Onsdag 7 december 2016 Västernorrlands län

En presentation över ämnet: "Onsdag 7 december 2016 Västernorrlands län"— Presentationens avskrift:

1 Onsdag 7 december 2016 Västernorrlands län
Prognospresentation Onsdag 7 december 2016 Västernorrlands län

2 Välkomna! Therese Sjögren Arbetsförmedlingschef Sundsvall/Ånge Martin Gandal Utredare

3 Syfte Presentera resultatet av Arbetsförmedlingens prognosarbete för Västernorrlands Län Beskriva aktuella förutsättningar på arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingens uppdrag Diskutera lokala och regionala förutsättningar och samarbeten för en fungerande arbetsmarknad.

4 Prognos HT-2016

5 Omvärlden, Sverige och länet
Vi ser att den globala ekonomin och världshandel tappar fart. Effekterna av presidentvalet i USA är svårt att sia dock är det klart att det har blivit mer osäkert ute på marknaderna. I Euroområdet råder det fortfarande en dämpad ekonomi där det är främst Tyskland och Storbritannien som håller upp tillväxten. Sverige har en stark ekonomi i jämförelse med Europa, dock har tillväxten bromsat, dock på en hög nivå. Det är främst hushållens konsumtion som har minskat. Sverige arbetsmarknad är mycket stark, vi har en hög sysselsättningsgrad, lägre arbetslöshetstider och en låg arbetslöshet Länets arbetsmarknad är inte lika stark som riket men likväl mycket stark. Arbetslösheten har stadigt varit på väg nedåt. Dock stora skillnader inom kommunerna där Sundvallregionen går bättre än Örnsköldsvik. Enligt Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet är konjunkturen mycket starkare än normalt, vilket tyder på att länets företag är mycket positiva. Dock är det viktigt att poängtera länet har en laggad effekt i efterhand. Med vill jag säga att den positiva utvecklingen i landet får en försenad effekt på länet som vi ser nu. Kapacitetsutnyttjande är mycket högt och ligger över riksgenomsnittet, där 25 % av arbetsställena har nått sitt kapacitetstak och där det är fler antal företag som planerar att utöka sin arbetsstyrka. Branscherna : Industri ser vi en viss ljusning för, dock kommer det inte bli några större sysselsättningsförändringar. Det är bättre konjunktur i Sundsvalls området i jämförelse med Örnsköldsviktrakten. Oftast mindre företag som går lite bättre. Företagarna är mycket positiva dock kommer från en låg nivå. Byggverksamheten är det väldigt positivt och det byggs mycket särskilt i Sundsvall. I undersökningen är byggverksamheten väldigt positiva. Sysselsättningen kommer att öka dock hämnas på grund av arbetskraftsbristen. Privata tjänster(Hotell och restaurang, Transport, finansiella och ftg tjänster infor och kommunikation, handeln) är fortsatt väldigt positiva dock har blivit en viss dämpning jämfört med samma tid förra året. Handeln är mest positiva av de privata tjänsterna. Näst mest positiv är information och kommunikation. Bedömningen är att sysselsättning ökar dock kommer kompetensbrister sätta stopp för stora ökningar främst inom information och kommunikation. Offentliga tjänster: Både privata (50 %) och offentliga (40 %) verksamheter har upplevd en ökad efterfrågan på deras tjänster. En åldrade befolkning sätter stora krav på anpassning av verksamhet samt ett krympande skatteunderlag. Detta med tydliga brister inom en rad yrken så bedömer vi att sysselsättningen kommer att öka dock sparsamt på grund av arbetskraftbrist och kommunernas och landstingets egna budgetram. Vi prognoserar att sysselsättningen kommer öka under 2017 med 200 personer. Denna sysselsättningsökning är stark driven av konjunkturen och de expansiva byggandet. Arbetslösheten bedöms öka under det sista kvartalet 2017 öka med 200 personer (9,1 %).. Ökningen under 2017 beror på ett större inflöde till arbetskraften av utrikes födda som baseras till viss del av kommuntilldelningen dock finns det vissa osäkerheter kring när inflödet kommer. Som slutsats för både arbetslösheten och sysselsättningen är att dämpning av ökning för sysselsättningen och en ökning av arbetslösheten är sammankopplat till ……

