Positiv ångest Enligt Moxnes är ångest en drivkraft – positiv ångest, men ångest kan också verka handlingsförlamande. Moxnes skiljer på social ångest och.

En presentation över ämnet: "Positiv ångest Enligt Moxnes är ångest en drivkraft – positiv ångest, men ångest kan också verka handlingsförlamande. Moxnes skiljer på social ångest och."— Presentationens avskrift:

1 Positiv ångest Enligt Moxnes är ångest en drivkraft – positiv ångest, men ångest kan också verka handlingsförlamande. Moxnes skiljer på social ångest och fobier. Social ångest Fobier En reaktion på kritiskt uppmärk En reaktion på att bli ignorerad samhet från andra att vara ensam på okända - ett inre tillstånd av osäkerhet eller utmanande ställen - känslan att vara värdelös Ex. klaustrofobi - att förlora sitt anseende agorafobi - bristande självtillit

2 Ångest en interaktionseffekt
Moxnes menar att all organiserad verksamhet är ett sätt att hantera ångest och ångest är kärnan i alla dåligt fungerande organisationer. Ångest är en interaktionseffekt som uppstår i mötet mellan individ och struktur. Moxnes definition av struktur Struktur skapas genom ett system av byggstenar som bildar ett mönster som ständigt upprepas. Det handlar om en uppsättning internt relaterade objekt eller fenomen. T.ex - olika avdelningar i en organisation - arbetsfördelning, roller och regler, normer och värderingar - relationer mellan människor etc…

3 Ångestreducerande strukturella faktorer
För att en organisation ska fungera behövs ett antal formella ångestreducerande komponenter. De viktigaste enl. Moxnes är MÅL – tydlig målsättning och en klar filosofi REGLER – ett regelverk som tydliggör handläggning av olika ärenden eller hur vi ska utföra våra arbetsuppgifter. Skapar stabilitet t.ex lagar, avtal, förordningar, policdokument etc… ROLLER – ett system av klart definierade roller, horisontalt och vertikalt ARBETSRO – att det finns relationer som är känslomässigt stabila Om en eller flera faktorer saknas skapas ångest i organisationen

4 Informell struktur Om inte organisationen klarar att hålla ångesten på avstånd läggs en informell struktur ovanpå den formella. Människor använder ett antal strategier som försvarsmekanismer för att dämpa ångest. Dessa är Mytbildning Gränser Fjärma (distans till) känslor Fjärma (distans till) människan Fjärma (distans till) problem Fjärma (distans till) ansvar Fjärma (distans till) beslut

5 Strukturella försvarsmekanismer
Mytbildning att skapa myter om sig själv kan verka sammanhållande. Är en del av kulturen t.ex - story telling - vi är som en enda stor familj - vi är ett vinnande lag, ett vinnande företag Gränser Identitetsskapande – att separera sig själv från andra. T.ex Vi och dom Fjärma känslor Att hålla känslor under kontroll. Att inte visa sina egna och inte släppa in andras känslor.

6 Strukturella försvarsmekanismer
Fjärma människan Att avpersonifiera och objektivera människan t.ex människan är ett nummer, en kroppsdel Fjärma problem att hålla problem på avstånd t.ex genom att avfärda idéer och förslag att individualisera problem – utse syndabockar Fjärma ansvar att göra rollerna oklara kan ge ett maximalt skydd. T.ex man har flera chefer på samma nivå eller man skjuter problemen uppåt i hierarkin Fjärma beslut Beslutsångest

7 Andra försvarsmekanismer
Tystnad man vågar inte kritisera eller peka på problemen Bristande tilltro till t.ex det hjälper inte med ledarutveckling möjligheter för dåliga chefer Paragrafrytteri att strikt hålla på regler Rutinmässig sjukskrivning

8

9 Samband mellan ångest och struktur
Människans möte med organisationsstrukturen utlöser två olika typer av ångest Driftsångest – en interaktionseffekt vid låg grad av struktur Systemångest – en interaktionseffekt vid hög grad av struktur

10 Driftsångest Driftsångest står för trollen inom oss och kan förklaras av rädslan för Att leva ut sina behov Att göra det mest förbjudna Att förlora kontrollen Driftsångest är en signal om det mänskliga inom oss som samhället lärt oss att inte acceptera och kan vara upphov till en akut förvirringspsykos.

