Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg

En presentation över ämnet: "Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg"— Presentationens avskrift:

1

2 Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Hälso- och sjukvård

3 Varför en gemensam nationell strategi?
Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot. Initiativ från SKL tillsammans med ledningen för länens kommuner och landsting/regioner. ”Sätta agendan” och ligga steget före. God och jämlik hälsa och höjd kvalitet i tjänsterna med utgångspunkt i invånarnas behov.

4 Process Strategi för hälsa
2017 2018 2015 2016 JAN–JULI NOV–DEC NOV SEP–DEC SEP–DEC OKT–DEC JAN–MARS Beslut i SKL:s styrelse Idédiskussioner med berörda SKL-beredningar, delegation, medlemsnätverk Idédiskussioner/workshops medreferensgrupper Länsvisa workshops Analys och rapportskrivning. Löpande förankring med medlemmarna Diskussion i beredning och beslut Manifestering och kommunikation Beslut Idédiskussioner/ Workshops Analys och rapport Diskussion och beslut Manifestering och kommunikation

5 En god och jämlik hälsa Det finns skillnader i hälsa mellan olika grupper. Laura Hartman ordförande, regeringens tillitsdelegation

6 Samverkan för att förebygga
Vad krävs för att vi ska bli bättre på att samverka för att förebygga ohälsa? Olivia Wigzell generaldirektör, Socialstyrelsen

7 Johan 27

8 Kunde Johans resa gått annorlunda?
Bättre för- utsättningar i skolan Skydd Skydd Skydd Skydd Skydd Växa tryggt i mammas mage Ha kompetenta föräldrar eller andra nära vuxna Få hjälp att ta hand om sin kropp och hjärna Känna tilltro till sig själv och tillit till andra Ha tillgång till råd, stöd och behandling när man mår dåligt Sämre för- utsättningar i skolan Risk Risk Risk Risk Risk 0–6 år

9 Demografiska utmaningar – behov och finansiering
Roger Molin analytiker, Avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting

10 Behoven av välfärdstjänster ökar stort men inte arbetskraften
Procent Invånare 20–64 år Invånarnas behov av välfärdstjänster 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 -0,2 Senaste 20 åren har varit hanterbara Kommande 20 år blir tuffare 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Källa: SKL.

11 Visste du att…

12 av en årskull riskerar att hamna
Fyra i varje klass av en årskull riskerar att hamna i utanförskap.

13 saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.
Fem i varje klass Fem i varje klass Viktigaste faktorn för barns framtida hälsa – att klara skolan, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap. saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.

14 6 av 10 i grupper med kort utbildning uppger
god hälsa jämfört med cirka 8 av 10 i grupper med lång utbildning.

15 Hälften av alla Hälften av alla
som får psykisk diagnos debuterade vid 14 års åldern med en första episod av allvarligt beteendeproblem.  Hälften av alla Hälften av alla Beteendeproblem vid 8 års ålder visar på ca 62 % sannolikhet för psykiatriska diagnoser, och/eller kriminalitet som ung vuxen. som får psykisk diagnos debuterade vid 14 års åldern med en första episod av allvarligt beteendeproblem. 

16 Den näst vanligaste orsaken
till att avlida i förtid i Sverige är psykisk sjukdom. Överdödligheten vid psykisk sjukdom är högre än i andra OECD-länder. till att avlida i förtid i Sverige är psykisk sjukdom. Överdödligheten vid psykisk sjukdom är högre än i andra OECD-länder. En del av dödsfallen är självmord, största andelen är undvikbara sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. 140 miljarder är samhällskostnaderna årligen för psykiska besvär och sjukdom.

17 10 gånger 10 gånger vanligare att uppge sin hälsa
som dålig då man har en funktionsnedsättning. 10 gånger 10 gånger Endast omkring 30 % kvinnor med funktionsnedsättning uppger god hälsa jämfört med över 70 % kvinnor utan funktionsnedsättning. Endast omkring 30 % kvinnor med funktionsnedsättning uppger god hälsa jämfört med över 70 % kvinnor utan funktionsnedsättning. vanligare att uppge sin hälsa som dålig då man har en funktionsnedsättning. En betydande del av den sämre hälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor.

18 Dubbelt så många kvinnor
med LSS- insatser som har bröstcancer riskerar att dö i förtid, jämfört med andra bröstcancerpatienter.