6 Kompetensförsörjning, brist på arbetskraft och arbetskraften
Som slutsats för både arbetslösheten och sysselsättningen är att dämpning av ökning för sysselsättningen och en ökning av arbetslösheten är sammankopplat till …… Sysselsättnings ökningen kunde bli änne mer och arbetslösheten kunde bli ännu längre. Allt beror på arbetsgivarnas förmåga att hitta arbetskraft och hur arbetskraftutbudet ser ut i nuläget. Statistik visar att länets sysselsättningsökningar har varit strikt kopplat till ålder gruppen år. Detta betyder att allt fler av våra äldre jobbar i högre utsträckning. Sedan 2004 har antalet åringar ökad sin sysselsättningsgrad med 16 %. Mycket högre än någon annan grupp. Berätta historian om förmedlaren som hade en person som satt på ett företags hälsoavdelning som miljöinspektör och var 80 år. En liten varningsflagg är även att den andra gruppen som haft sysselsättningsökningar är gruppen åringar. Detta visar den stora bristen inom länet. Att det är tydligt att arbetsgivarna måste ta ur grupper som tidigare inte deltagit i sysselsättningen. Detta är alarmerade, att fler yngre som borde utbilda sig och bidra till tillväxten och kompetens börjar arbeta istället. De privata arbetsgivarna som har upplevts brister ligger på ungefär 30 procent av arbetsgivarna. Det har varit en stadig uppgång sedan 2009 och man ligger ungefär på en nivå som riket. De stora problemen finns hos de offentliga arbetsgivarna. Där nästan 70 procent av de tillfrågade verksamheterna uppger en brist på arbetskraft. Detta är den högst mätta bristen någonsin. Vårat uppdrag är självklart att matcha till arbete dock så börjar det allt bli tydligt att vi måste vara aktiva med matcha till utbildning också för att kunna bidra till kompetensförsörjningen. Arbetskraftutbudet har förändras. Av de vi har inskrivna på förmedlingen är 70 % i utsatt ställning (utomeuropeiska personer, personer med högst förgymnasialutbildning, personer med funktionnedsättning med nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa i åldrarna år). Vilket medför större matchningsproblem eftersom de står längre ifrån arbetsmarknadens förfogade. De största ökningen av de utsatta grupperna är utomeuropeisk födda. Dessa personer är mycket viktiga för vår framtida försörjning. Dock är denna grupp väldigt heterogen där t.ex. utbildningsnivå skiljer sig väldigt mellan grupperna. Vårt arbetskraftutbud har förändrats och kommer att fortsätta förändras. byt till bilden.

7 Bilden visar en tydlig och stadig förändring av vårt arbetskraft utbud
Bilden visar en tydlig och stadig förändring av vårt arbetskraft utbud. Antalet inrikes födda i länet i arbetsför ålder har stadigt sjunkit sedan Detta i sig kommer att skapa stora kompetensbrister, brist på arbetskraft och arbetskraften kommer att förändras och kommer fortsätta förändras långt framöver. Som diagrammet visar är det tydligt att andelen utrikes födda kommer att kunna fylla till stor del av den minskning i arbetsför befolkning som länet tappar hos de inrikes födda. Detta kräver dock att arbetskraften används….. Om vi inte tar vara på denna grupp kommer det medföra stora konsekvenser….nästa bild.

8 Källa: SCB Säg man vilken tror ni är 2015 och vilken tror ni är 1968 ? Av bilden är det tydligt att länets framtida kompetens och försörjning börda är väldigt olikt än för 40 år sedan. Utmaningen som finns idag är mycket olikt än den för 40 år sedan. Hur ska vi klara av att ta hand om våra äldre, som bli allt äldre samt sjukare? Kompetensbristen kommer bara större eftersom en större andel av befolkningen kommer bli allt äldre. För företagen och arbetsgivarna kommer det handla mångt och mycket att konkurrera om samma arbetskraft. Länet har väldigt stora utmaningar främst rörande den demografiska utvecklingen. Länet demografiska struktur är även annorlunda från riket byt till nästa bild. 1968 2015

