Författare: Mattias Hadders

Författare: Mattias Hadders

Långsiktig Utvecklingsplan - LUP:en
Syfte Att ta fram denna långsiktiga utvecklingsplan (LUP) för svensk skridsko har flera syften. Det viktigaste är att: - Skapa bättre förutsättningar för föreningar och tränare/föräldrar/aktiva att utvecklas inom skridsko. Detta genom ett dokument som ligger till grund för utbildningar, diskussioner och forum som vi tror utvecklar svensk skridsko. - Det är ett krav från RF/SOK att vi för att erhålla elitstöd har upprättat dessa planer och dokument. När vi skriver skridsko så inkluderas samtliga idrotter inom Svenska Skridskoförbundet. Inlines, hastighet, short track, långfärd och roller derby. Skridsko är det samlingsbegrepp som används för vår verksamhet.

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN Varje individ är unik. Att skapa en långsiktig utvecklingsplan är ett sätt att försöka visa på en möjlig progression för individen. Det är dock mycket viktigt att påpeka att varje individ utvecklas mentalt, kognitivt, fysiskt och emotionellt olika och att det är många faktorer som skall tas i beaktning när träningen eller enskilda pass skall planeras. Det är därför att rekommendera att se detta som en guide och inte som en absolut sanning och det är viktigt att du som tränare eller förälder anpassar modellen efter den kunskap du har om den aktive och förutsättningarna runt omkring. Förutom den fysiska, tekniska, taktiska utvecklingen är det viktigt att se till den emotionella, sociala och kognitiva utvecklingen. Många praktiska ting skall också tas med; såsom tillgång till träningsanläggningar, skolgång, arbete, mm. Att göra en planering är komplext. Tanken är att du som tränare för åkare i steg 2-4 kan göra en kapacitetsanalys för det aktuella steget och därmed stämma av. Utifrån modellen och denna analys kan du och din åkare göra en individuell utvecklingsplan.

TIDIG ELLER SEN SPECIALISERING Traditionellt sett har vi inom svensk skridsko haft en tidig peakålder och tidig specialisering vad gäller främst hastighetsåkning. Peakåldern internationellt varierar. Det går med andra ord både att ha en tidig och sen specialisering. Detta medför att det är svårt att koppla direkta åldrar till utvecklingstrappan då det mycket beror på hur länge utövare åkt skridskor, vilka andra idrotter utövaren håller på med och vilken idrottsbakgrund utövaren har i övrigt. Det som dock är viktigt är att skridskoåkning är en unik rörelse som tar lång tid att lära sig och att optimera för toppresultat. Transfer mellan olika grenar på is eller grenar utanför is på inlines som är rörelsemässigt specifika har visat sig fungera. Det mest fundamentala verkar vara att åkaren gjort rörelsen många gånger. Det är svårt att lära sig att åka skridsko och att nå toppresultat även för den som har goda fysiska förutsättningar. Med detta som bakgrund så tror vi att det är viktigt att våra utövare åker mycket skridsko. Vilken typ av skridsko har mindre betydelse. Med över 300 ishallar, många nya bandyhallar och frysta isytor (naturligt och konstfryst) finns stora möjligheter att många lär sig åka skridsko. För rullskridskoidrotterna finns naturligtvis också goda möjligheter, i alla fall sommartid. De brister vi har idag med anläggningar relaterar i första hand till en 400m bana inomhus med toppförutsättningar och stabila yttre förhållanden för hastighetsåkning. Likaså saknas det inom inlines tävlingsbanor för track-diciplinerna. Inom Svenska Skridskoförbundet arrangeras multiskateläger som är en aktivitet för att främja skridskoåkning i fler av våra idrotter. Detta är läger där de aktiva provar på olika skridskodicipliner. Det finns flera syften med detta; t ex att ge de aktiva möjlighet att hitta sin bästa huvudgren och att ge en möjlighet att utveckla olika rörelsemönster. De är dock viktigt att påpeka att även om det krävs mycket skridskoåkning så är det viktigt att som ung utövare utvecklar alla grundformerna (se de två första stadierna i utvecklingstrappan). Det är viktigt att träna koordinativt och allsidigt. Val av skridskogren kan komma senare. Risken med tidig specialisering är bl a ensidig träning som kan leda till brister i den motoriska utvecklingen och att den aktive slutar p g a det blir för jobbigt eller tråkigt.

