personer 200 länder Nära anhörig Skyddsbehov.

En presentation över ämnet: "personer 200 länder Nära anhörig Skyddsbehov."— Presentationens avskrift:

1

2 personer 200 länder Nära anhörig Skyddsbehov

3 Idrotten har olika betydelse för oss alla
Idrotten har olika betydelse för oss alla. Idrott kan vara fysisk aktivitet, intresse, arbetsplats, gemenskap, mötesplats, hälsa, vänner, kompetens, elitsatsning, kultur, engagemang etc.

4 Antal och ursprungsregioner för personer som beviljats asyl i Sverige 2010-2015
Idrott finns i hela världen, vissa sporter finns nästan världen över. Idrott är internationellt och sprids med individerna. Parkour spreds över världen via sociala medier och fick tidigt starkt fäste i krigsdrabbade länder. Brottningen i Sverige har fått ny fart i grenen fristilen då flera kommer med fristil som främsta gren. Flera nyanlända i landslaget.

5 Migrationen till Sverige 2015, vanligaste födelseländerna hos de vuxna
Statistik: Nya folkbokförda personer, alla grunder för bosättning. SCB

6 Kön och bosättning Idrott finns i hela landets och riktar sig till barn, unga, vuxna och äldre oavsett kön. I en kommun kan nyanlända betyda att det äntligen finns ett fulltaligt lag. Att det kommer fler som vill utöva den idrott de redan känner till, prova på nya, men även ger fler aktiva till mindre idrotter t ex Cricket. Eller att det finns fler ledare som gärna vill engagera sig i föreningens verksamhet. Cricket har dubblat sitt antal medlemmar under det senaste året. Statistik: Nya folkbokförda personer Alla grunder för bosättning. SCB

7

8 Statens bidrag till idrotten integrationsarbete
Medlen skall användas för att ge goda förutsättningar för nyanlända flickor, pojkar, kvinnor och män som fått uppehållstillstånd i Sverige att engagera sig i idrottsverksamhet. Idrottsrörelsen, främst genom distriktsidrottsförbunden och idrottsföreningar, ges med stöd av medlen möjlighet att erbjuda aktiviteter och grundläggande introduktion till föreningslivet för nyanlända. Det är av vikt att insatserna genomförs i hela landet. I vårändringsbudgeten 2015 föreslår regeringen att anslaget till idrottsrörelsen stärks med 32 miljoner kronor 2015 och 64 miljoner kronor Skälen för regeringens förslag anges enligt nedan: Anslaget används för att stödja idrottsrörelsen och dess verksamhet. Det är av vikt att nyanlända flickor och pojkar, kvinnor och män som fått uppehållstillstånd i Sverige ges goda förutsättningar att bli delaktiga i det svenska samhället och ett engagemang i idrottsverksamhet kan underlätta detta. Regeringen bedömer att ytterligare medel behöver tillföras för att idrottsrörelsen ska klara av att möta dessa behov. Satsningen ger idrottsrörelsen förutsättningar att utveckla sin verksamhet samt rekrytera nya aktiva och ledare. Därtill ges idrottsrörelsen, genom distriktsidrottsförbund och idrottsföreningar, möjlighet att erbjuda aktiviteter och grundläggande introduktion till föreningslivet för nyanlända som fått uppehållstillstånd i Sverige. Regeringen bedömer att insatserna behöver påbörjas snarast och i hela landet. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 13:1 Stöd till idrotten bör ökas med kronor Finansiering sker genom att anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet minskas med motsvarande belopp För 2016 och framåt bedöms utgifterna öka med kronor per år.

9 Principer 2016-2018 Erbjuda lokala aktiviteter SF – utveckling
Ökat utbildningsstöd på alla nivåer – skapa förståelse och motverka främlingsfientlighet Ge goda förutsättningar för att engagera sig inom idrotten Särskild satsning i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö Samarbete med andra aktörer

10 SF Distrikt Föreningen i fokus föreningen
Vi har delat in arbetet i tre delar, distrikten, SF och Centralt. Vi ser att samtliga tre delar verkar för att stötta föreningen utifrån olika roller och där samspelet är superviktigt. Det är i föreningen integrationen sker på riktigt. SF och central kansliet för RF och SISU har rollen att stödja, utveckla strukturen och formen för att verkar för långsiktighet och ta bort eventuella hinder eller gupp på vägen.

11 Samverkan med andra aktörer vi är många som är engagerade

12 Idag pågår arbetet i hela landet – - koordinatorer i varje distrikt - har hittills under 2016 haft/har verksamhet i 220 kommuner

13 Inkludering, vad innebär det?
Inkludering handlar om att omsluta människor i gemenskapen. Organisationen anpassar helheten för att välkomna fler. Normen synliggörs och behöver många gånger också förändras. Inkludering Integrering Integrering av individer handlar om att vi grupperar och erbjuder gruppen en plats. Men organisationen har inte förändrat helheten för att de ska ges fullt tillträde. En grupp i gruppen blir en form av ”skeninkludering” som ofta handlar om att organisationen inte berört eller förändrat den norm som råder. Segregering Exkludering Människor bjuds inte in överhuvudtaget. Människor bjuds inte in i gemenskapen utan formerar sig utanför och skapar en egen miljö, ofta med likasinnade. Segregering är motsatsen till integrering.

14 Exkludering Utanförskap Integration mellanförskap
Är när idrottens verksamhet genomförs så att alla oavsett förkunskap och norm kan delta. T ex nybörjargrupper, breddträningsgrupper och tävlingsgrupper, tävlingsgrupper etc. T ex där föreningarna genomför intro träning t ex 10 ggr, eller öppnar upp och tar emot en handfull i befintliga lag men som inte har långsiktig lösning eller medvetna om norm T ex lokala IF föreningen skapar ett särskilt lag eller grupp som får träna men på egen tid eller andra förut-sättningar och former T ex Asyriska, HBTQ föreningar som skapas av målgruppen för särskild målgrupp byggs i utanförskap. Finns inom RF/SISU Segregering Utanförskap Exkludering Utanförskap Integration mellanförskap Inkludering innanförskap T ex Kultur eller etniska föreningar genomför idrott för sina medlemmar. Ingen koppling till RF/SISU

15 "Det är inte utanförskapet som är problemet, det är innanförskapet" säger Hans Abrahamsson, docent i Freds- och utvecklingsforskning på Göteborgs Universitet "Vi ska se migration som något som är i ständig rörelse, inte något som kommer in och ut beroende på om en bro byggs eller stängs".