Våra huvudfrågor Hur ska regeringen styra och kontrollera sin förvaltning för att denna på bästa sätt skall förverkliga regeringens politik? Vilken information.

En presentation över ämnet: "Våra huvudfrågor Hur ska regeringen styra och kontrollera sin förvaltning för att denna på bästa sätt skall förverkliga regeringens politik? Vilken information."— Presentationens avskrift:

1 Våra huvudfrågor Hur ska regeringen styra och kontrollera sin förvaltning för att denna på bästa sätt skall förverkliga regeringens politik? Vilken information kan och bör tas fram om den statliga verksamheten, vilka krav kan ställas på den och vem skall ta fram den?

2 Utgångspunkter Den inomstatliga styrningens begränsningar.
Statsförvaltningen skall förverkliga regeringens politik. Regeringen väljer vad och hur mycket den vill styra. Myndigheterna är olika.

3 Styrningens praktik Rituella drag Instruktioner och RB är lika
Omfattande målexercis Myndigheterna styrs olika - daglig kontakt med vissa mynd, andra lämnas i fred Informella kontakter, både institutionaliserade och ad hoc Informationen kommer till stor del från myndigheterna Myndigheternas information används inte för omprövningar

4 Ställningstaganden Förslag Våra konkreta förslag syftar till att förbättra styrningen av myndigheterna genom att flytta fokus från en årlig process till långsiktig och strategisk styrning. Bort från ritualiserade processer. Myndigheter och verksamheter är olika vilket måste få genomslag i styrningen. Inriktningen på förslagen är att MGN måste vara liten. Mindre likformighet skapar också utrymme för politikerna att styra på ett varierat och ändamålsenligt sätt. Myndigheterna kan heller inte delas in i ett antal kategorier för hur mycket styrning det ska vara eller hur den ska gå till. Det vi föreslår får konsekvenser för Regeringskansliet och myndigheterna. Inom Regeringskansliet innebär det att den kraft som nu läggs ner på en tämligen rutinmässigt form av styrning kan föras över till mer kvalificerade uppgifter, med mer fokus på verksamheterna än myndigheterna. Det kräver dock ett uthålligt arbete som bl.a. handlar om förändrat arbetssätt och kompetens. Tjänstemän inom Regeringskansliet måste identifiera relevant kunskap, följa kunskapsutvecklingen på olika områden och analysera verksamheter och samband. Våra konkreta förslag: Uppdraget till myndigheterna bör kunna realiseras inom ramen för myndigheternas befogenheter. Allt kan inte prövas i budgetprocessen. Analyser av vilka verksamheter som kan bidra till olika mål bör ske ad hoc. Gemensamma mål ≠ samverkan Inga nya procedurer för ansvarsutkrävande. Olika krav på information beroende på tänkt användning. Bejakar informellt utbyte i frågor som täckas av 11:6.

5 Förslag Instruktionen det centrala dokumentet för regeringens styrning av myndigheterna Verksamhetsdelen i regleringsbreven avskaffas generellt Formerna för informella kontakter diskuteras mellan Regeringskansli och myndigheter. Osäkerheter undanröjas Verksamhetsstrukturen avskaffas Instruktionen skall vara det centrala dokumentet för regeringens styrning av myndigheterna. Uppdraget till myndigheterna ska formuleras i termer som svarar mot myndighetens befogenheter och möjligheter. Detaljeringsgraden i instruktionerna måste därmed också få tillåtas variera – det avgörande är hur detaljerat regeringen vill styra. Instruktionerna som saknar koppling till den årliga budgetprocessen borgar för en mer långsiktig styrning och skapar en annan rytm i myndighetsstyrningen. Nuvarande fokuseringen på regleringsbreven har lett till ett myndighetscentrerat arbetssätt. Frågor om verksamhetsmässiga samband bör aktualiseras när en instruktion ses över och kan därför leda till att flera instruktioner diskuteras samtidigt. Av detta följer att vi också föreslår att Verksamhetsdelen i regleringsbreven avskaffas generellt sett. Det gäller också avsnittet om organisationsstyrning och uppdrag. Regeringen skall ange endast de finansiella villkoren för respektive myndighet i regleringsbrevet. Det främsta skälet för vårt förslag är att regleringsbrevens årliga tillskott är litet. Samma mål, uppdrag och krav på återrapportering återkommer år efter år. Karaktären på målen är en konsekvens av verksamhetsstrukturen, viss del är resultatet av särintressen och allianser mellan RK och myndigheterna. Det kan ändå finnas lägen då regeringen önskar markera vikten av att något görs de närmsta året –fortsättningsvis möjligt att fatta särskilda regeringsbeslut, uppdrag. Våra förslag handlar också om de informella kontakterna. Formerna för informella kontakter bör diskuteras mellan departement och myndigheter. Osäkerheter om informella kontakter måste undanröjas bl.a. genom utbildningsinsatser. Det är viktigt att sträva efter en gemensam uppfattning om informella kontakters betydelse. Finns stora variationer i dag vilka är motiverade. Mål- och resultatdialoger är centrala, bör vara väl förberedda och röra myndighetens kärnverksamhet. Kompetensen i frågor om informella kontakter måste öka. Avskaffa verksamhetsstrukturen. Verksamhetsstrukturen bygger på felaktiga antaganden om att övergripande politiska mål kan brytas ner i en stegvis process och att det går att aggregera resultatinformation på motsvarande sätt. Vårt ifrågasättande av verksamhetsstruktur gäller däremot inte behovet av att indela verksamheten. Det finns ett legitimt behov att indela den statliga verksamheten och statsbudgeten på olika sätt.

