För bra för att vara sant

En presentation över ämnet: "För bra för att vara sant"— Presentationens avskrift:

1 För bra för att vara sant
För bra för att vara sant? Hur hanterar vi MOOCs i svensk högre utbildning? Lunds universitet Lars Haikola Lars Haikola

2 Varför? En framtidsfråga – UK-ämbetet får möta den förr eller senare
MOOCs är ett intressant verktyg för att utveckla högre utbildning UK-ämbetet har inget uppdrag avseende MOOCs Statsmakternas intresse för MOOCs är nymornat Lars Haikola

3 Diposition State of the Art i svensk HE – sex utmaningar o trender
Hur möter MOOCs dessa utmaningar o trender? Fokus på juridiska aspekter kvalitetsfrågor MOOCs i ett utbildningsideologiskt sammanhang. Lars Haikola

4 Vad utmärker MOOCs? Online courses No formal entry requirement
   Online courses No formal entry requirement No participation limit Free of charge Do not earn credits EUA Occassional Papers. MOOCs - Massive Open Online Courses, Michael Gaebel, Jan 2013 Lars Haikola

5 Varför MOOCs? Varför ska ett lärosäte satsa resurser på MOOCs?
3-e uppgiften, samverkan, kontakt mot samhället, företag i regionen, internationellt Rekrytering: breddad rekrytering o ökad rekrytering Bildning – en form av avancerad studiecirkel Marknadsföring  Utveckling av HE Finansiella skäl? Lars Haikola

6 Sex utmaningar o trender i svensk högre utbildning
State of the Art Massuniversitet kontra Humboldt Finansiering Styrning och organisation Output i fokus HE som marknad Studenterna Lars Haikola

7 Utmaningar o trender I, Massuniversitet kontra Humboldt
Många utmaningar utgör försenade reaktioner på massuniversitetets uppkomst Det klassiska universitetet, format av ett humboldtideal, har aldrig funnit former för en modern massutbildning Detta berör idag frågor som Breddad rekrytering/wider access – social mobilitet - LLL Kvalitet – akademisk standard Diversifiering av utbildning o lärosäten Forskningsanknytning Den akademiska professionen Högskolans finansiering Statusförsämring Lars Haikola

8 Ia Forskningsanknytning, fakta
Var fjärde lärare saknar forskarutbildning IVAs undersökning 2011: 8 % av all undervisning bedrivs av ”aktiva och meriterade forskare” (lärare som forskar minst 50 % av sin arbetstid)! (men doktorander var ej inräknade)

9 Ia Forskningsanknytning, slutsats
Högskolelagens krav på forskningsanknytning upprätthålles ej! Resurserna räcker ej till humboldtiansk forskningsanknytning av alla utbildningar vid alla lärosäten Lösning? Bör forskningsanknytning diversifieras – bedrivas på olika sätt på olika utbildningar? Finns det utbildning i högskolan som bör bedrivas i annan organisationsform, t ex yrkeshögskolan? 1 kap § 2 staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, 1 kap 3 § verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning

10 Idag ansträngs Högskolan o utbildningssystemet till det yttersta
Ett paradigmskifte är nödvändigt – mål o medel måste ifrågasättas Är MOOCs lösningen? Lars Haikola

11 Utmaningar o trender II, Finansiering
Högre utbildning förblir en massutbildning, Offentliga resurser kommer inte att tillföras för att motsvara de behov högre utbildning tidigare arbetat med (möjligen marginellt) Alltså - fler ska utbildas för mindre pengar Svensk HE har 85 % offentlig finansiering Diversifierad finansiering krävs! Från public good mot private good! Lars Haikola

12 Uppenbar relevans MOOC - finansiering
MOOCs är avgiftsfri för stud – men en kostnad för lärosätena Vem finansierar MOOCs - There are no free lunches! Att utveckla MOOCs är en resursintensiv verksamhet Med spridning på många kan ”styckkostnaden” ändå bli låg Lars Haikola

13 Hur mycket MOOCs finns? 2.6 % av HEIs 2012 (i EUR?) ger MOOCs
ytterligare 9,4 % planerar att ge MOOCs Vid varje lärosäte är MOOCs en begränsad andel av det totala kursutbudet ”Explosion” av MOOCs? EUA Occassional Papers. MOOCs - Massive Open Online Courses, Michael Gaebel, Jan 2013 Lars Haikola