9 Källa: SCB Länet Riket Källa: SCB
Bilden även här talar sitt tydliga språk att länets demografiska struktur är ofördelaktig i länet i jämförelse med riket. Av diagrammet framgår att länet har en väldigt smal midja och stort huvud. Vem ska försörja oss? Utifrån rådande befolkningspyramid kommer arbetskraftbristen och kompetensförsörjning bli ännu svårare. Sysselsättningsökningar har varit bland den äldre åldersgruppen år. Alternativet är att låta de äldre jobb längre. Som tidigare bild visar är det tydligt att de svenskfödda kommer inte kunna klara av att täcka de arbetskraftsbrister som uppkommit. Länet Källa: SCB Riket

10 Nuläge Önskat läge Detta är enbart en illustration för att visa matchningsläget i nuläget. Jag ska kort förklara bilden. Den övre pilen är de arbetssökande och vårt nuvarande arbetskraftutbud och den nedre pilen är våra arbetsgivare(dock lite förlegat med en fabrik men ni förstår syftet) De två pilarna som visar nuläget är alltså hur det ser ut idag med ett arbetskraftutbud som är långt ifrån arbetsgivarnas krav på de anställda. En optimal situation är att försöka få de båda kurvorna att mötas på mitten. Vi måste se till att de sökande allt mer efterfrågar arbetsgivarnas krav dock kommer arbetsgivarna även behöva anpassa deras krav utifrån rådande situation. Detta hänför till de kompetensgapet som Therese kommer prata om sedan. Diskussionsfrågor: Vad ser ni för lösningar ? Eller man kanske ska säga vad ser ni för möjligheter ? Vad är dem största hindren för att ta in utsatta personer i verksamheten ? Utomeuropeiska ? Hur ska vi(aktörer på arbetsmarknaden) arbeta tillsammans för att i högre grad integrera dessa personer i samhället och på arbetsmarknaden ? Vad gör vi(aktörer på arbetsmarknaden) rätt idag ? Gör vi rätt i nuläget, är vi på rätt väg ? Vad ska vi fortsätta med ? Vad ska vi sluta med ? Vad kan vi lära sig av varandra ? Vad måste vi göra mer ?

11 Konsekvenser Konsekvenser av att arbetskraftbristen, kompetensbristen, det förändrade arbetskraftsutbudet är många: För att räkna upp några: Privat; Allt fler företag (32,2 %) uppger att de har haft en brist av arbetskraft vid rekryteringar jämfört med våren 2013 där det var 23,3 % som uppgav arbetskraftbrist. Detta är procentuell ökning med nästan 40 procent. De branscher som har haft svårast att anställa är byggverksamhet(50,3 %), finansiell verksamhet och ftg tjänster (41,9 %) och information och kommunikation (40,4 %) I prognosen för de privata arbetsgivarna uppger allt fler (20,5 % av de privata företagen) att planerad expansion sköts på framtiden. Så detta kan vara indikation på att arbetskraftbristen har främst hämmande inverkan på tillväxten för företagen snarare än överlevnaden. I detta sticker följande branscher ut information och kommunikation och byggverksamhet. Offentliga De verkliga problemen finns hos de offentliga arbetsgivarna där de stora arbetskraftbristerna finns. Där från 2007 angav ungefär 28 procent att de tillfrågade verksamheterna upplevde en brist jämfört med i nuläget där ungefär 70 % uppger att de upplevts en brist vid rekrytering. Detta är en ökning med 150 procent. Alarmerade är att sedan våren 2007 har andelen som upplevts att kvaliteten på verksamheten har gått ned stadigt ökat och nått till den högsta noteringen nu på (24,1 %) av verksamheterna som upplever att kvaliten har försämras. Det tåls även att framhäva att den vanligaste konsekvensen hos de offentliga och privata arbetsgivarna att befinligt personal fick arbeta mer. I en långtsiktigt perspektiv kan detta få långtgående konsekvenser för både arbetsmiljö men även långsiktig kompetensförsörjning. Om ett yrke blir behäftad med mycket stress och en dåligt arbetssituation kommer yrket inte bli attraktivt vilket gör att färre personer kommer söka sig dit som i sin tur skapar ännu mer stress osv.,…. Dessa konsekvenser ser vi prov på redan idag med många vårdyrken. På grund av länets demografi kommer vi ha väldigt stora utmaningar i en väldigt nära framtid samt att vi har sett konsekvenserna redan av detta med minskad kvalitet och problem för företag att växa. Vi ser även i tidsserien att högt antal fler äldre börjar arbeta och antalet som är 65 + och äldre deltar i allt högre grad i sysselsättning. Detta får stora konsekvenser när dessa beslutar sig att pensionera sig. Bland de inrikes födda med en gymnasial utbildning är nere på en arbetslöshet på 5,6 % och med en eftergymnasial examen är 3,2 %. Vad kan vi göra för att motverka detta ? Hur kan vi motverka den utveckling som har varit tydligt i många år ? Vilket har blivit mycket tydligare i en tid av hög konjunktur

