Kryssningsturism Gotland 2018

En presentation över ämnet: "Kryssningsturism Gotland 2018"— Presentationens avskrift:

1 Kryssningsturism Gotland 2018
Kryssningstrafiken växer snabbt i hela världen. Många uppskattar kombinationen med bekvämlighet ombord och ständigt nya resmål att utforska. Ökningen gäller många olika nationaliteter och målgrupper. Kryssningsturismen i Östersjön har nästan fyrdubblats under 2000-talet. Gotland har dock inte kunnat ta del av den ökade kryssningsturismen, mest på grund av att båtarna blir allt större och inte kan angöra den nuvarande hamnen. Varför byggs kryssningskajen? Vi vill bidra till att utveckla kryssningsturismen i Östersjön och med Gotlands som ett resmål. Vi samarbetar med CMP (Copenhagen Malmö Port) och ur deras perspektiv är det positivt att kunna erbjuda ytterligare en attraktiv destination. Den nya kajen gör att de större fartygen kan ligga fler timmar i Visby än vad som sker idag, vilket gör att turisterna kan spendera mer tid på turistattraktionerna runt omkring på ön. Varför byggs den i Visby? Världsarvet Visby är magneten som lockar till ön. Om kryssningskajen byggs i Visby är chansen god att ett stort antal fartyg angör kajen. Eftersom fartygen kan stanna vid kajen längre än idag, så ökar möjligheten för besöksnäringen på hela ön att ta del av turismen.

2 Den nya kryssningskajen
En ny kaj byggs söder om nuvarande hamn. Kajen kan ta emot två fartyg upp till 320 meters längd 52 kryssningsfartyg med passagerare besökte Gotland under 2014 Antalet kryssningsgäster beräknas öka till kryssningsgäster inom några få år Vistelsetiden ökar till mellan sex och tio timmar

3

4 Bygget Muddring av kajområdet klar 17 juni
Utfyllnad av landområde pågår Granitleveranser från Oskarshamn Kassuner från Polen slutet av augusti Planerad öppning april 2018  Följer (nästan) plan

5 Infrastruktur Trafik Busstrafik Vägvisning och informationsskyltning
Besöksplatser Utveckling av stadsmiljö Offentliga toaletter Drift, underhåll och renhållning

6 Mottagande Analys och nulägesinventering pågår
Exportmognad, produktutveckling och värdskap  Gotland Cruise Network RG, CMP, IG, GFB huvudpartner GFB ”värd” värd för nätverket Stort engagemang från besöksnäringen Startade 20 april

7 Kryssningsindustrin 2014 Ca 240 kryssningsfartyg i världen
Ca rederier 6,4 miljoner européer–störst efter USA 5,8 miljoner resenärer till Europa för kryssning € 16,6 miljarder kryssningskonsumtion (globalt) kryssningsrelaterade jobb Europa 2014 Sverige - € 228 miljoner 3 000 jobb i Sverige

8 Vad krävs för att vi ska lyckas?
Kajen på plats – med behövlig infrastruktur Samsyn – förstå branschen, krav och förutsättningar Skapa samsyn och gott samarbete med CMP Se affärsmöjligheterna Offentliga och privata aktörer måste ha ett fungerande samarbete

9 Gotland Cruise Network - kraftsamling och uppstart 20 april!
Inventera Internationalisera Producera Marknadsföra Samverka Skapa resultat – nå mål Tillväxt för hela Gotland

10

11 Hållbar kryssningsturism
Miljöprövning och marinarkelogisk undersökning är gjord och bygget har tillstånd enligt miljöbalken Förberedelser för landansluten elkraft Miljölagstiftning från 2015 kräver bränsle med betydligt lägre svavelhalt än tidigare Kajen ansluts till reningsverket för att ta hand om fartygens avloppsvatten Slammet kan sedan användas i biogas- produktionen på Gotland Medveten besöksnäring med hållbara alternativ och inriktningar Miljöprövning och undersökningar Miljöprövning är gjord och bygget har tillstånd enligt miljöbalken. Hänsyn måste bland annat tas till öringbeståndet i Kopparsviksbäcken. En marinarkeologisk undersökning har också genomförts utan att några fynd har gjorts. Under september 2015 genomförs en geologisk undersökning för att kontrollera havsbottnen. Avloppsvatten - svartvatten Med en kryssningskaj ges förutsättningar att ta emot fartyg som annars passerar Gotland. Vi kan utan extra kostnad ta hand om svartvattnet och bidra till att avlasta Östersjön från ytterligare nedsmutsning. Kajen kommer att anslutas till reningsverket för att ta hand om fartygens avloppsvatten. Slammet kan sedan användas i biogasproduktionen på Gotland. Kapaciteten i Visby reningsverk är tillräcklig för att hantera fartygens svartvatten. Dock så krävs att vi bygger en extra utjämningsbassäng för att kunna ta emot en stor kvantitet på kort tid. Denna bassäng är under projektering och kommer att byggas vid avloppsreningsverket strax ovanför hamnen. I dagsläget finns inga krav på att kryssningsfartyg som framförs på internationellt vatten skall lämna svartvatten iland. Östersjön är ju som bekant till största delen internationellt vatten där IMO:s (International Maritime Organization) regelverk gäller. Hur fartyg ska kunna avkrävas att lämna sitt svartvatten i hamn diskuteras för närvarande på olika nivåer både nationellt och internationellt, bland annat inom IMO. Elanslutning En ny lagstiftning kräver att både kryssningskajen och linjetrafiken ska kunna anslutas till elnätet när fartygen ligger mer än en timme vid kaj. Vi kan idag inte anlägga en kabel för elanslutning av fartygen. Det finns flera anledningar till detta, bland annat finns det ingen standard för elanslutning av fartyg. Man arbetar med olika effekter, spänningar, frekvenser och anslutningsdon. Att kunna ansluta alla tänkbara varianter är idag orealistiskt speciellt med tanke på att cirka 10 procent av fartygen är utrustade för landanslutning. I samband med att kryssningskajen byggs kommer dock förberedelser att vidtas för att möjliggöra att i ett senare skede kunna tillhandahålla elkraft från land. Vilken miljöpåverkan har fartygen som angör Visby? Miljölagstiftning från 2015 kräver att fartyg som trafikerar Östersjön och delar av Nordsjön ska använda bränsle med betydligt lägre svavelhalt än tidigare.