Det behövs mellan – nya bostäder om året fram till 2030

En presentation över ämnet: "Det behövs mellan – nya bostäder om året fram till 2030"— Presentationens avskrift:

1 Det behövs mellan 14 500 – 22 600 nya bostäder om året fram till 2030
men vad innebär det? Matilda Rehn och Kim Örtenblad, regionplanerare Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

2 Demografiska förutsättningar
För att beräkna det demografiska bostadsbehovet utgår vi från våra framskrivningar. Framskrivningar av befolkning och sysselsatta har vi gjort under lång tid, i samband med framtagandet av regionplaner och regionala utvecklingsplaner sedan 50-talet. Som ni ser tar vi fram tre scenarier för länen i östra Mellansverige, låg, bas och hög. Dessa scenarier bygger dels på antaganden om den ekonomiska utvecklingen i Sverige framöver, som är lika i alla tre scenarier. Vad som istället skiljer dem åt är att de bygger på olika befolkningsprognoser för riket från SCB. Vi tror att befolkningen i Stockholms län kommer växa ganska markant, speciellt fram till 2030, men även därefter beräknas 2,85 miljoner människor på i Stockholms län, och 2050 ca 3,4 miljoner – 1,1 miljoner fler än idag. Vi tror att befolkningen ökar, men inte alla grupper och inte överallt i länet. Vissa delar av länet beräknas öka mer än andra, beroende på dagens markanvändning men också beroende på planerad och föreslagen markanvändning. Det är ju heller inte alla åldersgrupper som beräknas öka sin andel, den yngre åldersgruppen beräknas vara ganska stabil. Det är snarare de äldre åldrarna som beräknas öka sin andel av den totala befolkningen, på bekostnad av gruppen i arbetsför ålder. För bostadsplaneringen innebär ju detta att det exempelvis kommer krävas fler specialboende för äldre då andelen äldre än 85 beräknas fördubblas. Framtida ökningen kommer till stor del att bero på ett födelseöverskott, och mindre pga inflyttning från övriga Sverige och världen. Födelseöverskottet leder nödvändigtvis inte till ett ökad bostadsbehov på en gång, men såklart så småningom.

3 Bostadsbehov Det första vi ska klargöra idag är att vi nu kommer att tala om det demografiskt drivna BOSTADSBEHOVET, det vill säga det behov den förväntade befolkningsutvecklingen ger. Det vi tar fram här är ett underlag till den regionala planeringen men även kommunernas planering. Det ska inte blandas ihop med en marknadsefterfrågan – dvs hur människors möjlighet att efterfråga bostäder på marknaden ser ut. Många vet såklart att det är olika saker men för tydlighetens skull vill jag bara betona att det här handlar om hur behovet ser ut och det behöver inte betyda att det finns möjlighet att efterfråga bostaden på marknaden givet de förutsättningar som råder idag. Men eftersom det är omöjligt att veta EXAKT hur befolkningen utvecklas framöver, som Matilda just sa görs kvalificerade antaganden i våra framskrivningar. Och det är dessa scenarier om framtida utveckling som ligger till grund för prognosticerat antal hushåll och därmed också framtida bostadsbehov. Och givet detta, behövs ett tillskott på mellan bostäder om året. Vi tar fram ett intervall just eftersom osäkerheterna är så stora. Det kan hända saker och då gäller det att vi har beredskap för detta. Och vad kan hända som påverkar bostadsbehovet? Ja eftersom befolkningsutvecklingen och de framtida antalet hushåll är centralt för det demografiskt drivna bostadsbehovet så kan allt som påverkar detta få konsekvenser för bostadsbehovet. Det kan tillexempel vara politiska beslut som påverkar migrationen, vilket givetvis påverkar bostadsbehovet. Eller så kan man tänka sig ett riktat stöd till unga som påverkar ungas möjlighet att bilda eget hushåll tidigare. Vilket skulle leda till ett högre bostadsbehov.

4 Hur bor vi idag? Nästa fråga vi möts av när vi säger att det behövs mellan – bostäder är ”– Men vilken typ av bostäder behövs då framöver?” Och det är verkligen inte enkelt att svara på. För att närma oss frågan behöver vi se till hela beståndet och vad det nuvarande beståndet behöver kompletteras med givet den troliga befolkningsutvecklingen. Det är ju trots allt så att majoriteten av de bostäder som behövs år 2030 finns redan idag. Och här kommer också rörligheten i beståndet in. Hur rörligheten ser ut framöver kan givetvis påverka vilken typ av bostäder som behövs. En ökad rörlighet och bättre fungerande flyttkedjor skulle ge ett mer effektivt nyttjande av beståndet. Men hur kommer rörligheten i beståndet se ut framöver? Det kan vi inte svara på idag. Återigen varför det är viktigt att se siffrorna för vad dom är – ett underlag och det handlar om att skapa en planeringsberedskap för den mest troliga utvecklingen vi ser just nu. Det här är också något som vi från regionalt håll ser att vi behöver jobba vidare med framöver. Men för återigen, för att få ett hum om vad vi behöver komplettera med behöver vi ha kunskap om hur beståndet nyttjas idag. Alltså hur bor hushållen idag? Så hur ser det ut? Övrigt boende ingår: Flerbostadshus med äganderätt (ägarlägenheter) Lägenheter i byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. En specialbostad: är en bostad som är avsedd för studerande vid universitet eller högskola, för äldre eller personer med funktionsvariationer eller för vissa väl avgränsade grupper.

5 Åldersfördelning efter boendeform 2016
Tittar vi på hur många personer som bor i olike boendeformer ser vi lite skilda mönster. Diagrammen här visar den totala befolkningen per ålderskategori samt hur många av dem som bor i respektive boendeform. Antal personer i småhus: Flest i åldrarna samt 0-19 – dvs barnfamiljer, men också relativt många åringar, men det beror ju såklart delvis på att det finns många åringar jämfört med närliggande åldrar. Antal personer i flerbostadshus, bostadsrätt: Färre barnfamiljer och fler unga vuxna, och även något fler äldre. Antal personer i flerbostadshus, hyresrätt: Samma mönster som för bostadsrätt, men något färre, dock fler 0-19 men färre 20-39 Sista diagrammet här visar på att nästan alla bor i något av dessa tre boendeformer, men att det är något vanligare bland yngsta och vuxna år att bo i någon annan typ av boendeform.

6 Hushållsförändring och hustypsförändring
Hushållen! Inte personer!