Först i världen att sammankoppla två tetranät

En presentation över ämnet: "Först i världen att sammankoppla två tetranät"— Presentationens avskrift:

1

2 Först i världen att sammankoppla två tetranät
Norge och Sverige är först i världen med att sammankoppla två nationella tetranät. Den finns en politisk intension och vilja till gränsöverskridande samverkan i Norden. Vårt arbete följs med intresse internationellt.

3 Mål och syfte med utbildningen
Utbildningen ska ge kännedom om Riktlinjer för gränsöverskridande samverkan med stöd av NØdnett och Rakel. Utbildningen ska ge kunskap och förståelse för avändandet av NOSE talgruppper och ISI- funktionaliteter samt dess möjligheter och begränsningar.

4 Utbildningens innehåll
Riktlinjer för gränsöverskridande samverkan Talgruppsstruktur - metoder, regler och rutiner ISI-funktionaliteter Säkerhet Sekretess Rutiner för uppföljning Norsk och svensk utrustning

5 Riktlinjer Framtagna i samverkan med DNK, MSB och norska och svenska användarorganisationer Riktlinjerna utgår från det samverkansbehov som finns idag Riktlinjerna kommer revideras regelbundet för att följa användarnas och omvärldens behov och krav Den framtagna talgruppsstrukturen kan expandera allt eftersom fler användare ansluter sig

6 Förvaltning av riktlinjerna
DSB och MSB förvaltar riktlinjerna En förvaltningsgrupp med representanter från användarorganisationerna, DSB och MSB kommer att etableras. Mål och syfte med förvaltningsgruppen är att i dialog med användarorganisationerna följa upp användandet av de framtagna riktlinjer. Förvaltningsgruppen ansvarar även för förändringar i talgruppsstrukturen

7 Kommunikation sker genom statiskt sammankopplade talgrupper
Kommunikation sker genom statiskt sammankopplade talgrupper. Observera: Sammankoppling av talgrupper bör endast ske på den sida av gränsen där händelsen hanteras Ny bild

8 Förutsättningar för att använda ISI
Din organisation måste vara Rakel- eller Nødnettkund och ha samverkansbehov med en aktör i grannlandet Det behövs ett särskilt ISI abonnemang Radioterminalen måste vara registrerad i grannlandets nät.

9 För att ringa ett individsamtal slå:
en landskod en nätkod ett individuellt nummer.

10 Gränsöverskridande samverkan i Nödnett och Rakel

11 Grundläggande princip
En grundläggande princip för gränsöverskridande samverkan i Nødnett och Rakel är att den som ser behovet av stöd från grannlandet ska ta initiativ till att inleda gränsöverskridande samverkan. Två exempel En polispatrull följer efter en bil och är på väg att passera norsk-svenska gränsen. Polispatrullen kontaktar sin kommunikationscentral, och ber dem anvisa en talgrupp för gränsöverskridande kommunikation. En operatör på en kommunikationscentral upptäcker att det egna landets resurser inte räcker till för att hantera en händelse. Operatören kontaktar då en kommunikationscentral i grannlandet och ber om bistånd.

12 Kommunikationscentralerna anvisar talgrupperna
Ett KC anvisar en av de statiskt sammankopplade talgrupperna eller sammankopplar de nationella talgrupperna med vald NOSE-talgrupp. Valet av talgrupp påverkas av vilka aktörer som behöver kommunicera med varandra, och vilken uppgift de behöver lösa.

13 Gemensamma rutiner för alla talgrupper och aktörer
Den kommunikationscentral som äger händelsen anvisar talgrupper och sammankopplar dem vid behov. Aktörerna i det land som först börjar hantera händelsen använder sina vanliga talgrupper i Nødnett eller Rakel, men med det tillägget att talgrupperna kopplas samman med en talgrupp för gränsöverskridande samverkan. Grannlandets aktörer använder den talgrupp för gränsöverskridande samverkan de blir anvisade.

14 Samtliga talgrupper är rikstäckande, men det finns en geografisk rekommendation
Alla talgrupper för gränsöverskridande samverkan går att använda i hela Norge och hela Sverige.

15

16 Aktörsgemensamma talgrupper- NOSE-EM (Emergency)
NOSE-EM-talgrupperna används av Norges och Sveriges blåljusaktörer, politiet/polisen, Brann- og redningsvesenet/räddningstjänsten, helsevesenet/ambulanssjukvården samt den svenska alarmeringsaktören SOS Alarm. NOSE-EM-talgrupperna är en direkt motsvarighet till Nødnetts BAPS-talgrupper och Rakels RAPS-talgrupper Talgrupperna används för att skapa en samlad lägesbild för att hantera en händelse när det behövs resurser och förstärkning från grannlandet. En NOSE-EM-talgrupp avslutas inte förrän behovet av den har upphört.

17 NOSE-CO (Cooperation)
NOSE-CO-talgrupperna används främst av aktörer som inte har tillgång till övriga gränsöverskridande talgrupper. NOSE-CO talgrupperna är en direkt motsvarighet till Rakels talgrupp Samverkan Alla och NØdnetts Samvirke Talgrupperna används för kommunikation och samverkan när det behövs resurser och förstärkning från grannlandet för att hantera händelsen.

18 Talgrupper för Brann och redningsvesenet/ räddningstjänsten NOSE-F (Fire

19 NOSE-F (Fire) NOSE-F-talgrupperna används av Brann- og redningsvesenet och räddningstjänsten. Talgrupperna används för kommunikation och samverkan när det behövs resurser och förstärkning från grannlandet för att hantera en händelse. NOSE-F-1–8 används enbart av ledningsfunktionerna, till exempel brandbefäl på skadeplats. Undertalgrupperna NOSE-F-11–85 i respektive land används av operativ personal.

20 Undertalgrupperna NOSE-F-11–85 är inte statiskt sammankopplade talgrupper Undertalgrupperna kan endast kommunicera med KC i aktuellt land. Ledningstalgrupperna går att nyttja i båda länderna.

21 Talgrupper för Politet/Polisen: NOSE-P (Police)

22 Talgrupper för polis/politi verksamhet
NOSE-P (Police), talgrupper för politiet/polisen NOSE-P-SM (Police Strategic Management) för polisens strategiska ledning NOSE-PV (Police VIP), talgrupper för politiets/polisens personskydd NOSE-PS (Police Surveillance), talgrupper för politiets/polisens spaning NOSE-PSS (Police Security Services), talgrupper för politiets sikkerhetstjeneste/säkerhetspolisen

23 Talgrupper för Ambulanssjukvården/Helse vesenet: NOSE-H (Health)

24 Talgrupper för Helse/ambulanssjukvård
NOSE-H-1 Nödnett Syd i Norge NOSE-H-2 Rakel Syd i Sverige NOSE-H-3 NOSE-H-4 NOSE-H-5 Nord i Norge NOSE-H-6 Nord i Sverige NOSE-H-7 Hela Norge NOSE-H-8 Hela Sverige NOSE-H-10 AMK Oslo / Västra Götaland,Värmland NOSE-H-20 AMK Inlandet / Värmland,Dalarna NOSE-H-30 AMK Södra Trondelag / Dalarna,Jämtland NOSE-H-40 AMK Norra Trondelag / Jämtland,Västerbotten NOSE-H-50 AMK Helgeland / Västerbotten NOSE-H-60 AMK Bodö / Norrbotten NOSE-H-70 AMK Tromsö / Norrbotten

25 Talgrupper för Tullverket/Tolletaten: NOSE-CU (Customs)

26 Talgrupper NOSE- CUP NOSE-CUPS1 Nödnett Syd NOSE-CUPS2 Rakel
Nord NOSE-CUPS6 NOSE-CUPS7 Nationell NOSE-CUPS8

27 Talgrupper NOSE-CU, NOSE-CUS och NOSE-CUP
Nödnett Svinesund NO/SE NOSE-CU-2 Rakel Örje NO/ Hån SE NOSE-CU-3 Magnormoen NO/ Eda SE NOSE-CU-4 Åsnes NO NOSE-CU-5 Östby NO NOSE-CU-6 Idre SE NOSE-CU-7 Vauldalen NO NOSE-CU-8 Storlien SE NOSE-CU-9 Tärnaby SE NOSE-CU-10 Junkerdalen NO/ Graddis SE NOSE-CU-11 Björnfjell NO NOSE-CU-12 Helliskogen NO/Karesuando SE NOSE-CUS-1 Nödnett Syd i Norge NOSE-CUS-2 Rakel Syd i Sverige NOSE-CUS-3 NOSE-CUS-4 NOSE-CUS-5 Nord i Norge NOSE-CUS-6 Nord i Sverige NOSE-CUS-7 Hela Norge NOSE-CUS-8 Hela Sverige NOSE-CUP-1 Syd NOSE-CUP-2 NOSE-CUP-3 NOSE-CUP-4 NOSE-CUP-5 Nord NOSE-CUP-6 NOSE-CUP-7 Nationell NOSE-CUP-8

