Inkomstbeskattning av öppet bolag och kommanditbolag

En presentation över ämnet: "Inkomstbeskattning av öppet bolag och kommanditbolag"— Presentationens avskrift:

1 Inkomstbeskattning av öppet bolag och kommanditbolag
Skatteförvaltningen

2 Innehåll Beskattningsbar inkomst räknas ut skilt för varje förvärvskälla Uträkning och beskattning av resultat i förvärvskällan för näringsverksamhet Beskattning av resultat av förvärvskällan för näringsverksamhet Uträkning av nettoförmögenhet Uträkning av bolagsmansspecifik nettoförmögenhet Bolagsmansspecifika avdrag från inkomstandelen Uppdelning av en bolagsmans inkomstandel i kapital- och förvärvsinkomst Beskattning av ett öppet bolags inkomst Beskattning av ett kommanditbolags inkomst Åtgärder mellan bolaget och bolagsmannen

3 Beskattningsbar inkomst räknas ut skilt för varje förvärvskälla
Den beskattningsbara inkomsten räknas ut enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet Förvärvskälla för näringsverksamhet Förvärvskälla för jordbruk Den beskattningsbara inkomsten räknas ut enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk Personlig förvärvskälla (förvärvskälla för annan verksamhet) Den beskattningsbara inkomsten räknas ut enligt inkomstskattelagen Ett öppet bolags och kommanditbolags inkomst definieras enligt förvärvskällor. Ett öppet bolag och kommanditbolag kan ha verksamhet som i beskattningen hör till tre olika förvärvskällor. Indelningen i förvärvskällor har inverkan bl.a. på valet av den skattelag enligt vilken den beskattningsbara inkomsten räknas ut. Om den verksamhet som sammanslutningen bedriver är näringsverksamhet, tillämpas på uträkningen bestämmelserna i näringsskattelagen (lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, NärSkL). Det beskattningsbara resultatet av jordbruk uträknas däremot enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL). Personlig förvärvskälla beskattas enligt inkomstskattelagen (ISkL). Resultatet av varje förvärvskälla utgörs av skillnaden mellan intäkterna och förslusterna i förvärvskällan. Om förvärvskällans intäkter är större än förvärvskällans kostnader, bildas förvärvskällans positiva resultat. Om förvärvskällans intäkter är mindre än kostnader, bildas förvärvskällans förlust. En förvärvskällas kostnader kan inte dras av från en annan förvärvskällas inkomster och en förvärvskällas förlust kan inte dras av från en annan förvärvskällas vinst. Förlust i respektive förvärvskälla fastställs separat, och förlusten får dras av från samma förvärvskällas resultat under de följande tio skatteåren. En personlig förvärvskälla i ett öppet bolag och kommanditbolag bildas vanligtvis t.ex. av hyresinkomst från en fastighet eller lägenhet som inte tillhör näringsverksamheten.

