Full kostnadsredovisning vid Stockholms universitet

En presentation över ämnet: "Full kostnadsredovisning vid Stockholms universitet"— Presentationens avskrift:

1 Full kostnadsredovisning vid Stockholms universitet
/ HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

2 Förutsättningar Införde modellen 1 januari 2009.
Införde objektet Kostnadsbärare i vår konteringssträng. ”Tre nivås lärosäte” Fasta belopp fördelas till institution / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

3 Förutsättningar Ingen medicinsk fakultet Direkt lön som fördelningsbas
Två procentsatser för varje institution, en för utbildning och en för forskning/forskarutbildning. / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

4 Största problemen Indirekta kostnader i bidragsverksamheten
- Många nya transaktioner. - Påslag på upparbetade kostnader istället för intäktsavlyft. - Två procentsatser; en som finansiären tillåter och en som institutionen räknat fram. = Osäkerhet! / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

5 Största problemen Osäkerhet i: Det ekonomiska resultatet
De ekonomiska förutsättningarna Budget Stor skillnad i kompetens på institutionerna / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

6 Största problemen Inget samband:
Procentberäkning – Budget – Kontering - Utfall / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

7 Kostnadsbärare Institutionerna definierar sina kostnadsbärare själva.
Initialt en kostnadsbärare per externmedelsprojekt. Nu mer mot forskargrupp. / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

8 Direkta/indirekta kostnader
Institutionerna definierar sina indirekta och direkta kostnader själva. Central handledning finns. Frågan ”Vad blir mest korrekt för utfallet, om jag bokar det som indirekt kostnad eller direkt kostnad?” väger tyngre än indelningen stöd- respektive kärnverksamhet. / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

9 Kalkyl- och budgetdifferenser i helårsbokslutet
Budgetdifferens på universitets- och fakultetsnivå hanteras på respektive nivå och enhet nästföljande år. Ingen åtskillnad på kalkyl- och budgetdifferens på institutionsnivå. Uppföljning av utfallet på institutionernas gemensamma kostnader i sept, nov och vid helårsbokslutet. / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

10 Kalkyl- och budgetdifferenser i helårsbokslutet
Ändring av procentpåslag löpande under året. Manuell korrigering på institutioner med uppdragsverksamhet (resultatpåverkan) där stora avvikelser fanns i helårsbokslutet. Förmodligen manuell korrigering i årsbokslutet 2011 och eventuellt även 2012. / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

11 Medfinansiering Den medfinansiering som bokförs i bidragsverksamheten är endast skillnaden mellan kontraktsstipulerade indirekta kostnader och ”faktiska” indirekta kostnader. Från och med 2010 även lokalkostnader. På kostnadsbäraren kan dock all form av finansiering bokföras. / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester