Livsmedelskontrollen

En presentation över ämnet: "Livsmedelskontrollen"— Presentationens avskrift:

1 Livsmedelskontrollen 2016-2017
Britta Björkholm

2 Livsmedelskontrollen

3 Den kommande halvtimmen
Sammanfattning av 2016 Vad händer 2017? På Livsmedelskontrollen I omvärlden Operativa mål för livsmedelskontrollen Smittsamma sjukdomar och utbrottsutredningar

4 Livsmedelskontrollen 2016 i siffror
Antal 2016 2015 2014 2013 Kontroller 8887 8800 8700 8500 Registreringar 1178 1260 1290 1325 Sanktioner 90 100 75 Klagomål 763 430 420 480 Misstänkta matförgiftningar 736 675 630 570 E-post till servicebrevlåda 4420 3100 2600 2300 Samtal till servicetelefon 4247 4400 4700 4000 Vi ändrade sättet att diarieföra så att även uppgifter om brister från andra myndigheter eller från företaget självt registreras som klagomål. (storleksordningen 70 ärenden) Vi började diarieföra även ”interna klagomål” dvs om en inspektör på en verksamhet hittade brister som härrör från en annan verksamhet så läggs det numera upp som ett klagomålsärende. (vet ej hur många, kanske samma storleksordning som de från andra myndigheter och företaget självt) Vi lanserade en e-tjänst som allmänheten kan använda för att lämna in klagomål, och hade även annonskampanj om denna.

5 Uppföljning indikatorer 2016
# Målområde Antal, Planerat Antal utförda Förväntad andel avvikelse Andel avvikelse Förväntad andel åtgärdade Andel åtgärdade 1 Säker nedkylning av livsmedel på restauranger >2000 kontroller 2052 15 % 16 % 80 % 93 % 2 Säker allergikost i förskola och skola 100 % av kontrollerade objekt 2 % 100 % 90 % 3 Spårbarhet kött Restaurang Butik Grossist >1000 kontroller 988 8 % 5 % 40 % 4 Säkra Kosttillskott Innehåll av osäkra ingredienser Kontroll av 50 olika produkter analyser 63 13 % 5 Redlighet – Rätt information Menyer restauranger Märkning producenter >500 kontroller 1645 <20 % 20 % 68 % 6 Säker märkning Allergimärkning hos producenter kontroller 126 25 % 17 % 48 %

6 # Genomförda/påbörjade ”projekt” 2016 Syfte Samarbete med 1 Årsta Partihallar Kontroll Hälsoskydd 2 Allergikost på restaurang 2.0 SILK (MSL) 3 Märkningskontroller 4 Listeria monocytogenes SLV 5 Länsgemensam provtagningsplan 6 Kontroll av icke godkända livsmedel 7 ”Matfusk” (metodutveckling) Kontroll/Utveckling Polisen, SLV 8 Internrevisioner Internkontroll SÖVU + Malmö 9 RX+ (Ecos i fält) Utveckling Tekis 10 Inspektörsytbyte – Harmonisering/Best Practise SÖVU 11 Planering av Nationell Livsmedelskonferens (LINK16) SLV, LSS

7 Inspektörsutbyte – Harmonisering Utveckling SÖVU
# Planerade ”projekt” 2017 Syfte Samarbete med 1 Inspektörsutbyte – Harmonisering Utveckling SÖVU 2 Spårbarhetsprojekt Kontroll SILK 3 Arbetsgrupp för Kompetensförsörjning 4 Campylobacter internt 5 Kosttillskottsutbildning Nationellt 6 Arbetsgrupp utvärdering Uppföljning 7 Sakområdesgrupper för fisk- och köttanläggningar Utveckling/kontroll Livsmedelsverket 8 Länsgemensam provtagningsplan SILK (MSL) 9 Kontroll av icke godkända livsmedel (del 2) SILK/SÖVU 10 ”Matfusk” (metodutveckling) Kontroll/Utveckling Polisen, SLV 11 Internrevisioner Internkontroll 12 Samordnad kosttillskottskontroll via Livsteck.net Nationellt (kommuner) 13 Kontrollblock (X st planerade) Kontroll/utveckling 14 Skola/förskola Hälsoskydd 15 Samsyn Storstad 16 Gemensam mall för kontrollrapport

8 Förändringar som påverkar verksamheten

9 Livsmedelsverkets uppdrag
Översyn av riskklassningsmodell för olika livsmedelsverksamheter Översyn av avgifter för kontrollen Utveckling av nationellt RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) – ett rapporteringssystem för akuta händelser/återkallanden av livsmedel Ny kontrollförordning Regeringens livsmedelsstrategi med handlingsplan och åtgärdspaket Digitalisering

10 Regeringsuppdrag till Stadskontoret
Utreda hur livsmedelskontrollen kan stärkas Kartlägga orsakerna Föreslå kostnadseffektiva lösningar Överväga flytt till annan kontrollmyndighet eller förändrad statlig styrning Möjligheter för ökad samverkan ska utredas (frivillig, avtalssamverkan eller lagstyrd samverkan) Uppdraget ska redovisas till RK(Näringsdepartementet) 15 juni 2017.