28 ISI - funktionaliteter – så fungerar det

29 Nödsamtal/Sikkerhetslarm
Nödsamtal fungerar olika beroende på parametersättningen i radioterminalen och vilket nät den befinner sig i. KC operatören och radioanvändare i grannlandets nät kan ta del av nödsamtalet. Nödsamtal kan sändas över lokala talgrupper i något av näten. Viktigt att organisationen analyserar vem som ska ta emot nödsamal dels i Rakel och Nödnett När en norsk användare i Sverige utlöser ett nödlarm kommer det skickas till norskt KC eller till närmsta KC i Sverige. Hur radioterminalen skickar sitt nödsamtal beror på hur organisationen valt att programmera radioterminalerna. Det är därför viktigt att ta reda på hur din organisation valt att lösa nödsamtal.

30 Sikkerhetslarm När en norsk användare i Sverige utlöser ett nödlarm kommer det skickas till norskt KC eller till närmsta KC i Sverige. Hur radioterminalen skickar sitt nödsamtal beror på hur organisationen valt att programmera radioterminalerna. Det är därför viktigt att ta reda på hur din organisation valt att lösa nödsamtal.

31 Nödsamtal Nödsamtal fungerar olika beroende på parametersättningen i radioterminalen och vilket nät den befinner sig i. KC operatören och radioanvändare i grannlandets nät kan ta del av nödsamtalet. Nödsamtal kan sändas över lokala talgrupper i något av näten. Viktigt att organisationen analyserar vem som ska ta emot nödsamal dels i Rakel och Nödnett

32 Kryptering ISI-standarden stöder end-to-end kryptering (E2EE).
Du kan använda E2EE när du gästar grannlandets nät. Standarden stöder även att krypteringsnycklar skickas över ISI-länken. E2EE mellan användargrupper förutsätter att samma nycklar används.

33 SDS -meddelanden ISI gör det möjligt att sända både gruppadresserade och individadresserade SDS-meddelanden mellan Nødnett och Rakel. Vem SDS-meddelanden går till över ISI påverkas dock av flera olika faktorer, till exempel den kontrollerande gruppens parametersättning. Du bör inte använda SDS för att överföra viktig information, utan i stället välja tal. .

34 Textmeddelanden Ett textmeddelande består av fritext och skickas mellan radioterminaler och/eller kommunikationscentraler. En norsk användare i Sverige kan använda standard ISSI för att skicka textmeddelanden till andra norska radioterminaler oberoende av det nätverk de befinner sig i och vice versa. När du skickar ett textmeddelande till grannlandets radioterminal måste fullt ITSI nummer användas

35 Statusmeddelanden Statusmeddelanden används för att effektivisera kommunikationen med KC. Statusmeddelanden är förprogrammerade sifferkoder som betyder något i klartext. Du kan sända statusmeddelanden mellan Nödnett och Rakel. Statusmeddelande hanteras på olika sätt beroende på hur den kontrollerade gruppen är parametersatt och vilket nät den kontrollerade gruppen tillhör.

36 Funktioner som inte är tillgängliga i ISI
Samtal till det publika nätet Möjligheten att ringa samtal till det publika nätet ingår inte i tilläggtjänsten för gränsöverskridande samverkan. DGNA (dynamisk grupptilldelning) Det finns idag inte stöd för DGNA över ISI i ISI-standard. Positionering Positioneringsinformation kommer att kunna skickas från radioterminaler med ISI-stöd genom att samma eller en parallell mottagaradress används. Användarorganisationen måste komma överens med norsk/a organisation/er om att få ta del av positioneringsinformationen.

37 Sekretess vid gränsöverskridande samverkan
I både Norge och Sverige finns en sekretesslagstiftning som reglerar hur man får handskas med personuppgifter. Lagarna i Norge och Sverige liknar varandra i hög grad. Om det inte går att säkerställa vilka som lyssnar på en aktuell talgrupp, betrakta talgruppen som öppen. Gör en sekretessbedömning innan du lämnar ut känslig information. Om du är tveksam, ring ett individsamtal

38 Säkerhet

39 Varje organisation beskriver säkerhetsaspekter
Förslag till att ta upp: Loggning av terminaler i norska och svenska nätet. Hur hanteras nödlarmet och vart går larmet Spärrning av terminaler. Om något inte fungerar med ISI - Ring Rakel kundstöd för svenska användare och Nödnetts kundstöd för norska användare.

40 Rutiner för uppföljning
. Rutiner för uppföljning

41 Norsk och svensk utrustning

42 För egen text

43

44