Kultur s.78-93.

En presentation över ämnet: "Kultur s.78-93."— Presentationens avskrift:

1 Kultur s.78-93

2 Kultur: gruppers eller samhällens idéer, kunskaper, erfarenheter och värderingar som är vägledande för hur man skall agera och handla. Kulturen inkluderar också våra uppfattningar om världen, hur vi talar och hur vi gör affärer med varandra - en sammansättning av normer, värderingar, traditioner, föreställningar som håller samman en viss grupp

3 Två betydelser: kulturyttring och antropologiskt begrepp
Kulturyttringar: Såsom musik, film, teater (estetisk verksamhet). Det finns en måttstock på vad som anses vara fint inom kulturen. Denna del brukar delas in i finkultur och populärkultur (är föränderligt) Finkultur: anses vara den finare delen, såsom opera är finare än Lady gaga, eller att läsa en bok med dikter istället för serietidning – har ansetts främja själen och utveckla människan Populärkultur: tex film, även inom populärkultur kan det finnas positioneringar – att det ena är bättre än det andra tex Morrissey bättre än per Gessle. Oftast ungdomar som kopplas samman till populärkultur – har ansett förleda människor ”antropologiskt kulturbegrepp” (antropologi är läran om människan som samhällsvarelse): människans levnadsmönster – hur vi lever och agerar. Kultur innebär då våra traditioner, sätt och tänka och leva.

4 Hur något ”kulturellt” skapas
individer och grupper uppfattar och tolkar kultur på olika vis För att något skall bli kulturellt krävs en process där mening skapas hos betraktaren. Denna mening, hos det kulturella objektet, påverkas av faktorer såsom inom vilka situationer som objektet visas, tex var en pjäs spelas, upp, vilka skådespelare osv, inklusive betraktarens egen situation med egna erfarenheter, bakgrund och smak Objektet måste alltså skapas och konsumeras Den menings som skapas påverkas av samtiden och skiljer sig från individ till individ

5 Banksy Leta upp en bild målad av Banksy – vilken mening skapar detta hos dig som betraktare? Tolkar vi alla bilden på samma sätt?

6 Kulturellt kapital Vilken kultur vi föredrar beror på varifrån vi kommer, var vi känner oss hemma och var vi vill tillhöra. Det kulturella kapitalet avgör vår livsstil och smak Fungerar sammanhållande och särskiljande Den kulturella smaken avgörs på flera nivåer: Uppväxtvillkor, erfarenheter och ekonomiska förutsättningar Religion (normer och värderingar) samt geografi (länder har olika traditioner och möjligheter kopplade till kultur), politiska beslut (lagar, beskattning, samhällsdebatter), högkonjuktur eller lågkonjuktur (har mer råd i en högkonjuktur att konsumera kultur)

7 Hegemoni – överordnad ställning
Råder i samhället en hierarkisk accepterad ordning vad som anses vara mer fint kulturmässigt – hegemoni beskriver samhällets maktrelationerna och hur dessa bibehålls genom kulturen. De grupper med mest makt, kontrollerar kulturen genom att det är deras tolkningar av tex moral och värderingar som syns. Även kategorisering av tex klass, kön, etnicitet och ålder görs av den överordnade gruppen. Borgerligheten har haft den dominerande ställningen och angett ramarna för vad som är bra eller dåligt, tex vid barnuppfostran, hygien, bordsskick (och därmed påverkat arbetarklassen) – anger en annan standard som andra försöker leva upp till. Normaliserande av orättvisa – att få orättvisor framstå som normala och oproblematiska leder till acceptans för en orättvis samhällsordning, tex förnekelse av rasism, könsmaktsordning, klassbundna förutsättningar Människor internaliserar denna ordning och den blir en del av självbilden, åsikterna och tankarna Även finkultur och populärkultur kan ha att göra med samhällets maktrelationer

8 Vad är kultur? - antropologiska kulturbegreppet
Kultur: normer, värderingar, traditioner, seder Olika kulturer definieras genom att de delar samma värderingar, sätt att se på världen, sätt att prata, sätt att bete sig, sätt att klä sig – att ha gemensamma koder. Kultur är föränderlig, vissa snabbt och vissa förblir oförändrade. Beroende på deras kontakt med resten av världen. Vissa har tagit till sig moderna kulturyttringar såsom användandet av en dator eller mobil. Vi ser hur kulturer samexisterar i samhället, men ibland blir det kulturkrock när värderingarna inom olika kulturer kolliderar. I en kultur ryms flera kulturer: Gruppkulturer/delkultur: kulturella yttringar som delas av en viss samhällsgrupp, tex inom familj, kompisar, yrke, hobby – kulturella yttringar i form av gemensam stil, smak, språkbruk och jargong.

