Mänskliga rättigheter (MR) i Västra Götalandsregionen

En presentation över ämnet: "Mänskliga rättigheter (MR) i Västra Götalandsregionen"— Presentationens avskrift:

1 Mänskliga rättigheter (MR) i Västra Götalandsregionen
Kommitté för mänskliga rättigheter år 2011 Avdelning mänskliga rättigheter Kommitté för mänskliga rättigheter år 2011 ta initiativ, utarbeta förslag, vara remissorgan och rådgivare till regionstyrelsen i frågor som rör mänskliga rättigheter. Avdelning mänskliga rättigheter samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter , utbildningar i MR, pilotprojekt om hur verksamheter kan arbeta rättighetsbaserat i praktiken, samråd, organisationsbidrag, stipendier, riktlinjer för tillgängliga miljöer och TD tillgänglighetsdatabasen som vi ska fördjupa oss i mer. Avdelning mänskliga rättigheter

2 Riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet Scenkonst
Människor är olika och offentliga miljöer är till för alla. Utgångspunkten när vi utformar miljöer är att så många människor som möjligt ska kunna vara med och delta, arbeta och klara sig så självständigt som möjligt.

3 Lagar, konventioner, riktlinjer…….
Konventionen om rättigheter för personer med funktions-nedsättning Plan- och bygglagen/Boverkets byggregler/EAH Språklagen Diskrimineringslagen Riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet VGR Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning gäller sedan januari 2009 i Sverige. Konventionens syfte är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har enligt de konventioner som redan finns. Den fokuserar på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.  Artikel 30 Deltagande i kulturliv: Personer med funktionsnedsättning ska på lika villkor som andra delta i kulturlivet och alla ändamålsenliga åtgärder ska vidtas för att film, teater och annan kulturell verksamhet finns i tillgänglig form och att det är fysiskt tillgängligt. Personer med funktionsnedsättning ska på lika villkor kunna utöva sin konst och arbeta med den. Plan- och bygglagen. Krav på tillgänglighet i publika miljöer har funnits i plan- och bygglagstiftningen sedan 1960-talet och kravnivån har utvecklats efterhand. Kraven ställs när man bygger nytt och när man gör större förändringar. För att öka tillgängligheten i en snabbare takt behöver man även förbättra befintliga miljöer, inte bara invänta att de byggs om eller ersätts. Sedan år 2001 finns det därför bestämmelser med krav om att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i lokaler dit allmänheten har tillträde, så kallade publika lokaler, och på allmänna platser. Språklagen 9 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Diskrimineringslagen Sedan 1 januari 2015 finns i diskrimineringslagen en särskild diskrimineringsform som heter Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan komma att göra sig skyldig till diskriminering. Utgångspunkten för vad som är skäliga åtgärder är de bestämmelser som finns i lagar, förordning eller annan författning om tillgänglighet i Sverige och EU. Avdelning mänskliga rättigheter

4 Riktlinjer och standarder för scenkonst
Beslutades i Kulturnämnden 2014 och av RS 2016 Utarbetade i samarbete med Kultur i Väst, dåvarande Kultursekretariatet nuvarande Koncernavdelning kultur, Västarvet och avdelning rättighet. Dessutom en referensgrupp bestående av personer från Bohusläns museum, Göteborgs stadsteater, representanter från fria teatergrupper och studieförbund (ABF we sign) och representanter från funktionshindersrörelsen. (FUB, HRF, SRF) ”Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet version ”. Länken går till de nuvarande riktlinjer som är publicerade på webben. Det är den nyare version 3 ”Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet version ” som presenteras här idag på bilderna Innehållsmässigt är det samma som de som delats ut idag och som finns även de på ovanstående webbsida. Version 3 är överklagad till förvaltningsrätten av en patientförening. Men vi hoppas att den kan publiceras inom någon månad och då ligga på ovanstående webbsida och ersätta de som finns där idag. Avdelning mänskliga rättigheter