4 Inkomster större än utgifter Utgifter större än inkomster
Uträkning och beskattning av resultat i förvärvskällan för näringsverksamhet Skattepliktiga intäkter > avdragsgilla utgifter och avskrivningar = Resultatet av förvärvskällan för näringsverksamhet - förluster från föregående år Skattepliktiga intäkter < avdragsgilla utgifter och avskrivningar = Förlust som ska fastställas i förvärvskällan för näringsverksamhet Inkomster större än utgifter Utgifter större än inkomster Öppna bolag och kommanditbolag är inte separata skattskyldiga utan s.k. redovisningsenheter, vars inkomster i olika förvärvskällor fördelas och beskattas som bolagsmännens inkomst. Inkomstbeskattningen av öppna bolag och kommanditbolag verkställs i två faser: först uträknas resultaten i sammanslutningens förvärvskälla, och efter det fördelas resultatet av varje förvärvskälla lika mellan bolagsmännen och beskattas som deras inkomst. Resultatet av näringsverksamhetens förvärvskälla hos öppna bolag och kommanditbolag utgörs av skillnaden mellan de sammanräknade intäkterna och kostnaderna för verksamheten. Om förvärvskällans resultat visar en vinst, dras förvärvskällans fastställda förluster från tidigare år av från resultatet. Den del av förvärvskällans resultat som efter avdraget av förlusterna återstår fördelas för att beskattas hos bolagsmännen. Bolagsmännens andel av det resultat av förvärvskällan som ska fördelas kallas bolagsmannens inkomstandel. Om intäkterna är mindre än kostnaderna, bildas förvärvskällans förlust. Om resultatet av en förvärvskälla visar en förlust, fastställs förlusten som den aktuella förvärvskällans förlust. Ett öppet bolags och ett kommanditbolags förlust kan i beskattningen inte överföras till en bolagsman. De skattepliktiga intäkterna av näringsverksamheten omfattar alla inkomster som i pengar eller i form av penningmässiga förmåner erhållits från näringsverksamheten. Inkomstposten är skattefri inkomst från förvärvskällan endast om den särskilt har reglerats som skattefri. Avdragbara kostnader i förvärvskällan är förvärvskällans alla utgifter som orsakats av förvärvandet och bevarandet av inkomsten. I beskattningen har vissa utgifters avdragbarhet dock begränsats. En del av utgifterna kan bokföras som engångskostnad (som en så kallad årskostnad), medan en del av kostnaderna ska delas som en kostnad dvs. periodiseras över flera år. Till exempel anskaffningsutgifterna för näringsverksamhetens anläggningstillgångar delas med hjälp av avskrivningar i kostnader över flera år. Anskaffningsutgifterna för omsättningstillgångar (varor som ska försäljas) bokförs som en engångskostnad i allmänhet först när anläggningstillgångarna överlåts. Avskrivningar Anskaffningsutgiften för maskiner, inventarier och annan lös egendom får under skatteåret dras av med en avskrivning på högst 25 %. Anskaffningar av mindre redskap (högst 850 euro) får också avskrivas som årlig kostnad. Det sammanlagda beloppet av sådana små anskaffningar som kan dras av som årskostnad kan dock vara högst euro per skatteår. Anskaffningsutgifterna för byggnader avskrivs skilt för varje byggnad. Avskrivningsprocenten på byggnader avgörs enligt bruksändamålet. T.ex. lagerbyggnader får avskrivas årligen med 7 % av anskaffningsutgiften. Markområden utgör sådana förslitning icke underkastade anläggningstillgångar på vilka avskrivningar inte får göras. = Företagsinkomst som ska fördelas

5 Beskattning av resultat av förvärvskällan för näringsverksamhet
Resultatet av näringsverksamheten fördelas för att beskattas som bolagsmännens inkomst. Bolagsmännens inkomstandelar fördelas i beskattningen av bolagsmännen i kapital- och förvärvsinkomst. Resultatet av förvärvskällan för ett öppet bolags och kommanditbolags näringsverksamhet (och jordbruk) fördelas för att beskattas som delägarnas inkomst enligt de andelar som dessa har av sammanslutningens inkomst. Fördelningen grundar sig i praktiken på bolagsavtalets bestämmelser om fördelning av vinst. Fördelning av inkomst kan också grunda sig på bolagsmännens kapitalinsatser, arbetsinsatser eller på antalet bolagsmän. I öppna bolag fördelas inkomsten mellan bolagsmännen antingen lika eller i ett sådant förhållande som har avtalats i bolagsavtalet. I kommanditbolag bestäms de ansvariga bolagsmännens inkomstandelar enligt samma principer som i öppna bolag. Inkomstandelen av ett kommanditbolags tysta bolagsman bestäms däremot vanligtvis enligt den ränteprocent som har räknats för hans bolagsinsats. I beskattningen är den tysta bolagsmannens inkomstandel av näringssammanslutningens resultat dock inte till sin karaktär ränteinkomst utan likadan sammanslutningsinkomst som de ansvariga bolagsmännens inkomst. I beskattningen kan till en tyst bolagsman i ett kommanditbolag inte fördelas en större inkomstandel än den som han på basis av vinstutdelningsbestämmelserna i bolagsavtalet är berättigad till. Om den tysta bolagsmannen i verkligheten har tagit ut den vinstandel som enligt vinstutdelningsbestämmelserna tillhör honom har ingen betydelse ur beskattningens synvinkel. Öppna bolag och kommanditbolag anger i skattedeklarationen de grunder enligt vilka inkomsten fördelas mellan bolagsmännen. Grunderna anges på blanketten Utredning av delägare i en sammanslutning (nr 35) som bifogas skattedeklarationen 6A. Inkomstandelar i förvärvskällan för näringsverksamhet (och jordbruk) som har fördelats bolagsmännen ifördelas i bolagsmännens beskattning i kapital- och förvärvsinkomst på basis av varje bolagsmans andel av förvärvskällans nettoförmögenhet. Som fördelningsgrund används nettoförmögenheten för det föregående skatteåret. När näringssammanslutningens verksamhet inleds används dock nettoförmögenheten för det innevarande skatteåret. Öppna bolags och kommanditbolags nettoförmögenhet uträknas till stor del enligt samma principer som närings- och yrkesidkares nettoförmögenhet. 41 § i inkomstskattelagen innehåller dock vissa tilläggsbestämmelser som ska tas i beaktande när den bolagsmansspecifika nettoförmögenheten räknas ut. Bolagsmans andel av resultatet av sammanslutningens personliga förvärvskälla beskattas alltid i sin helhet som kapitalinkomst. Inkomstandel och vinstandel betyder olika saker, och de kan vara olika stora. Med inkomstandel avses bolagsmannens andel av resultatet av ett öppet bolags eller kommanditbolags varje förvärvskälla. Inkomstandelen utgör beskattningsbar inkomst för bolagsmannen. Med vinstandel avses bolagsmannens andel av ett öppet bolags eller kommanditbolags bokföringsenliga vinst för räkenskapsperioden. I beskattningen utgör vinstandelen inte skattepliktig inkomst.

