och möjlighet att administrera läkemedel dygnet runt. Interventionen bör ske utan dröjsmål och enligt en på förhand överenskommen krisplan. Datakälla: Enkät till ansvariga chefer vid specialistenheter Felkälla: Fel i samband med datainsamling, hur respondenten tolkar frågan.

60 Förebygga och behandla fysisk ohälsa
Fysisk hälsa Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda beteendepåverkande insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor (prioritet 2). erbjuda stöd i vårdkontakter till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som behöver somatisk vård (prioritet 2).

61 Indikator: Beteendepåverkande insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor
Fysisk hälsa Mått: Täljare: Personer enligt nämnaren som fått nedanstående åtgärder under de senaste 12 månaderna: d) Kvalificerad rådgivning kring fysisk aktivitet (KVÅ-kod DV133) e) Kvalificerad kostrådgivning (KVÅ-kod DV143). Datakälla: Patientregistret alt. PsykosR Felkälla: Bristande registrering av vårdåtgärder. Beteendepåverkande insatser - borde vara annat än samtal? Regelbundenhet? Låg täckningsgrad i PsykosR.

62 Eg. hälsofrämjande insatser, Ex rådgivning + kval. Rådgivning
1461 personer Stockholm 39 Gotland

63 Indikator: Stöd i kontakter med somatisk vård
Fysisk hälsa Mått (2 olika indikatorer): Enheter inom specialiserad vård alternativt inom kommuner, stadsdelar/stadsområden som har aktuell rutin för erbjuda stöd i kontakter med somatisk vård till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd alt. till personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning. Omfattar ex. hjälp med att kontakta vården, boka tid, förbereda frågor, vid behov följa med. Datakälla: Enkät till ansvariga chefer vid specialistenheter alt. till ansvarig chef inom kommun/stadsdel/stadsområde Felkälla: Möjliga fel i samband med datainsamling, och hur respondenten tolkar frågan.

64 Övriga indikatorer som speglar hur fysisk ohälsa förebyggs och behandlas
Fysisk hälsa Fysisk undersökning genomförd av läkare de senaste 12 månaderna (PsykosR). Läkemedelsinterventioner för att främja rökreduktion och rökfrihet (patientregistret och läkemedelsregistret)

65

66

67 Övergripande indikatorer
Dödlighet i jämförelse med befolkningen (patientregistret och dödsorsaksreg.) Total Suicid Ischemisk hjärtsjukdom Återinskrivning i sluten vård inom 28 dagar (patientregistret) Läkarkontakter i psykiatrisk öppenvård efter utskrivning (patientregistret) Hemlöshet (PsykosR) Läkemedel mot extrapyramidala biverkningar (patientreg och läkemedelsreg) Läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare (PsykosR) Rökning (PsykosR) Beteendepåverkande insatser för att främja rökfrihet (PsykosR) Egen försörjning (patientregistret, SCB:s försörjningsregister (RAKS), ) Rapportering till PsykosR (PsykosR och patientregistret)

68

69 1461 personer i Stockholm 39 Gotland

70 Täckningsgrad i PsykosR
PsykosR startade Kvalitetsregistrets volym ökar med cirka individer årligen. Årets täckningsgradsjämförelse visar att av de som registrerades under 2015 (antingen i PAR, PsykosR eller båda), så återfinns av dessa i PsykosR, vilket ger en täcknings-grad på 26,4 procent.

71 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

72 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
En bedömning av hur de centrala rekommendationerna kommer att påverka organisation, personalresurser, resursåtgång och kostnader Bedömningen utgår från en bild av hur vården bedrivs generellt på nationell nivå i dag Kostnadsberäkningar finns för några av case management-modellerna Kompletteringar till slutversion: de ekonomiska och organisatoriska konsekvenser som de centrala rekommendationerna innebär – Regionala seminarier och gapanalyser kompletterar bilden (patient-/brukarvolymer, behov av kompetenshöjningar etc.) Formulering av målnivåer

73 Sammanfattning av konsekvensanalys
Socialstyrelsens bedömningar av kostnader för de rekommenderade åtgärderna utgår från skattningar. Konsekvenserna beskrivs vanligen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men här ingår enbart ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård och socialtjänst. Rekommendationerna innebär generellt ökade kostnader för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. På sikt förväntas kostnaderna för hälso- och sjukvården och socialtjänsten på nationell nivå återgå till nuvarande kostnadsnivåer eller minska ytterligare. Stora regionala skillnader i utförande, och konsekvenserna kan därför bli både större och mindre på lokal nivå. Resurser behöver främst skjutas till för uppbyggnad av samverkan, kompetensutveckling, utbyggnad av kapacitet samt utveckling av system för uppföljning. Det finns effektiva åtgärder som inte används tillräckligt, men om de används så bör patienterna och brukarna må bättre och behovet av ytterligare vård och stöd minska något. Mindre behov av akuta insatser om man jobbar proaktivt och långsiktigt.

74 Från remissversion till slutversion
Regionala seminarier arrangeras av kommuner, regioner och landsting Möjligt att ge synpunkter på remissversionen Inkomna synpunkter bearbetas Litteratursökningar samt prioriteringsdiskussioner Eventuella nya frågeställningar Slutversion publiceras Möjligt att lämna synpunkter på remissversionen Via e-post eller via vanlig post till myndigheten Litteratursökningar samt prioriteringsdiskussioner - Om studier har publicerats som förväntas förändra slutsatserna - Nya frågeställningar

75 Adresser for-vard-och-stod-vid-schizofreni-och- schizofreniliknande-tillstand Synpunkter senast 15 januari 2018 till:

76 Prenumerera på nyhetsbrevet
Lägg till startsidan samt bild på deluxen

77 Tack! Kontakt: sofia.vonmalortie@socialstyrelsen.se 075-247 31 65
Mer information finns på: