Betyg och bedömning IDH

En presentation över ämnet: "Betyg och bedömning IDH"— Presentationens avskrift:

1 Betyg och bedömning IDH

2 ”Jag går väl inte i skolan för att visa vad jag kan utan för att lära mig det jag inte kan ? ”

3 Lärarens roll

4 Lärarens roll …

5 Pedagog - bedömare Leda Stimulera Motivera Väcka intresse
Vad ska jag göra för att få högre betyg Hur gör jag det snabbast Vilka skolor når bra resultat – höga betyg Ligga till grund för lönesättning?

6 Hur hänger det ihop? Syfte Centralt innehåll Mål Kunskapskrav

7 Mål – Centralt innehåll- Kunskapskrav
Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa. Träningsmetoder och deras effekter Motions -, idrotts - och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga. E Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan.

8 Kunskapskrav Kunskapskraven beskriver en profil av en elev
Vissa delar av det centrala innehållet finns inte med i kunskapskraven. Kunskapskraven kopplas till ämnet mål och syfte Denna bild behöver vi diskutera för jag känner mig inte säker på att alla tänker lika kring detta område. Jag känner att det behövs en uppdatering… 8

9 Mål Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa. Förmåga att genomföra och anpassa utevistelser utifrån olika förhållanden och miljöer Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa.

10 Förmåga att hantera säkerhet och nödsituationer i samband med fysiska aktiviteter.
Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande.

11 Kunskaper om de krav som olika. situationer ställer på ergonomisk
Kunskaper om de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Förmåga att ergonomiskt anpassa sina rörelser till olika situationer och att bedöma hur olika miljöer ergonomiskt kan anpassas till människan.

12 Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt arv av fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Det ger tillfälle att uppleva och förstå betydelsen av rörelseaktiviteter och deras samband med välbefinnande och hälsa. Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa.

13 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter, utemiljöer och naturen som en källa till välbefinnande. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att hantera säkerhet och nödsituationer vid fysiska aktiviteter. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar hälso- och miljömedvetenhet samt intresse för att delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle. Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att anpassa fysiska aktiviteter utifrån sina behov, syften och mål. I undervisningen ska erfarenheterna av fysiska aktiviteter relateras till fakta och teorier. Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande.

14 ALLMÄNNA RÅD

15 Lärare bör vid planeringen av undervisningen
1. tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven,

16 2. identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper, 3. skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och fortlöpande ge återkoppling på deras arbete,

17 4. förvissa sig om att eleverna får tillräcklig information för att förstå vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper, 5. tillsammans med eleverna diskutera planering och genomförande av undervisning och kunskapsredovisningar, samt 6. samordna planeringen av kunskapsredovisningar med andra lärare.

18 Kunskapskrav E Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Ämnesplan beskriver också att eleven skal kunna se sin utvecklingsbehov …. eleven skall kunna träna sig själv på ett säkert sätt! 18

19 Kunskapskrav C Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt beskriva aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet. Ämnesplan beskriver också att eleven skal kunna se sin utvecklingsbehov …. eleven skall kunna träna sig själv på ett säkert sätt! 19

20 Kunskapskrav A Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter, även av komplex karaktär, som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt och nyanserat beskriva aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teorier. Dessutom kan eleven anpassa sin träning till variationer i förutsättningarna Ämnesplan beskriver också att eleven skal kunna se sin utvecklingsbehov …. eleven skall kunna träna sig själv på ett säkert sätt! 20

21 Progressionsord - Progressionstabell
Utförandet: Anpassar sina rörelser Med goda rörelsekvaliteter Godtagbart för en hållbar människa- ergonomiskt rörelsemönster Med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter Förtrogenheten, det blir bra de flesta gånger, det finns en tanke bakom görandet Med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter även av komplex karaktär Precision och kontroll, nästa steg…idrottsspecifika rörelser

22 Två aspekter av rörelsen
Individuella rörelsemönster / kvalitéer Komplex karaktär Hur väl anpassar jag det till andra / olika situationer Aktivitet av komplex karaktär

23 Komplex karaktär – övning / aktivitet

24 Vad kan progression vara?
Fördjupning av kunskaper Från enkla eller grundläggande kunskaper till mera avancerade, nyanserade och komplexa kunskaper Breddning av kunskaper Kunskaper inom ett område breddas med kunskaper inom andra (angränsande, kompletterande) områden Tillämpning av kunskaper Eleverna använder kunskaper i handling Graden av självständighet Från omfattande till lite handledning eller ingen handledning alls

25 Kroppslig förmåga Kroppen Knoppen I ett sammahang

26 Progressionsord - Progressionstabell
Kvaliteten på beskrivningar, sammanfattningar, resonemang osv. Enkla - Översiktligt Räcker inte med att ¨det blev bra¨ utan det krävs någon återkoppling till varför. Tar upp de mest väsentliga. Utförligt Lite mer exakt, fyllig och innehållsrik Utförligt och nyanserat Kan dessutom ge förslag på förbättringsåtgärder Hur förtrogen är eleven med situationen???