6 Uträkning av nettoförmögenhet
Beloppet på nettoförmögenhet i näringsverksamheten är detsamma som differensen mellan tillgångarna och skulderna i näringsverksamheten. Näringsverksamhetens tillgångar utgörs inte av fordringar som sammanslutningen har på delägare. När nettoförmögenheten räknas ut tar man i beaktande 30 % av de löner som sammanslutningen har betalat ut under 12 månader före utgången av skatteåret. Nettoförmögenhet i förvärvskällan för näringssammanslutningens näringsverksamhet erhålls genom att från förvärvskällans tillgångar dra av förvärvskällans skulder. Tillgångar i förvärvskällan  Till näringsverksamhetens nettoförmögenhet räknas enbart de tillgångar som hör till näringsverksamheten. Tillgångarna i näringssammanslutningens andra förvärvskällor eller en bolagsmans privata hushåll beaktas inte. Tillgångarna kan omfatta bland annat fastigheter, byggnader, konstruktioner, maskiner, materiel, varor, lager, kundfordringar och kassatillgångar. Sammanslutningens fordringar på bolagsmännen hör till den personliga förvärvskällan. Den personliga förvärvskällans tillgångar anmäls, också tillgångar som hör till den personliga förvärvskällan, även om nettoförmögenheten inte räknas till förvärvskällan.  Skulder i förvärvskällan  Till näringsverksamhetens nettoförmögenhet räknas enbart skulderna som hör till näringsverksamheten. Skulderna i sammanslutningens andra förvärvskällor eller en bolagsmans privata hushåll beaktas inte. Näringsverksamhetens skulder omfattar inte kapital som har investerats i företagsverksamheten eller reserveringar. Den del av det negativa egna kapitalet som har använts för att finansiera bolagsmännens privata hushåll är inte heller skuld. Den obetalda skatten som har påförts bolagsmännen enligt sammanslutningens inkomstandel är inte heller sammanslutningsskuld. I nettoförmögenheten i ett öppet bolags eller ett kommanditbolags näringsverksamhet inkluderas 30 % av utbetalda förskottsinnehållningspliktiga löner. Skatteförvaltningen gör ett tillägg om punkten Utbetalda löner i skattedeklarationen har fyllts i. Löner som betalats under de 12 månader som föregår utgången av skatteåret tas i beaktande. Om näringssammanslutningens räkenskapsperiod och skatteår är längre än 12 månader, tas endast de löner i beaktande som har betalats ut under de senaste 12 månaderna. Om räkenskapsperioden och skatteåret är kortare än 12 månader, tas också då i beaktande de löner som har betalats ut under de senaste 12 månaderna.

