Jonathan Borggren, Forskare Umeå Universitet/konsult JB SkillFlow AB

En presentation över ämnet: "Jonathan Borggren, Forskare Umeå Universitet/konsult JB SkillFlow AB"— Presentationens avskrift:

1 Jonathan Borggren, Forskare Umeå Universitet/konsult JB SkillFlow AB
Kairos Expertpanel: Framtidens arbetsliv, kompetens- försörjning och platsattraktivitet Jonathan Borggren, Forskare Umeå Universitet/konsult JB SkillFlow AB 16 Maj 2017 Intro Kommer säga något om platsmarknadsföring, automatisering, heterogenitet och inställning. Baserat på min forskning.

2 Den kreativa klassen är som vem som helst
De efterfrågar jobb, dagis, bra skolor och fungerande infrastruktur. De efterfrågar inte operahus, waterfronts eller surdegshotell. (Allt det kommer i nästa steg). Du kan inte locka till dig den kreativa klassen utan jobb och bostäder. Ett grundläggande misstag som jag tror många gör är att lägga någon slags unikitet på den kreativa klassen. Att tro att de efterfrågar något särskilt. I min tidiga forskning så såg jag att så inte var fallet. Deras flyttmönster över tid talade emot det. Därmed inte sagt att boendemiljöerna inte skall vara tilltalande på olika sätt men det avgörande är tillgången på jobb. Därför ser vi aldrig sinande flyttströmmar till våra storstäder och universitetsstäder. Människor flyttar inte dit för att de tilltalas av levnadsmiljön. All långväga flytt i Sverige är jobbmotiverad. När det gäller människor i arbetande ålder. Så låt oss begrava Florida en gång för alla. För att skapa jobb är diversifiering ur tidigare verksamheter den generella rekommendationen. Hur gör ni avvägningen mellan jobb och attraktivitet? (Det tråkiga och det roliga).

3 Robotar och människor behöver lära sig att jobba tillsammans
Ny teknik, nya yrken hotas. Eller bara samma 200-åriga förändringsprocess? Nyckeln till framgångsrik omställning ligger i att förbereda yrken som efterfrågas och som samtidigt står under ett stort automatiseringstryck. ”Er” arbetskraft behöver synka sig med den kommande 10-åriga teknikutvecklingen. Även i yrken som traditionellt inte behövt anamma ny teknik. Börja med avbön. Här hade jag tänkt skrämma upp er rejält och hävda att forskning visar att hälften av alla jobb är i fara. Men så kommer andra studier som visar på andra studier 52 % eller 7 %? Kontentan är ändå den samma. Svaret finns i arbetsuppgifterna. Hur påverkas då våra nuvarande jobb och yrken av teknikutvecklingen? Hur stort är omvandlingstrycket på dem? Enligt vissa bedömare så varierar det här beroende på vilket yrke vi talar om. Är det präst eller redovisningsassistent? Lastbilschaufför eller förskolepedagog. Frågan går långt tillbaka i tiden och handlar egentligen om huruvida ny teknik skapar massarbetslöshet eller inte. På kort sikt ser vi att det finns ett antal trösklar som skyddar många yrken. Ju fler sådana trösklar, eller svårautomatiserade moment/kompetenser, ett yrke innehåller desto lägre omvandlingstryck. På lång sikt blir frågan om huruvida det kommer finnas jobb kvar eller inte av ett annat slag. I omställningsprocessen blir det då viktigt att lära sig att samverka med ny teknik. Kommunerna får då en sammanhållande och koordinerande roll. Det är ni som skall driva på och underlätta för arbetsgivare och utbildare att arbeta tillsammans. Vad tänker jag om framtiden när det gäller automatisering? Hur kan ni använda automatisering till att avlasta och förädla bristyrken?

4 Heterogenitet en fråga om överlevnad
Avseende arbetsmarknad, personalsammansättning & lokalisering. Hur ser marknaden ut? Hur kommer den se ut om 10 år? Tror du att den kommer vara mer eller mindre heterogen? Arbetskraftsbrist tvingar fram nya sätt att matcha. Titta utanför branschen. Arbetsmarknaderna behöver vara diversifierade. En återkommande utmaning är arbetskraftsbristen. Den är egentligen ett tecken på att det går bra för många företag. De vill växa genom att nyanställa men hittar inte personal. Det råder brist på ledig arbetskraft och alternativet blir labor pouching. Man lockar över personal från konkurrenter i samma bransch genom förmånligare erbjudanden. Samtidigt har vi i Sverige många människor som står utanför arbetsmarknaden. Marknaden i din kommun speglar befolkningssammansättningen. Om företagen i kommunen inte speglar denna blir det problem långsiktigt. Det är i sammanhanget fundamentalt viktigt att förstå att arbetskraftssammansättningen i ett företag, en kommun eller i en regional arbetsmarknad kommer att påverka företagens utveckling. Vi vet genom forskningen att kortsiktig rekrytering mellan företag inom samma bransch inte är en hållbar lösning. Aktörerna i branschen försvagas vilket påverkar näringslivet i kommunen negativt. Istället behöver kommun, utbildare och företag ta ett gemensamt grepp kring frågan om jobbmatchning och hitta nya sätt att få folk i arbete. Hur kan vi se bortanför quick fix och tänka långsiktigt när det gäller rekrytering och arbetskraftsmatchning?

5 16-åringen vill inte bli plåtslagare
Våra yrkesförberedande program tappar elever Här finns flera yrken som är avgörande för tex bostadsbyggande och för kommunal omsorg. Samverkan mellan arbetsgivare och skolor – Osbecksmodellen. För att klara bostadsbyggande, infrastruktur och kommunal omsorg så krävs ett antal yrken. Ingången till dessa utgörs av gymnasieskolornas yrkesförberedande program. Ett sätt är att integrera yrket med skolan på ett tidigt stadium och erbjuda flexibla arbetspraktiklösningar. Osbecksmodellen bygger på att elever i åk 1 och 2 matchas efter önskemål med arbetsgivare i kommunen. Praktiken kan sedan fortsätta i feriearbete och därefter finns möjlighet att få utbildningsbidrag. Frågan. Det är så klart så att det finns ett antal faktorer i omvärlden som påverkar preferenser kring arbete och hur man vill leva. Hur säger man åt en 16-åring att de borde gå en yrkesförberedande utbildning och inte läsa media?

6 Vi är alla Lutheraner in the end
Vi kommer alltså att vilja arbeta även i framtiden. Men arbete kommer att ha ett annat innehåll än tidigare. Min spaning för framtiden. Jag tror vi kommer fortsätta arbeta för att vi vill det. Inte nödvändigtvis för att vi känner oss förpliktigade att göra det för att bibehålla välfärd. Stefan Fölster talar om Christer Fuglesang-jobb. Roland Paulsen talar om idleness och att vi inte gör någonting på jobbet. Båda tycker jag känns verklighetsfrämmande om vi betraktar situationen för många pressade yrken. Hur kan man prata om att vi inte gör någonting eller att vi bara skall göra någonting ”viktigt” under en kort tidsperiod mot bakgrund av bristsituationer inom tex vård och skola? Nej, istället tror jag att dagens arbetsmarknad också berättar en hel del om hur framtiden kommer se ut. Skillnaderna kommer vara stora både geografiskt och mellan branscher. Vad finns det för spår av hur vårt framtida arbete kommer att se ut i din kommun?