11 Systemångest Systemångest är en reaktion på Ett strukturellt förtryck
Strukturen hindrar att leva ut sina behov Strukturen hindrar egen utveckling Att man känner sig innestängd i strukturen Vantrivsel Systemångest är ett tecken på att man inte vill ställa upp på kraven utifrån

12 Driftångest och systemångest kopplas till olika personliga behov
Sociobehov - driftsångest Psykobehov - systemångest

13 Sociobehov Människor med sociobehov vill ha
Tydliga ramar kring sina liv Tydliga krav, regler och mål Ordning och reda En starkt struktur håller ångesten under kontroll och vid otydliga situationer skapar personer med sociobehov struktur.

14 Psykobehov Människor som har psykobehov kännetecknas av att de vill
leva ut sina känslor, sitt hat, sin glädje och ledsamhet egen utveckling Dessa människor är inriktade på sin egen individualitet

15 Olika beteenden Människors olika behov synliggörs i olika beteenden
Sociobehov – sociobeteende Psykobehov – psykobeteende

16 Sociobehov Människor med sociobehov kännetecknas av att de uppträder
formellt och konventionellt rutinpräglat intellektuellt med avstånd till andra människor Ej med närhet och känslor

17 Psykobehov Människor med psykobehov uppträder spontant
intimt med känslor här och nu Ett annat kännetecken är egoism, de ser till sina egna behov

18 Sambandet mellan ångest och struktur
Psykobeteende psykobehov systemångest individens möte med strukturen driftsångest sociobehov sociobeteende Moxnes teori kan kopplas till andra teoretiker som t.ex Freuds teori om människans olika behov. Jagets två konkurrerande behov, behovet av trygghet och behovet av frihet

19 Jagets sammansättning av motstridiga behov
växt frihet Jaget trygghet mening -nyfikenhet -att välja känna igen känna mening -spänning -att anta situationer med livet -maximal utma ordning ingå i en -prestation ningar regler högre ordning -självhäv veta vad söker tidlösa delse som gäller värden -individualism kollektivet västmekanismer försvarsmekanismer

20 Gruppstrukturer Precis som man skapar organisationesstrukturer så skapas strukturer i grupper, dvs mönster för samspelet Moxnes menar att det finns två olika typer av grupper och samspelsmönster sociogrupp psykogrupp

21 Sociogrupp En sociogrupp kännetecknas av socioprocesser som innebär
Att gruppen sätter upp mål Att man diskuterar tankar och idéer som syftar till att nå målen Att man skapar struktur för arbetet Lite känslor Exempel är arbetsgrupper Moxnes menar att ett sociobehov ligger latent i varje organisation och ångest är den utlösande faktorn

22 Psykogrupp En psykogrupp kännetecknas av psykoprocesser vilket innebär
Att man har ingen klar målsättning Att man är ostrukturerad Att man fokuserar på känslor och förståelse Man tar av sig trygghetsmasken Exempel är Kamratgäng Familj Terapigrupper (sensitivitetsgrupper) Pedagogiska grupper

23 psykogrupp Psykogruppens psykoprocesser utnyttjas pedagogisk som ett verktyg för ökad självinsikt och kunskap om hur andra fungerar i grupp. Ett exempel är UGL (utveckling-grupp-ledarskap) och utveckling av Team.

24 Psykogrupp Faktorer som påverkar lärandet
1. Otydlig situation 3. gruppmedlemmarna skapar ångest, hur ska måste aktivt investera i sig själv o man uppföra sig, vilken andra för att bidra till gruppens roll ska man spela framgång Detta skapar Detta skapar 2. Identitetsstress motivation för lärande. Energin vad kommer att hända som tidigare användes till vad krävs av mig, klarar försvar mot ångest vänds jag att ge och ta feedback till att på ett positivt sätt att identifiera både egna och gruppens problem och lösningar När tilliten ökar kan man sänka sitt försvar som frigör energi till lär-processer

25 Arbetsgruppens två funktioner
uppgiftsfunktionen VAD struktur HUR samspelsfunktionen processer

26 KONI-modellen Moxnes har utvecklat KONI-modellen med koppling till ångest. Modellen består av ett antal nivåer och ju högre upp man kommer desto större ångest

27 KONI-modellen Låg grad av ångest Debatt intellektuell nivå
Kafferep tidigare beteende el. känslor Förtroende erkännande av obehag, provocerande frågor Feedback Upplevelse här och nu Privat jag ge av sig själv, personliga problem Encounter Mötet, att få insikt – jag budskap Transcendens En ny självbild Hög grad

28

29