7 Uträkning av bolagsmansspecifik nettoförmögenhet
Från bolagsmannens andel av nettoförmögenheten i sammanslutningens näringsverksamhet dras av en bostad som hör till tillgångarna i sammanslutningens näringsverksamhet och som bolagsmannen har använt som sin egen eller sin familjs bostad en räntebärande skuld som ett öppet bolags eller kommanditbolags ansvariga bolagsman har använt för att förvärva sin bolagsandel. Bolagsmannens andel av nettoförmögenheten som hör till förvärvskällan för näringsverksamhet bestäms enligt bolagsavtalet. Den andel som kommanditbolagets tysta bolagsman har av bolagets tillgångar är i allmänhet samma som den bolagsinsats som han har investerat i bolaget. I vissa fall kan bolagsmannens andel av nettoförmögenheten i sammanslutningens näringsverksamhet rättas. Rättelsen ska göras innan man på basis av andelen räknar ut vilken del av bolagsmannens inkomstandel är kapitalinkomst. Rättelsen görs om tillgångar i ett öppet bolags eller kommanditbolags näringsverksamhet omfattar en bostad som bolagsmannen under skatteåret har använt som sin egen eller sin familjs bostad. Avdraget förutsätter att bolagsmannen har använt bostaden under det skatteår då inkomstandelen utgjorde skattepliktig inkomst. Bostaden ska dessutom ingå i tillgångarna i bolagets näringsverksamhet vid utgången av det skatteår vars nettoförmögenhet utgör grunden för uträkningen av kapitalinkomstandelen. Eftersom värdet på en bostad får dras av endast om bostaden ingår i tillgångarna i bolagets näringsverksamhet, ska bostaden har varit i bolagsmannens användning på basis av anställningsförhållande. Bolagsmannen som arbetar i bolaget ska alltså ha bostaden till sitt förfogande som naturaförmån. Om bostaden på annat sätt används av en bolagsman, ingår den inte i nettoförmögenheten i sammanslutningens näringsverksamhet och bostadens värde dras då inte av från bolagsmannens andel av näringsverksamhetens nettoförmögenhet. Också en tyst bolagsman i ett kommanditbolag kan på basis av anställningsförhållande ha till sitt förfogande en bostad som ingår i tillgångarna i bolagets näringsverksamhet. Värdet på en bostad dras då av från bolagsmannens andel av sammanslutningens förmögenhet (dvs. på bolagsmannens betalda insats) innan kapitalinkomstandelen bryts ut. Som bostadens värde används samma värde som har använts vid uträkningen av nettoförmögenheten i bolagets näringsverksamhet. Om endast en del av lägenheten eller byggnaden används som bostad av en bolagsmans, avdras ett belopp som motsvarar denna andel. En bolagsmans andel av nettoförmögenheten rättas också i det fall då en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag har räntebärande skuld som har använts för att förvärva en bolagsandel. Skulden dras av från den andel i nettoförmögenheten inom en sammanslutnings näringsverksamhet som en bolagsman har. En skuld för förvärv av bolagsandel dras under skatteåret av från bolagsmannens bolagsmansspecifika nettoförmögenhet enligt vilken bolagsmannens inkomstandel fördelas i kapital- och förvärvsinkomster. Avdragsbeloppet är samma som skuldbeloppet i slutet av bolagsmannens skatteår. Motsvarande avdrag görs inte i beskattningen av en tyst bolagsman i ett kommanditbolag, även om denne hade tagit skuld för förvärv av sin bolagsandel.