14 Finns det en “affärsidé” med MOOCs?
Förtärkning av eliten? Kommersiell databas genom MOOCs? Men ändå – till del kan MOOC vara ett svar på den finansiella utmaningen i HE Lars Haikola

15 Utmaningar o trender III, Styrning och organisation
Högskolor är stora o viktiga arbetsplatser – kräver professionellt ledarskap Alltfler uppgifter - risk för “Ein Mädchen für Alles” Forskning kräver allt större, dyrare o gränsöverskridande organisation Krav på samarbeten o fusioner Outsourcing av management (fastigheter, IT, administration, etc) Lars Haikola

16 Utmaningar o trender IV, Output i fokus
Ökade krav på utvärdering, redovisning o kontroll Ökade krav på ”nytta”, effektivitet och ”value for money” Resultatorienterade finansieringssystem Svårighet att vårda ”universitetets själ” Lars Haikola

17 Kvalitet Hur kvalitet ska upprätthållas i HE ett generellt problem – i MOOCs akut Examination är en del av universitetet idé o en del av utbildningen – examination garanterar kvalitet MOOCs karakteriseras av icke - examination Förändras idag? Lars Haikola

18 Examen är ett viktigt varumärke för HEIs
MOOCs tvingar fram en fokusering på utbildningens resultat Dvs – den utvärderingsmodell som Sverige infört är ”ideologiskt konsistent” med utvecklingen av MOOCs Lars Haikola

19 Examen Universitetens o högskolornas varumärke o sista monopol
Idag finns vissa tecken på minskad trovärdighet (Mats Alvessons m fl) Dock – universitet o högskola har anmärkningsvärt bra klarat balansen stark utbyggnad - fortsatt hög trovärdighet Examina har hög status. Att HEIs skulle ge upp examina för att enbart (mass)utbilda utan slutkontroll är ej sannolikt Svenskt kvaitetsäkringssystem fokuserar examina – framsynt Lars Haikola

20 Basen i svenskt utbildningssystem är kursen
Därför - huvudsaklig kvalitetssäkring av MOOCs måste ligga på lärosätena Kan MOOCs sättas samman till en examen? Om ja: lärosätena måste göra resultatkontroll Om nej: studenter o arbetsmarknad avgör om examen blir obsolet – ett hot mot universitet o högskola! Lars Haikola

21 Utmaningar o trender V, HE som marknad
HE är en konkurrensutsatt marknad – privata o statliga aktörer ska konkurrera, och samarbeta Ny konkurrens genom alternativa utbildningsanordnare erbjuder efterfrågad yrkesutbildning (fr a teknik, ekonomi) Lars Haikola

22 Marknadsdraget i högre utbildning stärks av MOOCs
Ogillas av det akademiska samhället, ESIB o studentorganisationer  Samtidigt motverkas det av avgiftsfriheten o öppenhetsidealet. Lars Haikola

23 Utmaningar o trender VI, Studenterna
Fler studenter och mer heterogena studentgrupper Studenternas krav ökar med ökat inslag av ”private good” Demografin – minskande studentkullar? ”Lönar det sig att studera?” Lars Haikola

24 HF 1 kap 4 § Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning, … Lars Haikola

25 MOOCs har ingen antagning – därför MOOCs har inga ”studenter”
”Studenter” har väl reglerade rättigheter o skyldigheter – som MOOCsare saknar Men – istället gäller den vanliga relationen myndighet – medborgare. MOOCaren har rättigheter som medborgare All form av ”intygsgivning”, certifiering”, ”examination” blir en form av myndighetsbeslut Lars Haikola

26 Slutsats Högre utbildning har länge stått inför stora utmaningar kring massutbildning o finansiering o kvalitetskontroll MOOCs kan vara en lösning på delar av dessa utmaningar Om MOOCs ska vara Lösningen – the solution – då måste mål o medel för HE omdefinieras I universitets o högskolans idé ingår kvalitetssäkring - examination o examen. Kvalitetssäkring en är den stora utmaningen för MOOCs Framtiden för MOOCs i är inte beroende av enbart hur lärosätena agerar, utan även hur studenter agerar o hur arbetsmarknaden tar emot stud enter med MOOCs Lars Haikola

27 Tack för uppmärksamheten!
Lars Haikola