BIOLOGISK OCH KRONOLOGISK ÅLDER Vi har valt att göra vår långsiktiga utvecklingsplan utan att ange exakt ålder. Det är alltid möjligt att träna och utveckla alla kvalitéer. Det finns dock kunskaper om att vissa kvalitéer utvecklas bäst i vissa åldrar eller i vissa mognadsfaser. Det finns olika uppfattningar och teorier kring när dessa utvecklingsfaser infaller och förhåller sig till varandra. Den modell som tar sin ansats att styrningen strikt efter kronologisk ålder är Istvan Balyis modell för ”Long Term Athlete Development”. I vår modell för prestationsutveckling har vi tagit inspiration från Balyi. LTAD enligt Balyis modell går dock att ifrågasatta vetenskapligt på en hel del punkter. Exempel på nationella idrottsförbund som jobbat mycket med inspiration från LTAD är England och Kanada. Att lära sig olika rörelser och koordination samt rörlighet och snabbhet är de kvalitéer som är viktigast i de yngre åren. Därefter är det styrka och aerob förmåga som behöver utvecklas och ännu senare är det den anaeroba förmågan som fokus ska ligga på. Vi rekommenderar därför vidare läsning om barns och ungdomars fysiska utveckling i relation till ålder och mognad.

Den långsiktiga utvecklingsplanen delas in under följande steg: Steg 1: Det första skäret (0-6 år) Steg 2: Den roliga & grundläggande träningen (flickor 6-8, pojkar 6-9) Steg 3: Att lära sig att träna (flickor 8-11, pojkar 9-12) Steg 4: Att träna för att träna (flickor 11-15, pojkar 12-16) Steg 5: Att lära sig att tävla (kvinnor 15-17, män 16-18) Steg 6: Att träna för att tävla (kvinnor 17-21, män 18-21) Steg 7: Att lära sig att vinna (Short track: kvinnor & män , Hastighet: Kvinnor & män 25+) Steg 8: Att träna för att vinna (Short track: kvinnor & män 23+, Hastighet: kvinnor & män 25+) Steg 9: Aktiv hela livet (alla åldrar - alla får vara delaktiga)

Steg 1: Det första skäret (0-6 år) Det första skäret är där allt börjar. Deltagarna är i förskoleåldern och detta är det första steget där barnen lär sig olika rörelsemönster som tex springa, hoppa, kasta, fånga, sparka, flyta och glida. De flesta av dessa kunskaper kan vara föräldrarledda och göras i en park, isbana eller i en trädgård eller en annan anpassad miljö. Under senare hälften av detta skede bör det finnas strukturerad modell där barnen lär sig att åka skridskor. Ett bra sätt att börja är att att lära sig de grundläggande skridskofärdigheterna är balans och stå rakt på skridskorna. Övningar ska göras i ett lekformat som stimulerar och uppmuntrar till barnens nyfikenhet och intressen. Det finns inga skridskospecifika program för deltagare i steg 1. Upplägget som kan erbjudas av föreningarna bör fokusera på att erbjuda barnen att ha skoj samt lära barnen att åka skridskor. Det ska inte finnas något krav på att barnen behöver ex långa skenor för att deltaga. Det första skäret ska stimulera till att förbättrar utvecklingen av hjärnans funktion, fysisk koordination, grovmotorik, hållning och balans. Det hjälper också barnen att bygga förtroende, sociala färdigheter, emotionell kontroll, fantasi och samtidigt minska stress samt förbättra sömnen.