8 Bolagsmansspecifika avdrag från inkomstandelen
Från den ansvariga bolagsmannens inkomstandel dras av före uträkning av en kapitalinkomstandel räntan på skuld för förvärv av en bolagsandel den skattefria delen av dividender på aktier som hör till förvärvskällan för näringsverksamhet (och jordbruk). Innan en ansvarig bolagsmans inkomstandel fördelas i kapital- och förvärvsinkomster, dras av från inkomstandelen de räntor på skuld förvärv av bolagsandel som bolagsmannen har betalat under skatteåret. Motsvarande avdrag kan inte göras från den tysta bolagsmannens inkomstandel. Räntor på skuld för förvärv av en bolagsandel dras av endast från bolagsmannens andel av förvärvskällan för sammanslutningens näringsverksamhet. Som skuld för förvärv av en bolagsandel betraktas en skuld som en ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag tar för köp av en bolagsandel eller för placering av en kapitalinsats i en sammanslutning vid etableringen av denna. En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag deklarerar räntor på skuld för förvärv av en bolagsandel på sin förhandsifyllda skattedeklaration vid Räntor på skuld för inkomstens förvärvande. Bolagsmannen ska också ange sammanslutningens namn och FO-nummer och det återstående skuldbeloppet. Dividender på aktier som hör till ett öppet bolags eller kommanditbolags näringsverksamhet och jordbrukets förvärvskällor utgör i sin helhet inkomst av den aktuella förvärvskällan inom sammanslutningen. Dividendinkomstens partiella skattefrihet förverkligas på bolagsmännens beskattning så att dividendens skattefria del dras av från bolagsmannens inkomstandel. Om bolagsmannen är en fysisk person uppgår den skattefria delen till 25 procent av dividenden. De skattefria delarna av dividenderna dras av från bolagsmannens inkomstandel efter avdraget av räntorna på skulden för förvärv av bolagsandel. Dividender som ingår i den inkomst av näringsverksamheten som erhållits via en sammanslutning ska behandlas på samma sätt som hos rörelse- och yrkesidkare. Om avdraget (25 % av dividender) är större än bolagsmannens inkomstandel, kan den del som inte har dragits av dras av under följande år. Den dras av från bolagsmannens inkomstandel av samma förvärvskälla inom samma näringssammanslutning under tio påföljande år. Avdragen görs så att man från skatteårets inkomstandel först drar av respektive årets skattefria andel och därefter de tidigare oavdragna skattefria andelarna med början från de äldsta andelarna. En bolagsmans andel av dividenderna är den samma som hans eller hennes andel av sammanslutningens inkomst. (T.ex. om bolagsmannens andel är 1/3 av sammanslutningens inkomst, hänförs också 1/3 av de dividender som fåtts av aktier som hör till ett öppet bolags näringsverksamhet till bolagsmannens inkomstandel.) Dividender som fåtts av aktier som hör till en personlig förvärvskälla för ett öppet bolag eller kommanditbolag tas inte i beaktande då inkomsten från en sammanslutnings personliga förvärvskälla räknas ut. Dividender som hänförs till personlig förvärvskälla fördelas direkt på bolagsmännen och beskattas som dessas inkomst i enlighet med de andelar som de har av bolagets inkomst. Dividender beskattas hos bolagsmännen enligt de bestämmelser i inkomstskattelagen som avser bolagsman. Beskattningen av en fysisk person är beroende på t.ex. om dividenden har utdelats av ett listat eller icke-listat bolag.

9 Uppdelning av en bolagsmans inkomstandel i kapital- och förvärvsinkomst
Som kapitalinkomst betraktas ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på bolagsmannens andel av nettoförmögenheten i sammanslutningens näringsverksamhet för det föregående året. En avvikande längd av räkenskapsperioden (över eller under 12 månader) påverkar beloppet på kapitalinkomstandelen. Kapitalinkomstandelen bildas inte om sammanslutningens nettoförmögenhet är negativ. Från den bolagsmansspecifika inkomstandelen inom näringsverksamheten (eller jordbruket) bryts först ut beloppet på kapitalinkomsten. Kapitalinkomstandelen bestäms utifrån den andel som bolagsmännen har av nettoförmögenheten i bolagets näringsverksamhet (jordbruk) föregående skatteår. Bolagsmannens inkomstandel betraktas som kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på bolagsmannens andel av den nettoförmögenhet som vid utgången av det föregående skatteåret hörde till bolagets näringsverksamhet (eller jordbruk). Inkomstandelen av en tyst bolagsman i ett kommanditbolag fördelas också i kapital- och förvärvsinkomst. Som kapitalinkomst betraktas en 20 procents avkastning på en tyst bolagsmans andel av den nettoförmögenhet som föregående år hörde till bolagets näringsverksamhet. I praktiken är den tysta bolagsmannens andel av kommanditbolagets nettoförmögenhet lika stor som hans kapitalinsats. I beskattningspraxis har man därför ansett att en tyst bolagsmans andel av tillgångarna i ett kommanditbolags näringsverksamhet kan vara positiv även om bolagets nettoförmögenhet skulle vara negativ. Eftersom kapitalinkomstandelen beräknas på basis av en årlig avkastning på bolagsmannens andel av nettoförmögenheten, tas i beaktande längden av ett öppet bolags och kommanditbolags räkenskapsperiod när kapitalinkomstandelen bestäms. Räkenskapsperioden som är längre än 12 månader ökar kapitalinkomstandelen, och en kortare räkenskapsperiod minskar kapitalinkomstandelen. När kapitalinkomstbeloppet av bolagsmannens inkomstandel först har räknats ut, utgör den återstående delen förvärvsinkomst. Kapitalinkomsterna beskattas tillsammans med bolagsmannens övriga kapitalinkomster. Kapitalskattesatsen är 30 %. För kapitalinkomster som överskrider euro är skattesatsen 34 %. Inkomstandelarnas förvärvsinkomster beskattas tillsammans med bolagsmannens övriga förvärvsinkomster enligt den progressiva skatteskalan.