9 Grupp-/sub-/motkultur
Gruppkultur kallas ibland subkultur eller motkultur: ofta en negativ klang, de som motsätter sig samhället, tex inom den svenska kulturen ryms hårdrockskulturen. Något som är i subkultur kan utvecklas till populärkultur, tex hiphop Subkultur anses ha sitt ursprung i arbetarklassen och är en grupp individer som enas i ett gemensamt missnöje mot samtidens normer, värderingar och samhällsstruktur. Uttrycker en frustration kring utanförskap, utsatthet och fattigdom – subkulturer föds ofta som kritik mot samhällets makthierarki och man lever med egna normer och värderingar parallellt med den övergripande kulturens. Tex raggare och mods Motkultur anses ofta ha sitt ursprung i medelklassen. Motsätter ofta de dominerande värderingarna i den större kulturen som de är del utav. Kritik mot den rådande normen i samhället, tex lönearbete, familjebildning. Vill att de värderingar men lever efter skall inkluderas i den övergripande kulturen. Tex husockupanter och hippies

10 Samhörighetsmarkörer - gruppkulturer
Vi visar ofta vilka vi är som individer genom vår kulturella smak (positionerar oss som individer) – söker tillhörighet genom kultur – tex hårdrockaren visar sin personlighet genom musiken och kulturen som hör därtill och tex ha långt hår och nitbälte, eller golfaren. Kultur är viktigt för oss som markör för att visa vilka vi är Hur gruppen uttrycker sig stilmässigt Symboler: markerar gruppgränsen, tex, färger, stil, kläder, tatuering, språkbruk, jargong, slang, hur man för sig osv. Stärker gemenskapen inom gruppen (höjer känslan av status och styrka). Gruppkultur byggs gemensamt upp genom de samtal man för, saker man gör tillsammans, upplevelser man delar och symboler som laddas med innebörd. På så sätt pågår identitetsarbetet för gruppens medlemmar inom ramen för gruppgemenskapen

11 Samhörighetsmarkörer - gruppkulturer
Ritualer: fungerar som förstärkare av samhörigheten och avståndstagande till andra grupper, tex vissa aktiviteter gruppen gör i vissa sammanhang tex kulturella företeelser såsom ceremonier och traditioner som dop och studentexamen. Exempel på ritualer: Initieringsrit, att införlivas i gruppen, eller underhållsriter där man upprätthåller gemenskapen, tex i form av att dricka alkohol tillsammans

12 Kulturens funktion Kulturens funktion för individen, gruppen och samhället: En manual för hur individen skall leva, skapar trygghet Bidrar till identitetsutveckling och var jag hör hemma Skapar gemenskap inom gruppen eller samhället Skapar underlag för social kontroll, gruppens medlemmar har kontroll på varandra så att vi alla följer normerna.

13 Inkodning och avkodning – av Stuart Hall
En produktion byggs upp beroende av sina ramar och härigenom uppmuntrar mottagaren att göra en viss tolkning. Mottagaren bearbetar sedan det man möts av. Intrycken kan vara allt från attityder till våld, idéer kring hur man lyckas i livet till politiska åsikter. Det vi ser, hör, eller läser har ett visst innehåll och budskap Dominerande tolkning: om mottagaren tar till sig intrycken och budskapen utan att bearbeta dem, tex nyhetsuppläsning (tolkar ofta informationen som sanning) Förhandlande tolkning: mottagaren bearbetar det vi möts av och låter det filtreras genom egna värderingar, tex titta på en våldsam film – gillar ej våldsinslaget men tar till sig andra budskap Den oppositionella tolkningen: mottagaren ser budskapet men placerar det i en annan referensram och menar att sändarens normer och värderingar är felaktiga, tex läser en artikel med händelser som man inte håller med om

14 Västerländsk samhällskultur
Europeisk samhällskultur EU-samhällskultur Svensk samhällskultur Närsamhällets kultur DU gruppkulturer

15 Vad händer i gruppen?

16 Kategorisering vi försöker få ordning på vem som är vem och vilken relation de har till oss ”att bringa ordning” Ungefär som att sortera i en bokhylla Vi använder oss an sociala kategorier såsom religion, klass, etnicitet och genus. Dessa sociala kategorier använder vi för att placera människor i fack. Som kategoriserande människor gör vi skillnad på de grupper vi tillhör och dem vi inte tillhör. Vi gör skillnad mellan ”vi” som ingår i gruppen och ”dem” som inte ingår i gruppen.