Steg 2: Den roliga & grundläggande träningen (flickor 6-8, pojkar 6-9) I steg 2 bör barn lära sig att röra sig mer effektivt, skaffa sig grundläggande rörelseförmåga och arbeta på Rörlighet, Balans, Koordination och Snabbhet. Allt ska ske på ett säkert sätt samt i en välkomnande och rolig miljö. Helst ska barn prova på många olika idrotter och aktiviteter för att utveckla sin fysiska förmåga. På banan ska barn undervisas i skridskoåkningen grundläggande element samt skridskoåkningen specifika färdigheter. Utövaren befinner sig i en tidig grundskoleålder och behöver delta i en varierad idrottsmiljö som är välstrukturerad och klubbaserad samt att verksamheten ska fokuserar på nöje. Träningen baseras på att använda hela banytan, åkning på olika banor och i båda riktningarna. Hastighet, short track, långfärd och inlinesåkarna bör uppmuntras att börja åka skridskor med långa skenor, men först när de är helt bekväma på de skridskorna de startade på och att de kan åka framåt, vända sig och bibehålla balansen. För Roller derby är det mer naturligt att barn redan från början startar på quads. Tävlingar för åkare i denna ålder ska vara i hemmamiljön som exempelvis mindre klubbtävlingar. Dessa tävlingar bör arrangeras relativt regelbundet och ingå som en del i programmet samt ligga till grund som en första introduktion till en mer formell tävlingsverksamhet. Klubbtävlingarna bör har en variation av ”tävling”, Exempelvis kan man tävla både på short track och hastighet på en bana som motsvarar cirka 100m eller mindre eller tävlingsformer som baseras på lek med olika övningar i skridskoposition som ska förstärka den aktives utveckling. Mer formella klubbtävlingar och distriktstävlingar kan införas, men är inte en hög prioritet och bör begränsas till en eller två tävlingar per säsong.

Steg 2: Den roliga & grundläggande träningen (flickor 6-8, pojkar 6-9) Att tänka på: Åkaren bör engageras i skridskoåkning och aktiviteter som erbjuds under större delen av tiden som de är på banan Programmet bör fokusera på kompetensutveckling inom skridskoåkning och grundläggande teknik, inte förberedelse för tävling. Lek och roliga tävlingar bör användas för att utveckla och stärka snabbhet och skicklighet. Motoriken mellan hand och fot kan utvecklas väl av de aktiva under detta skede. Verksamheten bör utmana åkaren att utveckla smidighet, balans, koordination och fart. Uppvärmning utanför isen/banan ska uppmuntras för att stärka utvecklingen av fysisk kunnighet och grundläggande rörelseförmåga. För att bemästra olika skridskoövningar kräver det en stor grad av upprepning. Ju fler tränare och medhjälpare desto bättre - individuell återkoppling kommer avsevärt att påskynda utvecklingen hos åkaren.

Steg 3: Att lära sig att träna (flickor 8-11, pojkar 9-12) Att lära sig att träna är det viktigaste steget för att utveckla idrottens specifika färdigheter (teknik). Det är också nu som utövaren kan börja att mer aktivt engagera sig i att tävla, men förberedelserna för tävlingen är inte i fokus. Många barn kan börja utveckla en preferens för en viss idrott, men för hela idrottsutvecklingen ska utövaren engagera sig i ett brett utbud av aktiviteter och bör fortsätta att vara aktiv inom två till tre andra idrotter under hela året. Att fokusera på en enda idrott är att inte att rekommendera. Deltagarna är nu i en sen grundskoleålder och behöver delta i en mängd olika välstrukturerade och klubbaserade verksamheter som fokuserar på utveckling av skridskoteknik, samtidigt som inlärningsmiljön ska vara rolig. De flesta åkare kommer att träna på långa skenor eller quads, men bör också erbjudas att öva på grundläggande teknik på andra modeller av skridskor. Det bör uppmuntras att även träna på olika banor som exempelvis short track och hastighetsåknings varierande banor. Tävlingar bör vara en regelbunden del av planeringen och det ska successivt införas mer formella tävlingar på lokal och distriktsnivå. Mindre tävlingar och formella tävlingar bör har en kombination av korta distanser på en bana av 100m eller mindre. Tävlingarna ska också stimulera en introduktion till uthållighet och lagtävlingar samt kunskapsbaserade händelser som förstärker utvecklingen av skridskospecifika färdigheter.