12 Sammanfattning Det finns inga snabba lösningar på problemet utan detta krävs ett tydligt och långsiktig systematisk arbete: Från vårt håll är följande centrala för att motverka den negativa utvecklingen: Ta vara på den kompetens som finns i länet. Länet har en stor andel utrikes födda som står utanför arbetsmarknaden detta är tydligt även när man jämför med riket. Vi måste samarbeta för att kunna vägleda och matcha dessa till utbildningar och jobb som tar vara på deras kompetens. Detta låter enkelt men är väldigt komplex i en grupp av olika människor med olika bakgrund och kulturer Dock är alternativet att misslyckats med integration inte ett alternativ och dess konsekvenser ser vi prov på redan nu. Sammanfattningsvis: Så har länet en stark arbetsmarknad och företagen är väldigt positiva och sysselsättningen kommer att öka. Dock hämmas tillväxten stark av arbetskraftsbristen. Dock är det tydligt att arbetsmarknaden börjar allt mer bli tudelad och de utsatta grupperna är allt större del av den tillgängliga arbetskraften. Avståndet mellan de inskrivna arbetslösa och arbetsgivarna är längre och mer komplex. Dock är detta verkligenheten och den kommer inte att ändras. Personer med utländsk bakgrund kommer allt mer utgöra den arbetskraft som i nuläget och framtiden som kommer försörja oss andra. Mycket viktigt att göra koncentrerade satsningar på dessa grupper hos alla aktörer som verkar på arbetsmarknaden. Ge dessa verktygen för att delta på arbetsmarknaden. Konsekvenserna av att förbise detta är allt större kompetensbrist, brister i kvalitet hos de offentliga aktörerna och en allt svårare matchningssituation. Otroligt viktigt att försöka matcha in arbetsgivarna med arbetssökande. Det är från båda håll viktigt att vi ger dem verktygen för att vara gångbara hos arbetsgivarna samt att arbetsgivarna förstår hur nuläget ser ut med ett starkt förändrad arbetskraftsutbud.

13 Arbetsförmedlingen och arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden har utvecklats positivt (högkonjunktur) – en utveckling som bedöms fortsätta även 2017 ”Den tudelade arbetsmarknaden” – andelen arbetslösa ur gruppen ”utsatta grupper” har ökat och kommer att fortsätta att öka. Andelen arbetslösa som är utanför arbetsmarknaden en längre period ökar. Kommentarer: Skillnaden mellan svenskfödda och födda utanför EU och varför det är så… Förklara ”utsatta grupper” – att var borta från arbetsmarknaden länge är ett problem i sig… Vi har en högkonjunktur – då uppstår efterfrågan på kompetens – Af måste ”nyttja momentum” – det blir svårare för utsatta grupper under en låg konjunktur (ökad konkurrens).

14 ”Kompetensgapet” på arbetsmarknaden
Skillnaden mellan efterfrågad kompetens och tillgänglig kompetens på arbetsmarknaden har aldrig varit så stor som nu. Offentlig kontra privat – vissa områden gränssättande inom offentlig sektor Bristyrken uppstår – några är nya. Kommentarer: Gapet utgörs oftast av formella krav på utbildning eller utifrån bristen på relevant erfarenhet. På detta sätt uppstår bristyrken Offentlig sektor mer ofta krav på formel utbildning eller examen. Nya bristyrken t ex socialsekreterare och lärare.