17 Ingrupp vs utgrupp Ingrupp är vi, gruppen som du tillhör. Här finns kärlek, värme, förtroende, tillgivenhet, samarbetsvilja. Vi i ingruppen är ett fint sammansvetsat gäng. Utegruppen är å andra sidan den grupp som vi inte tillhör och som vi inte vill tillhöra. Här råder raka motsatsen – det är kallt, otryggt och man vill inte samarbeta. Ingrupp och utgrupp är sina raka motsatser samtidigt som de förutsätter varandra - ingruppen kan inte existera utan utgrupp. Vi kan inte vara ett ”vi” om inte de är ett ”dem”. Den gemensamma andra är betydelsefull för ingruppens sammansvetsning och samarbete. Motvilligheten att samarbeta med ”dem” gör att vi samarbetar bättre. T.ex. krig, politik, fotboll

18 Grupp processer Grupptryck: Inom gruppen kan man utsättas för ett visst grupptryck. rättar sig efter de gemensamma normer och förväntningar som finns i gruppen. uppstår en konformitet i gruppen. Konformitet: när en person ger efter för en grupps förväntningar och uppfattningar. Om toleransen för avvikande beteende är liten, säger man att graden av konformitet, likformighet, är hög. Anpassar oss efter andra (har behov av andra) – kan hamna i konflikt med oss själva och det vi själva tror på. Vi kan tvivla på om det vi nu tror på är rätt, när andra säger något annat, eller så kan vi hamna i ett dilemma om vi bör agera efter våra egna övertygelser och försvara våra egna åsikter, eller om vi bör anpassa oss efter vår grupps normer och åsikter. Väljer vi det första alternativet kanske vi blir utfrysta ur gruppen och väljer vi det andra alternativet kommer vi i konflikt med oss själva. sociala kontrollen är stark - bildar ett grupptryck att följa strömmen. Salomon ash – konformitetsexperiment

19 Grupp processer Experimentet (ash) visar att vårt beteende till stor del bestäms av det sociala samspel som vi ingår i, dvs grupppsykologiska faktorer. Svarade fel därför att: De var inte medvetna om att de svarade fel därför att de var så starkt beroende av gruppen Några anpassade sin bedömning efter gruppens och antog okritiskt att när alla andra sade något annat, så måste det vara de själva som tog fel Några personer visste mycket väl att de svarat fel, men hade gjort det eftersom de inte ville vara ”annorlunda”.

20 Grupp processer Grupptänkande – vissa starkare medlemmar får de andra att tvivla på sig själva för att inte komma i konflikt med de andra i gruppen. Resultatet kan bli ett felaktigt beslut, taget inte pga sakfrågan utan mot lojalitet gentemot gruppen. För att undvika detta – ge utrymma för diskussion. Grupppolarisering (polariseringseffekt) – om man för samman människor som har ungefär samma åsikt och låter dem diskutera, så går diskussionen mot mer extrema åsikter snarare än att hamna i mitten. Konservativa blir ännu mer konservativa, tex abortmotståndare blir ännu mera emot abort. Godkännandet i gruppen gör oss mer säkra på vår sak, eller att vi formar oss efter den som är mest radikal som framför åsikten med stort självförtroende som verkar tilldragande och sår tvivel i oss själva, eller att individen i gruppen gärna vill uppfattas positivt av de andra och därför villig att anpassa sina åsikter till andras och kväva sina egna tvivel.

21 Grupp processer Grupplättja – kollektiv lathet. Ju fler man är att dela på arbetsbördan, desto mindre blir den enskilda arbetsinsatsen. Förklaras ofta med motivationsförlust: räknar med att andra inte bidrar lika mycket som en själv och därför bidrar man själv lite också man är anonym guppen har ingen prestationsnorm Åskådareffekten (bystandereffect) – ju fler som ser desto färre ingriper, det gemensamma ansvaret späds ut och blir försvagat, resten av gruppen ger signaler om att det är fel att blanda sig i )blir en social kontroll av de andra gruppmedlemmarna – konformitet – böjer sig för gruppen.

22 Innanför eller utanför?
Vi vs dem – normalt vs avvikelse Fördom: förutfattad mening Generalisering: applicerar egenskaper från en individ till flera individer (drar alla över en kant). Underlättar våra möten med andra människor Stereotyp: grov generalisering. Förenklad. Innehåller allmänna föreställningar om människors egenskaper i en grupp. Tex skottar är snåla. Leder lätt till fördomar och negativa attityder Etnocentrism: dömer och tolkar andra kulturer utifrån vår egen kultur