27 Kunskapskravets två delar
Sätta upp mål och planera träningen Samtal och föra ett resonemang kring

28 Ex på uppgift 1.Sätt upp mål för träning av någon fysisk förmåga exv. kondition, styrka, rörlighet. 2.Planera ett träningsprogram 3.Beskriv och motivera varför du valt de aktiviteter du gjort 4. Utvärdera- om du skulle göra om uppgiften igen skulle du göra på samma sätt? Varför / Varför inte?

29 Hur lägger jag upp min undervisning ?

30 Utgångspunkter Var är eleven? Vart ska eleven?
Vad krävs för att eleven ska komma dit?

31 Samma målbild E A

32 Hur / vad bedömer vi ?

33 Rörelsekvalitet- fysisk status= prestationsförmåga
Idrott är en del av ämnets rörelseaktiviteter, men termen idrott används sparsamt i ämnesplanen för att undvika att aktiviteter som är kopplade till tävlingsidrott får ett alltför stort genomslag och blir huvudsakliga aktiviteter på lektionerna eller i bedömningen av elevernas kunskaper. COOPER – TIDEN PÅ LÖPRUNDAN - SKYTTELIGAN

34 Kvalitet - kvantitet?

35 Rörelsekvaliteter eller rörelsekvantiteter?
Rörelsekvaliteter eller rörelsekvantiteter? Rörelsekvalitet ≠ fysisk status (t.ex. styrka, uthållighet, rörlighet). Eleverna använder sin styrka, kondition och rörlighet, men det är inte hur starka, uthålliga eller rörliga de är som ska bedömas, utan hur de använder sin fysiska status i rörelse. Rörelsekvalitet ≠ rörelsekvantitet, måttet på rörelsens utfall. Bedömningen bygger istället på en värdering av helheten i rörelseutförandet, det vill säga på vilket sätt rörelsen når sitt syfte satt i sitt specifika sammanhang. Det finns olika sätt att bedöma rörelser på. Inom tävlingsidrott är det vanligt att rörelser bedöms utifrån ett kvantitativt utfall. Utfallet, resultatet av rörelsen eller kombinationer av rörelser, mäts med tidtagarur, måttband eller med ett visst antal poäng för mål, träffar etc. Resultatet redovisas som ett mått på hur snabbt någon har sprungit, hur långt någon har hoppat eller hur många mål någon har gjort – oavsett rörelsens kvalitet. Ett kvantitativt mått är inte i fokus vid en kvalitativ bedömning. En kvalitativ bedömning uppmärksammar ändamålsenligheten i en rörelse; hur funktionellt, tekniskt, estetiskt eller säkert rörelsen utförs. Bedömningen bygger på en värdering av helheten i rörelseutförandet, det vill säga på vilket sätt rörelsen når sitt syfte satt i sitt specifika sammanhang. En likartad rörelse kan ha olika syften, som att dämpa fart eller kraft eller förändra en rörelseriktning. Det kan handla om att landa från ett nedhopp i en parkourbana, att undvika en kollision i ett bollspel, eller att komma vidare i en rörelseövergång. Rörelsens kvalitet sätts här i relation till de krav som ställs på rörelseutförandet, intentionen med rörelsen, och till sammanhanget. SHF, NIU utbildning, Anna Tidén

36 Personliga egenskaper
Glad, intresserad Motivation Mätbara prestationer ( ofta idrottsspecifika)

37

38

39 Vanliga frågor

40 Bredd av aktiviteter Idrott, lekar och spel
Friidrott, gymnastik, rörelse, boll eller redskapslekar, bollspelsvariationer mål, nät, träff, slag och löpspel, parkour, Fysisk träning och metoder Styrke, konditionsövningar, intervall träning, stretching, rörlighetsträning

41 Dans, rörelse till musik
Uppvärmning, aerobics, dans exv. cha-cha, samba, bugg, vals, schottis, röra sig till musik för att skapa och uttrycka Spänningsreglering, mental träning och övrig rörelseträning Pilates, yoga, Tai-chi, Qi gong, meditation och fokuseringsträning, avslappning – och anspänningsövningar Utevistelse och friluftsliv som aktivitet och förflyttningssätt Simning, skridskoåkning, skidåkning, kanot, cykling, orientering

42 Man får ju inte ha E eller C på en enda uppgift…

43 Ny betygsskala

44 Övningstillfälle - bedömningstillfälle
Vad – hur – när eleverna ska ges tillfälle att visa vad de lärt sig samt vad som ska bedömas

45 Omdömesgill…Ämnets syfte ?

46 Det tar tid… Hur gör vi 46