10 Beskattning av ett öppet bolags inkomst
RESULTAT AV NÄRINGSVERKSAMHET - TIDIGARE ÅRS FÖRLUSTER = FÖRETAGSINKOMST SOM SKA FÖRDELAS (fördelas enligt bolagsavtalet för att beskattas som inkomst hos bolagsmännen) BOLAGSMAN A:S INKOMSTANDEL av vilken BOLAGSMAN B:S INKOMSTANDEL av vilken På bilden finns ett schema som beskriver hur den fördelningsbara företagsinkomsten i förvärvskällan för ett öppet bolags näringsverksamhet räknas ut och hur den fördelas för att beskattas om inkomst hos bolagsmännen. Exempel A och B är ansvariga bolagssmän i det öppna bolaget Y. Enligt bolagsavtalet är A:s andel av bolagets vinst och tillgångar 1/2 och B:s andel likaså 1/2. Fördelningsgrunderna enligt bolagsavtalet används i beskattningen när bolagets inkomst och nettoförmögenhet fördelas mellan bolagsmännen. Den fördelningsbara inkomsten i förvärvskällan för det öppna bolagets näringsverksamhet är euro. Bolagets nettoförmögenhet som föregående år hörde till bolagets näringsverksamhet är euro. Den ansvariga bolagsmannens A andel av nettoförmögenheten i bolagets näringsverksamhet under föregående år är euro (1/2 x euro). A:s andel av resultatet av förvärvskällan för bolagets näringsverksamhet är euro (1/2 x euro). Av beloppet utgör euro kapitalinkomst (20 % x euro) och resten utgör förvärvsinkomst dvs euro ( euro euro). Den ansvariga bolagsmannens B andel av nettoförmögenheten som hänför sig till bolagets näringsverksamhet under föregående år är euro (1/2 x euro). B:s andel av resultatet av förvärvskällan för bolagets näringsverksamhet är euro (1/2 x euro). Av beloppet utgör euro kapitalinkomst (20 % x euro) och resten utgör förvärvsinkomst dvs euro ( euro euro). KAPITALINKOMST 20 % av nettoförmögen- hetsandelen FÖRVÄRVSINKOMST resten av inkomstandelen KAPITALINKOMST 20 % av nettoförmögen- hetsandelen FÖRVÄRVSINKOMST resten av inkomstandelen

11 Beskattning av ett kommanditbolags inkomst
RESULTAT AV NÄRINGSVERKSAMHET - TIDIGARE ÅRS FÖRLUSTER = FÖRETAGSINKOMST SOM SKA FÖRDELAS (fördelas enligt bolagsavtalet för att beskattas som inkomst hos bolagsmännen) TYST BOLAGSMANS INKOMSTANDEL, av vilken ANSVARIG BOLAGSMANS INKOMSTANDEL av vilken På bilden finns ett schema som beskriver hur den fördelningsbara företagsinkomsten i förvärvskällan för ett kommanditbolags näringsverksamhet räknas ut och hur den fördelas för att beskattas om inkomst hos bolagsmännen. Exempel I kommanditbolaget X är A den ansvariga bolagsmannen och B den tysta bolagsmannen. Den kapitalinsats som B har investerat i bolaget är euro. Som vinstandel har fastställts en ränta på 5 %. Den ansvariga bolagsmannens andel av kommanditbolagets förmögenhet är 1/1. Den fördelningsbara inkomsten i förvärvskällan för det kommanditbolagets näringsverksamhet är euro. Bolagets nettoförmögenhet som föregående år hörde till bolagets näringsverksamhet är euro. Den tysta bolagsmannens andel av nettoförmögenheten i kommanditbolagets näringsverksamhet är euro (beloppet på den insats som han har investerat i bolaget). B:s andel av resultatet av förvärvskällan för bolagets näringsverksamhet är euro (5 % x euro). Detta utgör i sin helhet kapitalinkomst. Den ansvariga bolagsmannens A andel av nettoförmögenheten i kommanditbolagets näringsverksamhet är euro ( euro euro). A:s andel av resultatet av förvärvskällan för bolagets näringsverksamhet är euro ( euro euro). Av beloppet utgör euro kapitalinkomst (20 % x euro) och resten utgör förvärvsinkomst dvs euro ( euro euro). KAPITALINKOMST i sin helhet KAPITALINKOMST 20 % av nettoför- mögenhetsandelen FÖRVÄRVSINKOMST resten av inkomstandelen

