Vad har vi åstadkommit? Norrköping

En presentation över ämnet: "Vad har vi åstadkommit? Norrköping"— Presentationens avskrift:

1 Vad har vi åstadkommit? Norrköping 161110
Stina Olofsson, Jordbruksverket

2 Gårdsdata med växtnäringsbalanser
Databas ca balanser från 8000 gårdar redovisat t o m 2006, 2007, 2010, 2011, 2013 Sammanställning för typgårdar; växt-, mjölk-, gris-, nötkött-, och blandade gårdar Fyra rådgivningsbesök varav 2 balanser- exakt samma gårdar före och efter rådgivning, ca 3000 Uppskalning beroende på antal besök på gårdarna

3 Greppa Näringens databas
Innehåll N, P och K flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust

4 Resultat från gårdarna
Fler gårdar, fler län efterhand Uppdelning på konventionella och ekogårdar inom typgårdar ”Miljömålsavstämning”=> ”Åtgärdsuppföljning”

5 Data från gårdarna visar näringsflöden

6 Överskott i balanser från gårdarna Beräkning/ uppskattning av:
Resultat från gårdar Överskott i balanser från gårdarna Beräkning/ uppskattning av: Utlakning av kväve Ammoniakförluster Lustgasavgång Fosfor

7 Gårdar som utvärderas till och med 2013
län > 50 gårdar, 4 besök varav minst 2 växtnäringsbalanser, totalt 3717 gårdar

8 Jämförelse första-senaste växtnäringsbalansen

9 Djurtäthet och åkerareal t o m 2013

10 Upprepade balanser Statistiskt signifikant, utom för köttgårdar

11 Upprepade balanser Statistiskt signifikant

12 Orsak till minskat kväveöverskott
Faktorer i den del av stapeln som är ovanför nollinjen ökar överskottet och de som visas under, minskar det Ej sign. gris= blått, orange

13 Orsak till minskat fosforöverskott
Faktorer i den del av stapeln som är ovanför nollinjen ökar överskottet och de som visas under, minskar det

14 Upprepade balanser för kväve och fosfor
Förändring av överskott av kväve och fosfor i växtnäringsbalanser på mjölkgårdar i Skåne där växtnäringsbalanser beräknats vid 8 tillfällen.

15 Uppskalning av effekter 2001-2013
Areal ansluten till Greppa Näringen Räknat med hälften så stor effekt på gårdar som fått 1-3 besök 27% Beräknade effekter på gårdar som har minst två balanser och 4 rådgivningar 41% Antaget samma effekt på de gårdar som fått 4 rådgivningar 32% Total areal: ha

16 Miljöeffekter på gårdarna, årlig minskning
Kväveutlakning, rotzon, ton Ammoniakavgång ton Lustgas ton koldioxidekvivalenter Fosfor -2,1 kg per ha mindre inflöde än utflöde

17 Miljömålsavstämning besök 1B, fosfor
Anpassa fosforgivor Ljus blå fält är att man gjort detta innan man gått med i Greppa (före 2000) mörk blå färg att man gjort detta efter man gått med i Greppa (efter år 2000) Svaren är angivna i % av de gårdar där åtgärden är aktuell Hindra fosforförluster Anpassa fosfor i foder

18 Enkätundersökningar Andra: Kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet
SLU, SCB, konsulter Egna: Jordbruksverket, ibland länsstyrelser Lantbrukarnas nöjdhet, kvartalsvis attityder till miljöfrågan Rådgivarnas syn på projektet

19 Forskar har fått tillgång till databasen
Ekologiska gårdars växtnäringsflöden, SLU Upprepade balanser på mjölkgårdar; SLU Drivkrafter för miljöåtgärder på mjölkgårdar, LU Ekonomi i miljö- rådgivning Trender i åar, SLU

20 Medlemsundersökning Kvartal 2 (MIND Research) Resultat för period 2014: :2 med en bas på 1935 respondenter Viktigt att notera är att dessa undersökningar görs 1-3 månader efter rådgivningsbesöket. Det gör att lantbrukaren antagligen inte hunnit genomföra så många av de åtgärder som föreslås, och inte sett effekterna av de genomförda.

21 Medlemsundersökning Kvartal 2 (MIND Research) Resultat för period 2014: :2 med en bas på 1935 respondenter

22 Var finns resultaten?

23 Var finns resultaten? Resultatkompendium Nöjdhetsundersökningar
Resultatfilm:

24 Resultat= Frivilligt arbete före lagstiftning
Regering och olika departement Jordbruksverket LRF Länsstyrelser