Novellanalys.

En presentation över ämnet: "Novellanalys."— Presentationens avskrift:

1 Novellanalys

2 inLedningEN Hur inleds novellen?
Hur fångar författaren läsarens intresse? Vad kommer texten att handla om?

3 PERsonbeskrivning Yttre egenskaper: det vi ser, dvs. kroppsbyggnad, ansikte, hår, kläder och speciella drag. Inre egenskaper: det vi inte ser, men som blir tydligt genom personernas handlingar och författarens beskrivningar. När du läser en roman är det viktigt att fundera på hur författaren presenterar personerna, eftersom det påverkar vår uppfattning om dem.

4 miljöbeskrivning Miljön är det som omger oss.
Skapar stämning och underlättar för läsaren att leva sig in i handlingen. Alla fem sinnen: syn, hörsel, lukt, känsel och smak Hur beskriver författaren miljön?

5 berättarperspektiv Jag-berättare: författaren väljer att berätta utifrån en person som är med i texten och berättar utifrån dennes perspektiv. Exempel: Jag vågade inte svara. Tredje person: berättarperspektivet ligger hos någon som är med i texten, men handlingen berättas i tredje person. Exempel: Han vågade inte svara. Allvetande berättare: berättarperspektivet förflyttar sig mellan personerna i berättelsen och den som läser får vet hur flera personer tänker, tycker och upplever.

6 tema Berättelsens tema är samma sak som dess ämne eller grundtanke.
För att hitta temat måste du tolka texten och fråga dig vad berättelsen handlar om på djupet. Vanliga teman är olycklig kärlek, kampen mellan det onda och goda, utanförskap och hämnd.

7 BIldspråk Författarens knep för att uttrycka sig
Liknelse: när man jämför något med något annat, t.ex. Du är vacker som en ros. Metafor: en slags liknelse men utan jämförelseord, t.ex. Du är en ängel, Barnbarn är livets efterrätt. Retorisk fråga: en fråga som ställs, utan att man förväntar sig ett svar. Används ofta i tal, t.ex. Hur skulle ni känna om ni blev behandlade på det sättet?

8 bildspråk Allitteration: när flera ord i rad börjar på samma ljud eller ljudkombination, t.ex. Volvos värde varar Anafor: när flera meningar inleds med samma ord/fras, t.ex. Jag har en dröm… Jag har en dröm… Jag har en dröm… (Martin Luther King) Stegring: en form av upprepning där styrkan i ett ords betydelse ökar, t.ex. Detta beteende är inte bara fel, utan även omoraliskt.

9 Tid Tidsförloppet är den tid som förflyter i en text, dvs. den tid då handlingen utspelas.

10 Uppbyggnad Berättelsers handling kan komponeras på olika sätt:
Kronologiskt: när läsaren får följa handlingen i tidsmässigt rätt ordning, från början till slut. Tillbakablickar: när författaren går tillbaka i tiden och berättar vad som hände då, t.ex. i någons barndom. Cirkelkomposition: när början och slut hänger nära ihop. Parallella handlingar: när läsaren får följa flera handlingar som sker samtidigt, men på olika platser. Beskrivs ofta i olika kapitel.

11 uppbyggnad Berättelsekurva: En berättelse behöver fyra delar – inledning, stegring, vändpunkt och avslutning.

12 Uppbyggnad Många berättelser byggs upp kring en konflikt. Konflikten är berättelsens bärande idé och det som driver handlingen framåt. Inledning: Läsaren får ledtrådar och börjar ana att något kommer att hända. Stegring: Konflikten utvecklas och spänningen trissas upp. Vändpunkt: När berättelsen är som mest dramatisk. Avslutning: Handlingen trappas ned mot slutet, vilket ofta kommer ganska snabbt efter vändpunkten.

13 SPRÅK och stil Vad är novellen för slags historia? Är det t ex. en spännande, tragisk eller komisk historia? Eller flera slags historier på samma gång? Vad tycker du om novellens typ av språk? Är det enkelt, avskalat eller är det livfullt och målande? Ge exempel från texten! Kan du som läsare upptäcka några dialektala drag, gammeldags ord eller är språket modernt? Kan språket säga dig något om när novellen utspelar sig? Ge exempel!

14 Det viktiga slutet Slutet har stor betydelse för läsarens helhetsintryck och författaren kan välja att avsluta sin berättelse på olika sätt. Det förklarande slutet: Det vanligaste, då berättaren knyter ihop säcken genom att läsaren får svar på de viktigaste frågorna. Slutet som lär oss något: Ett slut som innehåller en sens moral, dvs. en moralisk poäng. Ett sådant slut vill förmedla ett budskap och lära oss något. Det öppna slutet: Ett slut då läsaren lämnas med obesvarade frågor. Vad händer sedan? Kommer allt att lösa sig?