Steg 3: Att lära sig att träna (flickor 8-11, pojkar 9-12) I startskedet av Att lära sig att träna I detta skede är det en bra fas att börja med skridskoåkning och här finns det ett stort utrymmet för utveckling. Det är i denna fas där många olympiska skridskoåkare tog upp idrotten. Utövare som har lärt sig att åka skridskor genom att använda sig av hockey eller konståkningsskridskor med dess tekniska element kommer snabbt kunna utveckla skridskosportens färdigheter och utveckla tekniska egenskaper. För de som aldrig har åkt skridskor före kommer det att ta lite längre tid för att komma upp till åkare i samma nivå och ålder, eftersom de först kommer att behöva skaffa sig grundläggande kunskaper i skridskoåkning. För alla åkare är det viktigt att ta sig tid att lära sig rätt skridskoteknik även om de har styrkan för att åka snabbt. I slutet av lärande av Att lära sig att träna I slutet av detta skede påbörjas pubertetsfasen. Det är ett enkelt sätt att märka av början av puberteten och den snabba tillväxten som medföljer. Många föräldrar går igenom olika ritualer i samband med födelsedagar som att mäta hur långt ett barn har blivit och exempelvis har en del en dörrkarm där man kan notera hur mycket barnet har vuxit för att sedan checka av igen ifall det har skett någon förändring över tid. Under åren från cirka 6 års ålder tills början av puberteten växer barnet i en konstant hastighet och vanligtvis mellan 5-6 centimeter per år. Om värdet ökar vet du att barnet är i början av ungdomsåren och att puberteten inte är långt borta. Att mäta och notera barnets längd var tredje månad från cirka åtta års ålder och framåt ger en ännu mer rättvisande bild. Genom att hålla reda på den här informationen, kommer det att bli lättare att bestämma vilket upplägg och tävlingar som är lämpliga för varje åkare. Genom puberteten kan det variera mellan åkare i samma "kronologiska ålder" upp till fem års skillnad i fråga om utvecklingsålder.

Steg 3: Att lära sig att träna (flickor 8-11, pojkar 9-12) Att tänka på: Att lära sig att träna och dess olika utvecklingsstadium utgörs av ”Fönstret av Inlärningsförmåga. Inriktningen ska vara att utveckla färdigheter inom skridskoåkning och teknik samt förbättra alla grundläggande rörelseförmågor. Fokus bör ligga på kompetensutveckling inom träning och INTE träna volym (t ex. åka massor av varv). Arbeta med flexibilitet och utveckla en uthållighet genom lek eller stafetter. Hjärnan är nästan utvecklad till en vuxen persons storlek och har en stor förmåga att lära sig att utveckla olika övningar. Barn som är sent utvecklade (de som går in i puberteten senare än sina jämnåriga) har en fördel när det gäller inlärningsförmåga, eftersom denna fas varar längre för dem, även om det innebär att det inte går lika snabbt på kort sikt. Genom denna ålder har barn utvecklat tydliga idéer och tankar om vilka idrotter som de vill utöva och känner sig framgångsrika i. Detta bör uppmuntras. Men att bara fokusera på en idrott och denna period bör ändå motarbetas.

Steg 4: Att träna för att träna (flickor 11-15, pojkar 12-16) Steget ”Att träna för att träna” är en av de viktigaste stegen för utövarens utveckling. Det är ofta i det skedet som utövaren tar ett beslut kring att fortsätta med sin idrott eller väljer att sluta, och det kan relateras till puberteten och sociala påtryckningar från exempelvis vänner. Programmet i detta steg måste anpassas till varje utövares individuella tillväxt och utveckling. En positiv erfarenhet är att programmet skall kännetecknas av hög kvalitet, ett väl utvecklat och lämpligt program och noggrann övervakning. Detta kan resultera till att utövaren kommer att få med sig en stabil grund att stå på för att bedriva idrott hela livet och kunna bedriva tävlingsinriktad idrott. Utövarna i detta steg går i mellan/högstadiet och går nu igenom en stor utveckling vad gäller tillväxten. Åldrarna som definierar detta skede är baserade på den ungefärliga starten och slutet av tillväxten. Denna period är i allmänhet definierad som åldrarna 11 till 15 år för flickor och 12 till 16 år för pojkar. Utövaren utvecklas nu till att bli en atlet och det rekommenderas starkt att börja träna upp en bas av aerob uthållighet och stärka sina idrottsspecifika färdigheter. Mot slutet av detta steg måste utövarna fokusera på styrka och anaerob (alacticida energisystemet) kapaciteter. I detta steget är nu utövaren redo att stärka upp sina grundläggande idrottsspecifika kompetenser och taktik. För utövare som vill bedriva tävling eller match på en högre nivå krävs det nu än fler träningstimmar och planering för att utveckla varje utövares långsiktiga potential.