19 Dubbelt så många unga homo- och bisexuella personer
anger att de utsatts för fysiskt våld av en närstående jämfört med unga heterosexuella.

20 Minst 150 000 barn Minst 150 000 barn bor i hushåll där det
förekommer våld. Minst barn bor i hushåll där det förekommer våld. 17 000 misshandelsbrott anmäldes i Sverige 2015 där gärningspersonen var i nära relation med offret. Samhällskostnaderna för mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer uppskattas till 45 miljarder kronor per år.

21 1 000 personer dör varje år till följd av fallolyckor.
skadas, oftast äldre personer. 263 personer omkom i trafiken under 2016.

22 av de kroniska sjukdomarna
går att förebygga. 80 % 80 % av de kroniska sjukdomarna går att förebygga. Med sundare levnadsvanor anses 80 % av förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar samt 30 % av cancersjukdomar kunna förebyggas. Insjuknande i diabetes 2 kan på motsvarande sätt antingen förhindras eller åtminstone försenas.

23 Hälso- och sjukvårdens kostnader
sjukdomsfall år 2022 om förekomsten av daglig rökning, kraftig övervikt, otillräcklig motion och riskbruk av alkohol skulle minska med 1 procentenhet jämfört med idag. 4 200 färre 4 200 färre Hälso- och sjukvårdens kostnader skulle minska med 235 miljoner kronor, kommunernas med 172 miljoner kronor, den statliga sjukförsäkringen med 170 miljoner kronor. sjukdomsfall år 2022 om förekomsten av daglig rökning, kraftig övervikt, otillräcklig motion och riskbruk av alkohol skulle minska med 1 procentenhet jämfört med idag.

24 18 år 18 år kan medellivslängden skilja mellan
grupper med lång utbildning i ett område jämfört med grupper med kort utbildning i annat område inom samma län. kan medellivslängden skilja mellan grupper med lång utbildning i ett område jämfört med grupper med kort utbildning i annat område inom samma län. Den ojämlika hälsan kostar samhället minst 120 miljarder årligen.

25 Hur ser det ut idag?

26 Att styra i komplexitet
Klara Palmberg Broryd Strategi och förnyelsedirektör, Nacka kommun

27 Mål och indikatorer Områden som speglar hälsa,
där välfärdstjänster kan bidra till skillnad och samverkan krävs för att lyckas. Nationell databas där fakta på lokal, regional och nationell nivå kan följas. För att förstå den ojämlika hälsan behöver analys och åtgärder grunda sig på data som är uppdelat på kön och så långt möjligt även på socioekonomiska faktorer såsom utbildning, bostadsort och födelseland. Vid uppföljning av mål är det inte bara angeläget att genomsnittet blir bättre, skillnaderna ska minska inom och mellan kommuner, inom och mellan landsting/regioner samt mellan olika grupper, kön etc

28 Varje dag lite bättre En god God och jämlik kvalitet hälsa
Erfarenheter av våra insatser Elev Brukare Patient Barn och unga Leva livet hela livet Hållbart och uthålligt Skapa värde för de vi är till för. Förnyelse och ständiga förbättringar skapar hållbarhet över tid Tre fokus.

29 Förslag till mål 2022 Barn och unga
En god och jämlik hälsa Förslag till mål Barn och unga Andel barn, 8 månader, som utsätts för tobaksrök i hemmet ska minska med x procentenheter. Vaccinationstäckning barn 3 år ska öka med minst x procentenheter. Andelen kariesfria 3- åringar ska öka med minst 2 procentenheter. Elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet (yrkesprogram) ska öka med minst 2 procent- enheter.

30 Förslag till mål 2022 Hela livet
En god och jämlik hälsa Andel gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, ska öka med minst x procentenheter. Andel 20-åringar, placerade barn, som avslutat treårigt gymnasium ska öka med minst x procentenheter. Andelen förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) ska öka med minst 5 procentenheter. Andelen invånare, år, som varken studerar eller arbetar ska minska med x procentenheter. Andelen invånare med stillasittande fritid, år, ska minska med minst 5 procentenheter. Fallskadorna bland individer + 80 år ska minska med 10/1000 invånare. Socioekonomiska grupper: människor lever under olika socioekonomiska förhållanden.