5 Svårighet att Se Höra Röra sig Tåla vissa ämnen
Bearbeta, tolka och förmedla information Vi tänker inte diagnoser utan inom vilka områden som många människor kan ha nytta av åtgärderna. Se – bra belysning, stor text, ljushetskontrast mot bakgrund, uppläst text, syntolkning, punktskrift. Tal kan ersätta punktskrift för många med det finns också dövblinda personer som använder punktskrift. Höra – högtalare, mygga, hörslinga, textdisplay, teckenspråk Röra sig - utrymme att ta sig fram vända, inga nivåskillnader eller utjämningar med hjälp av ramp eller hiss Tåla vissa ämnen – dofter inte bara parfym utan rakvatten, starka dofter från schampon, till många olika alternativ till mat och dryck i bar och restaurang. Bearbeta, tolka och förmedla information – en stor grupp. Personer med psykiska svårigheter, neuropsykiatriska svårigheter – ADHD, autism mm, kognitiva svårigheter i form av utvecklingsstörning, svårigheter att tala och uttrycka sig kanske efter en stroke, personer med dyslexi. Tydlig skyltning, tydlig information, grafiska symboler, hjälp att förbereda besöket med mera. Avdelning mänskliga rättigheter

6 Riktlinjen – anger huvuddragen i funktionen och ska ge en förståelse för vad som ska uppfyllas. Här ingår inga detaljkrav. OBS! Nu finns kapitel 23 Arbetsplats i Tillgängliga och användbara miljöer riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet version 3. Avdelning mänskliga rättigheter

7 Rubriker. Avdelning mänskliga rättigheter

8 Syfte Standarden anger de behov som personer med svårigheter har för att kunna förflytta sig, ta del av och delta i verksamheten. Standarden anger dessutom ett sätt att uppfylla funktionskraven utifrån lagkrav och verksamhetens förutsättningar. Grön standard –Tillgänglighet för nästan alla. Gul standard: Tillgänglighet for några men inte för alla. Röd standard: Ej tillgängligt Här i scenkonst handlar det mycket om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som är Referens 14 Artikel 8 Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning Artikel 9 Tillgänglighet Artikel 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverk- samhet och idrott Avdelning mänskliga rättigheter

9 25:3 En kontaktperson har en väldigt viktig uppgift i kontakten med en besökare/publik. Det kan givetvis handla om frågor om den fysiska tillgängligheten i lokalen men också frågor som – Kan någon möta mig vid entrén jag ser dåligt eller jag har svårt att orientera mig när det är mycket folk, - Finns det personer kvar om min färdtjänst inte kommer direkt efter att föreställning är slut. – Kan jag vänta inne tills den kommer. Syntolkas pjäsen osv. Frågorna kan variera men den som frågar måste kunna lita på svaren. Svaren har förmodligen avgörande betydelse om en kan komma eller inte. 25:4 En handlingsplan med delmål är nödvändig för ett långsiktigt tillgänglighetsarbete. Se till att planen inte hamnar i en låda utan är ett levande dokument och att den är en självklar del av verksamhetens utvecklingsarbete. Avdelning mänskliga rättigheter

10 I de riktlinjer och standarder ni har på papper är skyltning till och inom lokalen 25.5 Så härifrån kommer numreringen att skilja. När du beställer en ny webbplats, ställ gärna krav på att utvecklingen utgår från den internationella standarden WCAG 2.0, så att tillgängliga lösningar byggs redan från början. Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) är internationellt etablerade riktlinjer för tillgängligt innehåll på webben. WCAG 2.0 innehåller ett stort antal rekommendationer om hur webbinnehåll kan göras tillgängligt, även för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Ett mer tillgängligt webbinnehåll innebär dessutom ofta fördelar även för personer utan funktionsnedsättningar. Som beställare av en webbplats kan du ställa krav på att även utvecklingsarbetet ska utgå från WCAG 2.0. Därmed uppmärksammar du produktutvecklare och andra leverantörer på möjligheten att bygga tillgängliga lösningar redan från början. Inom EU förbereds lagar som, om de blir beslutade, kommer att kräva att framför allt myndigheter följer WCAG 2.0 nivå AA, alltså den näst högsta nivån av tillgänglighet. Det är också vad PTS (Post och telestyrelsen) säger idag. Sedan årsskiftet 2015 säger Diskrimineringslagen att skäliga åtgärder måste vidtas för att undvika diskriminering. Vad detta kommer att innebära i praktiken återstår att se. De första fallen är under behandling av DO. Avdelning mänskliga rättigheter