Steg 4: Att träna för att träna (flickor 11-15, pojkar 12-16) Att tänka på I steget ”Att träna för att träna” finns två kända scenarion. 1: Utövaren fortsätter med sin idrott. 2: Utövaren väljer att sluta. Idrottare kan visa på en speciell talang, tävlar för att vinna, och gör sitt bästa. Det är av stor betydelse att utövaren fortsatt ges tid att utveckla sin kompetens och fysiska kapaciteter än att enbart tävla i formella sammanhang. För att maximera utövarens långsiktiga potential att vinna bör förbli ett sekundärt betoning. Den tekniska utvecklingen är fortfarande en viktig nyckeln, medan en stor del av de grundläggande tekniska färdigheter utvecklas i detta steg. Medan utövaren växer kommer de att behöva mycket tid att anpassa sig till deras ökade storlek, styrka och hastighet. Den sociala aspekten inom idrotten är mycket viktigt och ungdomar vill kunna ansluta sig till sina kamrater. Lagbaserade verksamheter och liknande initiativ stärker känslan av att tillhöra en grupp eller klubb, vilket är ett viktigt medel för att förstärka detta. Alla 14-åringar är inte lika vilket beror på de individuella skillnaderna under den fysiska tillväxten. En utövare kan vara så mycket som två år yngre eller äldre än sin kronologiska ålder . I samband med att utövaren växer och framförallt om tillväxten går väldigt snabbt kan utövarens färdigheter och rörelseförmåga hämmas avsevärt. Utveckling av fysiska, sociala, psykologiska och känslomässiga faktorer går inte alltid går hand i hand, se till att överväga alla faktorer för att avgöra om utövaren är beredd att satsa på träning, tävling eller en match på en högre nivå. Specialisering på vissa distanser i short track och hastighetsåkning bör undvikas. Fysiska och psykiska kapaciteter är fortfarande under utveckling vilket gör det svårt att avgöra hur en utövare i slutändan kommer att lyckas. Många utövare som tidigt identifierats som sprinters har utvecklats till medel och långdistansåkare och vice versa, medan många framgångsrika internationella utövare mellan sena tonåren till tidiga 20 års ålder har gått över från short track till hastighetsåkning. Inom roller derbyn bör aktiva spela på alla positioner.

5. ATT LÄRA SIG ATT TÄVLA (Män: år, Kvinnor år) Att lära sig att tävla är ett utvecklingsstadium där utövaren börjar engagera sig mer på att högprestera och betoning på utbildning inom förberedelserna inför tävlingen är viktig. Utövaren kommer att träna för att stärka dennes tekniska och taktiska förmåga och fortsätta att bygga upp sin fysiska kapacitet. I detta skede av utvecklingen är alla fysiska kapaciteter helt träningsbara. Utövare i detta steg går nu på gymnasiet och det är nu som utövaren väljer att prioritera sin idrott på en högre nivå. Utövaren måste åta sig stora volymer och högintensiv träning under hela året. Det är inte alla utövare som når denna nivå i sin utveckling och väljer därför att fortsätta med sin idrott på en lägre nivå. I detta steg finns en ökad betoning på tävlingar & matcher, men det är fortfarande mycket viktigt att utvecklingen sker inom de fysiska kapaciteterna eftersom det handlar om att optimera utövarens motor. Det bör understrykas att alla mål i detta steg måste uppnås innan målen för steget ”Träna för att tävla" kan börja. Det är också viktigt att utövaren får undervisning i ämnen som kost, idrottspsykologi, återhämtning, skadeförebyggande och skadehantering. Mer formella tävlingar blir mer framträdande i årsplaneringen för träning, tävling och återhämtning. I detta steg omfattar tävlingar som större nationella och internationella evenemang. Utövaren får fortsätta att tävla med dem som tränar på lägre volymer för att på så sätt vara aktiva, men blir alltmer slussade till mer konkurrenskraftiga nivåer. Taktisk utveckling är nyckeln under detta skede och ett stort antal av de tävlingar (träningstävlingar och formella tävlingar) som utövaren deltar i, kommer att vara viktiga för att träna, lära sig och experimentera med olika taktiker.