6 Förslag Myndigheterna skall i årsredovisningen redovisa inriktningen, omfattningen och kostnader vad gäller uppgifter som tilldelats den genom lag, instruktion eller annat regeringsbeslut Nuvarande budgetunderlag ersätts av ett beräkningsunderlag och lämnas senast 1 april Underlag för omprövningar av myndighet/myndigheters uppdrag tas fram utanför myndigheten och ad hoc. Regeringskansliet – analysera och ta fram relevant beslutsunderlag. Kommittéväsendet. Förslag om informationsförsörjningen: Myndigheterna skall i årsredovisningen redovisa inriktningen, omfattningen och kostnaderna vad gäller uppgifter som tilldelats den genom lag, instruktion eller annat regeringsbeslut. Myndigheterna ges större friheter att avgöra vilken information som bäst behövs för att beskriva den egna verksamheten. Vår uppfattning att myndigheterna ska styras i termer som motsvarar deras faktiska befogenheter innebär att återrapporteringen kommer att vara på motsvarande nivå och alltså i mindre utsträckning handla om redovisning av effekter. Budgetunderlaget ersätts av ett beräkningsunderlag som lämnas senast den 1 april. Detta för att motverka en utveckling mot detaljerade anslagsframställningar. Om myndigheterna önskar, eller om regeringen begär det, finns det inget som hindrar att myndigheterna lämnar särskilda analyser i en annan ordning (analys av sin verksamhet i förhållande till framtida krav el pläderande dokument). Förutsättningarna för omprövningar måste förbättras. Vi föreslår därför att omprövningar av en eller flera myndigheters uppdrag i huvudsak måste ske utanför den berörda myndigheten/myndigheterna. Sådana omprövningar bör aktualiseras ad hoc. Vi avvisar tanken att inför ett rutiniserat förfarande för omprövningar. Omprövningar görs utifrån det som är politiskt angeläget. Däremot finns det situationer där det är naturligt att göra en omprövning exempelvis vid byte av myndighetens chef. När mer genomgripande omprövningar aktualiseras bör dessa underlättas genom att det ställs högre krav på Regeringskansliets förmåga att identifiera var relevant kunskap finns. Kommittéväsendet bör i sådana situationer nyttjas mer strategiskt, för att få en översikt av relevant kunskap och forskningsområden som underlag vid omprövning.

7 Förslag BP bör renodlas till ett framåtriktat dokument. Årsredovisning för staten bör vara det centrala redovisningsdokumentet. Regeringen skall i särskilda skrivelser till riksdagen beskriva utvecklingen på olika samhällsområden och analysera effekterna av statens verksamhet. Budgetpropositionen bör renodlas till ett mer framåtriktat dokument. Årsredovisning för staten bör vara det centrala redovisningsdokumentet om den statliga verksamheten. BP har laddat med en rad olika syften. Den har blivit det huvudsakliga dokumentet för regeringens redovisning inför riksdagen, underlag till riksdagens budgetregleringen och bärare av styrsignaler till myndigheterna. Det gör att den är mycket omfattande och att inget syfte blir uppfyllt särskilt väl. Renodlingen innebär att tyngdpunkten till skillnad från i dag kommer att ligga på regeringens förslag till politikens framtida inriktning och budget. Årsredovisning för staten blir det huvudsakliga dokumentet för redovisning av resultatinformation. Det skapas därmed också ett mellanrum från det att riksdagen får den tillbakablickande informationen tills det att riksdagen skall ta ställning till budgetförslaget. Vårt förslag får konsekvenser för BP:s omfattning och de interna processerna inom Regeringskansliet. Samtidigt som det uppstår ett behov av andra redovisningar – Information om utvecklingen på olika samhällsområden och i vilken utsträckning utvecklingen har något samband med de statliga insatserna. Regeringen skall till riksdagen i särskilda skrivelser beskriva utvecklingen på olika samhällsområden och analysera effekterna av statens verksamhet. Vi föreslår ingen närmare reglering av detta. Det är regeringen som måste bestämma vilka skrivelser den avser lämna. Riksdagen kan tillkännage sin mening om vilken information den önskar.