15 Arbetsförmedlingens agerande och åtgärder
Reguljär utbildning ”Plan A” i samarbetet med många sökande – en förutsättning för fortsatt planering. Behov av samarbete med andra aktörer. Arbetsmarknadsutbildning Arbetsförmedlingens utbildningar mot efterfrågade kompetenser på arbetsmarknaden. Arbetsplatsnära erfarenheter Exempelvis praktik på arbetsplatser med syftet att få erfarenhet och/eller validering av yrkeskompetens. Behov av samarbete med olika arbetsgivare Samarbete med arbetsgivare och offentliga aktörer Arbetsförmedlingen löser inte nuvarande utmaning själv Detta sker utöver ”vanlig matchning”. Kedja av insatser i samarbete med den sökande – individualisering. Medverka till alternativa lösningar när efterfrågad kompetens saknas…

16 Inskrivna arbetslösa i november 2016 som andel (%) av den
registerbaserade arbetskraften 16 – 64 år Sollefteå *Förändring i procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år 1 Genomsnitt för länet +/- 1 procentenhet = 9,7 % – = 7,6 – 9,6 %1 = – 7,5 % Örnsköldsvik Kramfors Härnö- sand Timrå Sundsvall Ånge Kommun Inskrivna arbetslösa Förändring i procentenheter* Härnösand 11,7% -1,8 Kramfors 11,0% 0,0 Sollefteå 10,8% -0,7 Örnsköldsvik 8,7% 0,4 Västernorrlands län 8,8% -0,6 Sundsvall 7,8% Ånge 8,5% -0,8 Riket 7,6% -0,2 Timrå 6,6% -2,3 För utrikesfödda är det i Västernorrland 37,4% som är arbetslösa under november månad. Utrikesfödd ungdom är 54,4%. För utrikesfödda är det i Sundsvall 29,7% som är arbetslösa under november månad. Utrikesfödd ungdom är 44,8%.

17 Ungdomar 18 – 24 år Inskrivna arbetslösa i november 2016 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen Sollefteå *Förändring i procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år 1 Genomsnitt för länet +/- 1 procentenhet = 16,4 % – = 14,3 – 16,3 %1 = – 14,2 % Örnsköldsvik Kramfors Härnö- sand Timrå Sundsvall Ånge Kommun Inskrivna arbetslösa Förändring i procent- enheter* Antal inskrivna Kramfors 19,5 % -2,0 187 Härnösand 18,5% -1,8 234 Sollefteå 17,5% -4,6 174 Ånge 17,0% -1 83 Timrå 15,4% 133 Örnsköldsvik 15,3% -1,6 468 Västernorrlands län -2,8 2 026 Sundsvall 13,4% -2,5 747 Riket 11,6% -1,7 60 355

18 Antal öppet arbetslösa och i program Västernorrlands län 2014-2016
Den största minskningen kan vi se bland sökande som är mellan år (-28%) samt hela gruppen ungdomar år (-17%). Fler och fler av våra sökande tillhör några av våra ”utsatta grupper”, dvs år, har endast förgymnasial utbildning, har en funktionsnedsättning eller är utomeuropeiskt födda. Jan-juni 2016 har enheten Sundsvall-Ånge 69% av sökande som tillhör någon av dessa grupper. Bland enheterna i länet varierar denna andel mellan 68-71%. Dessa grupper tenderar att bli arbetslösa under en längre tid.

19 Antal öppet arbetslösa och i program Sundsvalls kommun 2014-2016
Även för Sundsvalls kommun ser vi att den största minskningen är bland sökande år samt hela gruppen ungdomar år. Fler och fler av våra sökande tillhör några av våra ”utsatta grupper”, dvs år, har endast förgymnasial utbildning, har en funktionsnedsättning eller är utomeuropeiskt födda. Jan-juni 2016 har enheten Sundsvall-Ånge 69% av sökande som tillhör någon av dessa grupper. Bland enheterna i länet varierar denna andel mellan 68-71%. Dessa grupper tenderar att bli arbetslösa under en längre tid.

20 Summering Successivt färre antal inskriva som är öppet arbetslösa och i program Högre andel ”utsatta grupper” - längre tid i arbetslöshet Andelen med högst förgymnasial utbildning ökar - risk för långtidsarbetslöshet Ökat inflöde till etableringsuppdraget – viktigt tillskott till arbetskraften. Behöver samverka för att lyckas. Kompensera bristande nätverk Snabbspåren, validering, utbildning Insatser: extratjänster, moderna beredskapsjobb, praktik etc