5. ATT LÄRA SIG ATT TÄVLA (Män: år, Kvinnor år) Att tänka på Utövare som nått steget Att lära sig att tävla bör inte jämföras med genomsnittet av utövare som deltar i andra idrotter som erbjuds. Dessa utövare kännetecknas av erkänd talang och som har valt en elitväg, vilket innebär en väg som många andra utövare inte väljer. Utövarna är nu på den nivån så att de deltar på tävlingar som gör det möjligt att kvala in till nationella och internationella tävlingar samt har en möjlighet att deltaga i eventuella träningsgrupper på distriktsnivå eller landslagsnivå (Unga Blågult) I denna fas av har de flesta åkare nu valt inriktning mot vilken idrott de vill satsa på. Det är samtidigt viktigt att uppmuntra utövarna och utöva de olika idrotterna och även tävla på alla distanser. Utövaren behöver nu en bra kombination av året-runtträning, högintensiv träning, enskilda träningspass och positionsspecifik träning för att vara redo att gå vidare till nästa steg i utvecklingen. Utövaren lär sig att utföra tekniska och taktiska färdigheter under olika tävlingslika pass i träningen. Just nu fyller de på sin verktygslåda med verktyg för att vara redo för tävlingssammanhanget. Det läggs nu en större vikt vid att tävla vid större tävlingar, både nationellt & internationellt. Utövaren måste nu sträva efter att leverera resultat i både träning och tävling. Tränaren ska konsekvent använda sig en periodisering i träningen för att uppnå optimal prestation. Tränaren och utövaren måste planera för kombinationen mellan mindre träning och formtoppning, samt finna utrymme för en ökad träningsvolym. En minskad träningsvolym innebär en minskning av både intensitet och volym och ska ge förutsättningar till en formtopp mot större tävlingar.

6. TRÄNA FÖR TÄVLA (Män: år, Kvinnor år) Steget Träna för att tävla är ett utvecklingsstadium som bygger vidare på Att lära sig att tävla. Utövaren har tagit steget och befinner sig på den högpresterande vägen. Betoningen ligger nu på förberedelser för tävling och träningsprogrammet blir nu allt mer individuellt. Utövaren ska fortsätta att träna för att stärka deras tekniska och taktiska förmåga och bygga deras fysiska kapacitet. Utövarna i detta steg går är nu i slutfasen av sin gymnasieutbildning alternativt studerar vid högskola eller universitet. I vissa undantag kan utövare utöva sin idrott på en professionell nivå där man erhåller ett personligt stöd från Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och personliga sponsorer. I allmänhet tillhör man en satsning som Unga Blågult och Blågult. Utövarna har nu åtagit sig att en stor volym av träning och mer högintensiv träning under hela året och följs nu mer noga av tränare och resurspersoner. Endast en del av de utövarna som gick in i steget Att lära sig att tävla kommer vidare in i detta steget, eftersom det är det stadium där utövaren definitivt måste engagera sig på den högpresterande nivån. Det är dock möjligt för utövare att stanna kvar i steget Att lära sig att tävla för att fortsätta med att utveckla volym och intensitet för att vid ett senare tillfälle ta steget vidare in ”Att träna för att tävla”. Det bör noteras att alla målen i ”Att lära för att tävla" måste uppnås innan målen för "Träna för att tävla" kan börja. Undervisning i ämnen som kost, idrottspsykologi, återhämtning, skadeförebyggande och skadehantering blir också mycket viktigt att arbeta vidare med och det rekommenderas att ta hjälp från ämnesexperter. Formella tävlingar av större karaktär på både nationell och internationell nivå blir mer framträdande i årsplaneringen och det ska tydligt framgå en periodiseringen mellan träning, tävling och återhämtning. Valet av tävlingar bestäms av tränaren, och där är det viktigt att finna en lämplig balans mellan att få tävlingserfarenhet och garantera tillräckligt med tid för träning. För juniorer kommer fokus att ligga på Junior-VM och tävlingar som ligger till grund för kvalificering till mästerskapet. För åkare som inte når de högsta internationella tävlingarna ska fokuset ligga på nationella mästerskapen och mindre internationella tävlingar Utövare som når steget Träna för Tävla karaktiseras inte som samhällets genomsnittliga idrottsutövare. Utövarna kan kännetecknas som talangfulla idrottsutövare som har valt en elitinriktad väg. Idrottare med erkänd talang som har valt en elit väg, vilket är ett fåtal som väljer. Utövarna eftersträvar att kvalificera sig internationell tävlingar och ingår med största sannolikhet i Blågult eller Unga Blågult.