12 Åtgärder mellan bolaget och bolagsmannen
Lön, naturaförmån och kostnads- ersättningar eller privatuttag av pengar Närings- sammanslutningar Bolagsman Privatuttag av en tjänst eller egendom Uthyrning och överlåtelse av egendom Beviljande av penninglån Placering av pengar Bolagsmannens vinstandel och pengar som har tagits ut via ett privat konto utgör inte beskattningsbar inkomst för bolagsmannen. På ett motsvarande sätt kan de inte dras av i beskattningen av det öppna bolaget och kommanditbolaget. Man kan betala ut lön till en bolagsman som arbetar i ett öppet bolag eller kommanditbolag. Lön som har betalats ut utgör beskattningsbar inkomst för bolagsmannen och avdragbar utgift i bolagets beskattning. I stället för eller förutom penninglönen kan man till bolagsmannen också ge naturaförmåner (t.ex. bil-, bostads- och kostförmån). I bolagsmannens beskattning räknas för naturaförmåner ett värde enligt Skatteförvaltningens beslut om naturaförmåner. Bolaget får dra av kostnader som orsakas av förmånen. Naturaförmån eller annan förmån kan beskattas som bolagsmannens lön endast om förmånen har bokförts i bolagets lönebokföring och den antecknas som naturaförmån också på årsanmälan och på bolagsmannens lönebesked. Annars betraktas förmånen som vinstandel som getts på basis av ställningen som bolagsman och därmed kan bolaget inte dra av utgifter som orsakas av förmånen. På grund av arbetsresan kan man till bolagsmännen betala skattefria resekostnadsersättningar enligt Skatteförvaltningens beslut, såsom kilometerersättningar och dagtraktamenten. Bolaget kan dra av dessa utgifter. En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag kan göra privatuttag från sammanslutningen. Om privatuttaget lyfts i pengar, medför det inga skattepåföljder. Om en ansvarig bolagsman tar ut från bolaget som privatuttag en fastighet eller ett värdepapper, anses som överlåtelsepris på den uttagna egendomen dess gängse värde i bolagets beskattning vid tidpunkten för privatuttaget. Om bolagsmannen tar ur annan egendom som privatuttag, t.ex. lös egendom, anses som överlåtelsepris egendomens ursprungliga anskaffningspris eller sannolika överlåtelsepris om det är mindre än anskaffningsutgiften. Som anskaffningspris på egendom som har tagits ut från bolaget anses i bolagsmannens beskattning samma belopp som är denna egendoms skattepliktiga överlåtelsepris i det öppna bolagets eller kommanditbolagets beskattning. Om bolagsmannen investerar egendom i det öppna bolaget eller kommanditbolaget, betraktas i bolagsmannens beskattning egendomens gängse värde som egendomens överlåtelsepris. Samma belopp betraktas i sammanslutningens beskattning som egendomens anskaffningsutgift. Exempel C och D är bolagsmän i det öppna bolaget Y. I bolagets bokföring har båda bolagsmän ett eget privatkonto, där penningrörelsen mellan bolaget och bolagsmannen uppföljs. När bolagsmannen C tar ut 800 euro från bolaget (tar ut 800 euro från bolagets konto), bokförs det i bolagets bokföring enligt följande: per bolagsman C:s privata konto an bolagets bankkonto. När den ansvariga bolagsmannen i kommanditbolaget X tar ut från bolaget i sitt privata bruk varor som ska säljas, bokförs varornas anskaffningsutgift som utgiftsöverföring i privathushåll: per bolagsman A:s privata konto an Köp. Andra rättshandlingar mellan näringssammanslutningen och dess bolagsman Bolagsmannen kan hyra ut till sitt bolag t.ex. som affärslokal en fastighet eller lägenhet som han äger. Han kan ta ut hyra av lokaliteter. Hyran kan dras av från bolagets inkomst, men avdragets maximibelopp är det belopp som motsvarar hyran till marknadspris. Om hyran som bolaget betalar är större än gängse hyra, betraktas den överstigande andelen som vinstutdelning som bolaget inte kan dra av. Bolagsmannen kan sälja sin egendom till bolaget och tvärtom. Bolagsmannen kan ge lån till bolaget och bolaget kan ge lån till bolagsmannen. Placering av annan egendom