11 De här grafiska symbolerna känner ni igen från SVT.
De kan köpas från SIS (Svenska standardiseringsinstitutet) och kostar 150 kr/st. Textning kommer att finnas med i nästa revidering av den svenska standarden men fram till dess kan jag lämna ut den efter att fått ok från SVT:s projektledare. Det är inte så lätt att navigera på så här är länken till det dokument som innehåller symboler för syn- och teckentolkning och uppläst. Det går också att skicka en beställning till: och beställer dem direkt. Avdelning mänskliga rättigheter

12 25.7 Det här är kontaktuppgifter för telefon och mail till kontaktpersonen jag nämnde i 25.3.
25.8 det finns politiska beslut att alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska inventeras i TD tillgänglighetsdatabasen. Det ska Camilla Salén berätta om senare. Avdelning mänskliga rättigheter

13 Nätverk för teknikutveckling vad tror ni om det?
Avdelning mänskliga rättigheter

14 25. 10 Låna hörlurar, om man behöver förstärkt ljud
25.10 Låna hörlurar, om man behöver förstärkt ljud. Men för personer med hörapparat och de blir allt fler behövs ytterligare teknik. Hörselutrustning, i form av utlåning av hörslinga som läggs runt nacken till exempel. 25.11 och GöteborgsOperan var en av vinnarna i Post och TeleStyrelsen innovationstävling Temat var ”Aktiv fritid”. Per-Erik Dahlberg från GöteborgsOperan ska berätta mera nu. Det handlar bland annat om att utveckla en skärm i stolen framför, där man kan få tillgång till bland annat teckenspråksgestaltning och syntolkning, få en översättningstext och kunna välja bland annat text på engelska, lättläst.. Textmaskin ovanför scenöppning på andra språk än svenska. Avdelning mänskliga rättigheter

15 25.13 Det betyder att du som har nedsatt hörsel till exempel kan välja mellan att låna en iPod av teatern eller ladda ner en app till din egen smartphone. Replikerna matas fram live under föreställningen av en texttolk. 25.14 Om man till exempel har en hörselskada kan man förbereda sig på föreställningens innehåll innan man ser den. 25.15 Relaxed performance har Konserthuset i Göteborg börjat med. Det kommer att nämnas under samtalet i eftermiddag. Avdelning mänskliga rättigheter

16 Grönt: I lokal med fasta bänkar är den fria passagebredden bakom eller framför platserna för rullstolsanvändare minst 1,5 m. Korta gångar är minst 0,9 m breda och tillgång finns till andra ytor som kan användas till vändyta för rullstol. Gult: : I lokal med fasta bänkar är den fria passagebredden bakom eller framför platserna för rullstolsanvändare minst 1,3 m. Korta gångar är minst 0,8 m breda och tillgång finns till andra ytor som kan användas till vändyta för rullstol. 10.6 Grönt: Plats för person i rullstol är minst 0,9 m bred Gult: Plats för person i rullstol är minst 0,8 m bred Avdelning mänskliga rättigheter

17 25.18 Uppe på scenen ska det finnas yta så att artisten kan vända med en rullstol eller rollator utan att riskera att trassla in sig i sladdar eller av misstag köra ut över scenkanten. 25.19 För en artist med exempelvis rullstol så är det viktigt att komma upp på scenen på ett värdigt sätt. Via en ramp, en lyftplatta. Det ger fokus på artisten och inte på hur besvärligt det verkar att bli upplyft/uppdragen av några hjälpsamma scenarbetare.  Många gånger är det trångt även bakom scenen men givetvis måste alla som jobbar kring exempelvis en föreställning kunna använda en loge, ett fungerande sminkbord och kunna duscha. 25.20 Det är även viktigt att tänka att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna nå ex syateljén. Tyvärr så kan det vara någon som sitter här idag som drabbas av en olycka eller sjukdom. Då är det bra att ha en fungerande arbetsplats att komma tillbaka till. Så det finns många anledningar att tänka tillgängligt i olika miljöer. Det finns i dessa nya riktlinjer som sagt ett kapitel som heter Arbetsplatser. Avdelning mänskliga rättigheter