6. TRÄNA FÖR TÄVLA (Män: år, Kvinnor år) Att tänka på Utövarna behöver en varierad träning året runt med fokus på specifik positionsträning och hög intensiv inriktning träning samt att det ska finnas ett individuellt upplägg för varje utövare. Dessa steg är viktiga och ska ligga till grund för att vara redo att gå vidare till nästa steg i utvecklingen. Utövarna lär sig att utföra tekniska och taktiska färdigheter under olika tävlingslika moment under träning. Inför tävlingar på hög nivå är det av stor vikt att man i samband med träningen gör en så optimal tävlingsförberedelse som möjligt. Fortsätta att anpassa och förbättra utövarnas individuella träningsprogram, återhämtningsprogram, psykologisk förberedelse och tekniska utveckling. Betona utövarnas enskilda förberedelser som berör varje utövares individuella styrkor och svagheter. Utövaren måste sträva efter att leverera stora resultat i både träning och tävling. Tränare ska konsekvent använda sig en periodiseringsmodell i träningen för att uppnå optimal prestation. Tränare och utövaren måste planera för kombinationen mellan mindre träning och formtoppning, samt finna utrymme för en ökad träningsvolym. Inför större tävlingar/turneringar minskar träningens intensitet och volym och ska ge förutsättningar till en formtoppning och en optimal prestation för varje utövare.

7. ATT LÄRA SIG ATT VINNA ålder: Att lära sig att vinna är en av de två sista stegen i utveckling. Idrottaren bör befinna sig i något av förbundets utvecklingslag eller landslag och bör tävla regelbundet med målet att erhålla en plats i världscupslaget. Att vara en utövare i ”Att lära sig att vinna” kan jämställas med en magisterexamen på universitet eller högskola. Alla utövare som kommer in i detta skede har uppnått målen för ”Träna för att Tävla” och kommer i detta skede att fortsätta att arbeta med prioriterade områden. Förberedelserna är mycket specialiserade och fokuset är att förfina den kompetens som krävs för att nå medaljer och podiumplatser på den högsta internationella nivån. Dessa utövare är idrottare med identifierade talang att bedriva högintensiv träning och träning med hög volym för att vinna internationella tävlingar. De är nu heltidsidrottare. De tidigare stadierna har utvecklat och optimerat färdigheter, taktik, och tillhörande kapacitet för varje utövare. Utövaren har nu insett sin fulla genetiska potential. De måste nu träna för att maximera och underhålla sin konkurrenskraft på den högsta nivån. Utövaren kräver metoder för uppnå en nivå som motsvarar världsklass, utrustning och anläggningar som uppfyller kraven för idrotten.

7. ATT LÄRA SIG ATT VINNA Att tänka på: Utövaren ska träna för att tävla på den högsta nivån. Prestationsresultat är första prioritet.. Utövaren ska ha utvecklat förmågan att kunna prestera när det gäller. Tränaren ska säkerställa att träningen kännetecknas av högintensiv träning och hög volym. Tränaren planerar viloperioder för att förebygga fysisk och psykisk utbrändhet. Periodisering av träning och tävling har utvecklats som ett sätt att ge en optimal ram för prestation. I detta steg ska det finnas tävlingar som karakteriseras som mindre viktiga dvs träningstävling, och som ska ligga till grund till en förberedelse mot större tävlingar. Målet med steget är maximera och underhålla utövarens samtliga kapaciteter. Utövaren lär sig att anpassa sig till olika miljöer för att kunna prestera sitt bästa.