31 Förslag till mål 2022 God kvalitet – erfarenheter av våra insatser
Elevupplevelser åk 5 Andelen elever: Jag känner mig trygg i skolan, ska öka med minst 2 procentenheter. Andelen elever: Mina lärare hjälper mig i skolan när jag behöver det, ska öka med minst 2 procentenheter. Andelen elever: Jag har studiero på lektionerna ska öka med minst 2 procentenheter.

32 Förslag till mål 2022 God kvalitet – erfarenheter av våra insatser
Brukarupplevelser Andelen, Brukarbedömning hemtjänst, äldreomsorg – positiv upplevelse kring bemötande, förtroende och trygghet, ska öka med minst 3 procentenheter. Andelen, Brukarbedömning individ- och familjeomsorg - Förbättrad situation efter kontakt med Socialtjänsten, ska öka med minst 2 procentenheter. Andelen, Brukarbedömning funktionshinderområdet: Får du bestämma om saker som är viktiga för dig…” i/på din dagliga verksamhet ska öka med 2 procentenheter. Indikatorn Brukarbedömning hemtjänst: Frågor har kommit varför det är så lågt jämfört med vad man sett i egna data. I vår indikator är tre olika indikatorer sammanslagna. Brukaren måste ha svarat bra eller mycket bra på alla tre för att något värde visas. När man ser skillnader med egna data har det handlat om att man bara tittat på en separat.

33 Förslag till mål 2022 God kvalitet – erfarenheter av våra insatser
Patientupplevelser primärvård Patientupplevd kvalitet avseende kontinuitet och koordinering, ska öka med minst 2 procentenheter. Skillnaderna inom och mellan länen ska minska. Patientupplevd kvalitet avseende respekt och bemötande, ska öka med minst 2 procentenheter. Skillnaderna inom och mellan länen ska minska. Patientupplevd kvalitet avseende emotionellt stöd som svarar på frågan om man som patient har upplevt att personalen/behandlaren var aktiv och lyhörd, tillgänglig och stödjande ska öka med minst x procentenheter.

34 Hållbart och uthålligt
Andelen invånare, 0-19 år, i ekonomiskt utsatta hushåll ska minska med 2 minst procentenheter. Den självskattade hälsan år, ska öka med minst 3 procentenheter.. Andelen som uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, år ska minska med x procentenheter. Andelen individer, år, som uppgivit att man i allmänhet inte kan lita på de flesta människor ska minska med minst 2 procentenheter. S

35 Varje dag lite bättre En god God och jämlik kvalitet hälsa
Erfarenheter av våra insatser Elev Brukare Patient Barn och unga Leva livet hela livet Hållbart och uthålligt Skapa värde för de vi är till för. Förnyelse och ständiga förbättringar skapar hållbarhet över tid Tre fokus.

36 Modernare arbetssätt och tjänster
Under SKL:s regionala konferenser i höst kommer digitalisering att finnas med som en röd tråd . Anders Ekholm är troligtvis inte en av talarna då, men vi ”bjuder” på filmen som en teaser kring digitalisering. Anders Ekholm vice VD, Institutet för Framtidsstudier

37 Styrgruppen SKL:s styrelse Sjukvårdsdelegationen
Beredningen för primärvård och äldreomsorg Beredningen för socialpolitik och individomsorg ANDERS HENRIKSSON (S) 1.e vice ordförande SKL, ordförande DAG LARSSON (S) Stockholms läns landsting EVA OLOFSSON (V) Västragötalandsregionen MARLENE BURWICK (S) Uppsala kommun MATS ERIKSSON (M) Region Halland MARIA RYDÉN (M) Göteborgs stad JÖRGEN BERGLUND (M) Sundsvalls kommun CHRISTER JONSSON (C) Landstinget i Kalmar län GUDRUN BRUNEGÅRD (KD) Landstinget i Kalmar län Programberedningen för barns och ungas hälsa Beredningen för utbildning Beredningen för digitalisering Programberedningen för styrning av offentlig finansierad verksamhet HANS LEGHAMMAR (MP) Region Halland KARIN PLEIJEL (MP) Göteborg stad NINA LAGH (M) Landstinget i Uppsala län DANIEL BERNMAR (V) Göteborgs stad JOHANNA SJÖ (M) Stockholms stad ANNA ÅGERFALK (L) Region Örebro Län

38 Vad händer nu? Läs mer på

39 Avslutning - Tillsammans
Workshopparna avslutas med ett bildspel med sång och musik: Christin Appel, Johan Appel samt Mikael Bornström.