11 Vad betyder det? Kontrollen behöver bli likvärdig i hela landet
Sannolikt kommer Livsmedelsverkets möjligheter att styra kontrollen öka och ställa krav på samverkan mellan de kommunala kontrollmyndigheterna. Kommuner med tillräckligt stora resurser förväntas (beordras) stödja/ta över kontrollen i kommuner som inte hanterat sitt kontrolluppdrag tillfredsställande.

12 Regeringens livsmedelsstrategi med handlingsplan och åtgärdspaket
Stärka den svenska livsmedelskedjan och öka produktionen av livsmedel. Fram till 2019 satsar regeringen en dryg miljard på ett fyrtiotal insatser som ska bidra till att målen för strategin uppnås. Regeringen uppdrar åt Livsmedelsverket att utveckla stödet till den offentliga livsmedelskontrollen i landet genom kompetenshöjande åtgärder och stödjande verktyg vid genomförande av den offentliga livsmedelskontrollen.

13 Operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 övergripande målsättning
Offentlig livsmedelskontroll utförs för att verifiera efterlevnaden av bestämmelser som syftar till att förhindra, undanröja eller reducera hälsorisker. Kontrollen utförs också för att säkerställa god sed inom handeln och skydda konsumenternas intressen (märkning och annan konsumentinformation). Den offentliga kontrollen är effektiv (har effekt) och riskbaserad, den utförs regelbundet och innefattar alla relevanta krav i lagstiftningen i livsmedelskedjans alla delar.

14 Myndighetsmål SLV (operativa förutsättningar för en fungerande livsmedelskontroll)
Alla kontrollmyndigheter har en plan för livsmedelskontrollen inom sitt område för att utföra kontroll i tillräcklig omfattning. Alla kontrollmyndigheter planerar och utför kontroll med fokus på de största hälsoriskerna och på det som på ett avgörande sätt kan vara vilseledande för konsumenterna. Alla kontrollmyndigheter har rätt kompetens för att upptäcka avvikelser och bedöma dess risker. Alla kontrollmyndigheter använder de kontrollmetoder som är bäst lämpade för att upptäcka avvikelser inom de områden man kontrollerar. Alla kontrollmyndigheter vidtar de åtgärder som är nödvändiga så att de avvikelser som upptäckts i kontrollen åtgärdas inom utsatt tid

15 Effektmål för livsmedelskontrollen 2017-2019
Säkert dricksvatten För att få säkert dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvattnet minska. Mikrobiologiska risker Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobacter, listeria, ehec och norovirus. Kemiska risker Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (dioxin, PCB), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan. Säkerställa information i livsmedelskedjan Information om livsmedel kan säkerställas genom hela livsme-delskedjan. 16 operativa mål, med antal kontrollerade anläggningar specificerade (nationellt)

16 Nytt arbetssätt 2017 Ny föreskrift från Livsmedelsverket om planering av kontrollen. Innebär att en treårig kontrollplan ska upprättas på alla kontrollmyndigheter. Syftet är att säkerställa att de objekt som ska kontrolleras faktiskt kontrolleras regelbundet samt att den kontroll som ska utföras blir utförd och rapporterad. Kontrollplan för att förtydliga planering, genomförande och uppföljning av kontrollen i Stockholm har tagits fram. Förändrat arbetssättet för att säkerställa att rätt kontroll görs i rätt tid.

17 Kontrollplan Stockholm 2017-2019
Totalt ca kontroller av ca anläggningar. Särskilt fokus på: Säker nedkylning Säker allergikost Spårbart kött Säkra kosttillskott Sann information om livsmedel med mervärde Fullständig och korrekt allergimärkning

18 Övervakning av smittsamma sjukdomar
Smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga. Vissa är också smittspårningspliktiga. Behandlande läkare och kliniskt mikrobiologiskt laboratorium anmäler till smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten

19 Vad är ett utbrott? Ett livsmedelsburet utbrott (med utgångspunkt från zoonosdirektivet, 2003/99/EG) är: två eller flera fall av samma sjukdom hos människor som är eller förmodas vara kopplade till samma smittkälla (livsmedel eller dricksvatten), eller ett antal sjukdomsfall som överstiger det förväntade antalet och där fallen är eller förmodas vara kopplade till samma smittkälla (livsmedel eller dricksvatten). 

20 Hur upptäcks ett utbrott?
Rapportering om misstänkt matförgiftning, från individ eller verksamhet. Flera fall i databasen SmiNet smittade av samma typ av bakterie. Hälsoläge – symtombaserad webtjänst som identifierar avvikelser i samtalsmönster till 1177 Vårdguiden inom ett geografiskt avgränsat område. Stora (vattenburna) utbrott kan upptäckas genom att många är sjuka i samhället. Rapporteringen släpar alltid en-två veckor efter

21 Hur jobbar vi med utbrott?

22