8. ATT TRÄNA FÖR ATT VINNA ålder: I steget ”Att träna för att vinna” är den sista fasen i utvecklingen som baseras på tävling och prestation, vilket också är den det sista steget innan utövaren väljer att sluta och gå vidare in steget ”Aktiv hela livet”. Utövaren ska i detta skede vara en del av en landslagssatsning och strävar efter medaljer på internationella mästerskap som EM, VM, och OS samt världscuper. Alla utövare ska i detta skede ha uppnått samtliga mål genom samtliga steg och successivt nått målet att lära sig att vinna. Förberedelserna är mycket specialiserade och det primära är att tävla på internationella evenemang. Dessa åkare är idrottare med identifierade talang för att bedriva högintensiv träning för att vinna internationella evenemang. De är nu heltidsidrottare. De tidigare stegen har utvecklat och optimerat färdigheter, taktik, och tillhörande kapacitet för varje utövare. Utövaren har nu insett sin fulla genetiska potential. De måste nu träna för att maximera och underhålla sin konkurrenskraft på den högsta nivån. Utövaren kräver metoder för uppnå en nivå som motsvarar världsklass, utrustning och anläggningar som uppfyller kraven för idrotten och ska ha en god dialog med ansvarig förbundstränare. Utövaren i detta skede ska veta vad som krävs för att vinna och utvecklar planer med sina tränare att vara som bäst när det gäller.

8. ATT TRÄNA FÖR ATT VINNA Att tänka på Utövaren kräver träningsmetoder för att nå absoluta världsklass, utrustning och anläggningar som uppfyller kraven för idrotten. Ansvarig landslagstränare ska vara involverad i träning och förberedelser mot viktiga tävlingar. Utövaren ska träna med målet att nå toppen på internationella tävlingar. Prestationsresultat är första prioritet. Utövaren ska ha utvecklat en förmågan att kunna prestera när det gäller. Tränaren ska se till att träningen kännetecknas av hög intensitet och lämplig volym. Tränaren planerar viloperioder för att förebygga fysisk och psykisk utbrändhet. Träningen måste vara periodiserar för optimera prestationen vid större tävlingar. I detta steg ska det finnas tävlingar som karakteriseras som mindre viktiga dvs träningstävling, och som ska ligga till grund till en förberedelse mot större tävlingar. Målet med steget är maximera och underhålla utövarens samtliga kapaciteter. Utövaren lär sig att anpassa sig till olika miljöer för att kunna prestera sitt bästa.

9. AKTIV HELA LIVET (alla som vill utöva skridsko och för alla åldrar) Aktiv hela livet är den sk slutdestinationen för en utövare som har genomgått samtliga steg och nått toppen på stora internationella tävlingar. Utövaren har nu en möjlighet att njuta av sin karriär samt en möjligheter att ge tillbaka till unga utövare och utveckla idrotten. Aktiv hela livet är också öppet för samtlig människor som vill utöva skridsko på något sätt. Det kan vara i lekform eller som en motion/hälsoform. I detta steg ställs inga krav på deltagande i större tävlingar som VM eller OS. Det må hända att utövare som nått upp till Veteranklass vill fortsätta med att konkurrera på Masterstävlingar, medan andra fortsätter med idrotten som en del av att få en bättre hälsa eller personlig tillfredsställelse. Efter att ha genomgått de olika stegen i LUP:en bör utövaren och tränaren fått en god bild samt en förståelse för Fysisk aktivitet Rörelseglädje Idrottens olika krav och rekommendationer för respektive steg Inom Svensk Skridsko behöver vi utbilda fler tränare för respektive nivå för att skapa förutsättningar att utövaren ges en möjlighet att gå vidare tills nästa steg och med möjligheten att bli en topputövare. Per idag har Svenska Skridskoförbundet startat upp utbildningsprogram för tränare, där syftet är att höja och bredda tränarkompetensen.

Författare: Mattias Hadders

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Författare: Mattias Hadders"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Författare: Mattias Hadders

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Författare: Mattias Hadders"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss