Bemöta personer som reagerar på trauma

En presentation över ämnet: "Bemöta personer som reagerar på trauma"— Presentationens avskrift:

1 Bemöta personer som reagerar på trauma
Flykt och psykisk ohälsa 2017

2 WONSA står för World of no sexual abuse.
Den här presentationen innehåller tips från en kommande skrift från WONSA, som handlar om att bemöta personer som reagerar på trauma

3 Hur märks PTSD? Mardrömmar Att återuppleva händelser
Att undvika situationer eller platser Att känna sig rädd och orolig även i lugna miljöer Trötthet, irritation, ilska Fysiska besvär, t.ex. värk Man talar ofta om posttraumatiskt stressyndrom som förkortas till PTSD efter den engelska beteckningen posttraumatic stress disorder. När man är med om svåra saker och får skador av det, så kallas det trauma. Trauma kan både vara kroppsliga skador eller skador på själen som känns men inte syns. Svåra händelser väcker också starka känslor. PTSD är namnet på ett trauma eller en skada som drabbar människor som har upplevt eller sett livsfarliga händelser, som krig, våld och övergrepp. De här svåra händelserna bär man ofta med sig, och man kan uppleva dem igen efteråt. Man kan till exempel drömma mardrömmar om det som hänt. Det kan också bli så att man undviker platser eller situationer som påminner om den svåra upplevelsen, för att slippa tänka på den. Kanske känner man sig också trött, irriterad och arg på ett nytt sätt. Det kan kännas i kroppen, man kan bli spänd i musklerna och ha smärta eller värk. Medan vissa trauman självläker, kräver andra terapi och medicinering.

4 Traumatisk stress Vid livshotande fara blir stressreaktionen intensiv och flera av de grundläggande reaktionerna kan aktiveras: Fight (försvar/attack) Flight (flykt) Freeze (”spela död”) Individen styrs inte av medvetna beslut, utan av instinkter. Om man aktiverat någon av dessa reaktioner fullt ut vid ett tillfälle, ökar sannolikheten att samma försvar aktiveras igen när man känner sig stressad, även om hotet är mindre. Om händelsen leder till att personen mår dåligt även en längre tid efteråt kallas det traumatisk stress. Posttraumatisk stress, post betyder ju efter, efter den traumatiska stressreaktionen. Det här är vad man talar om händer under själva reaktionen, när det händer. Fight – när du kan slå dig fri. Blod till hjärta och muskler, pupillerna vidgas och smärtimpulserna hämmas. Flight – när hjärnan tror att det är bäst att fly. Samma fysiska reaktioner. Freeze – när hjärnan inte ser någon annan utväg. Ger ofta en känsla av misslyckande, skuld och hopplöshet efteråt. Freeze är inget man medvetet väljer!

5 Traumatiska minnen - posttraumatisk stress
Hjärnan kan inte arbeta som vanligt under traumatisk stress. Bland annat påverkas hjärnans förmåga att lagra minnen. Traumatiska minnen tycks få svårt att förankra sig och inordna sig i en kronologisk tidsordning. Det kan vara det som gör att hjärna och kropp tror att händelsen fortsätter trots att situationen är över för länge sedan. PTSD är en diagnos som innebär att man har traumatiska minnen som är besvärande i nutid. Det finns olika teorier om exakt vad det är som händer i hjärnan när det gäller minnesbearbetning vid traumatisk stress.

6 Panikattacker En panikattack (kraftig ångestattack) är en blandning av reaktionerna fight, flight och freeze. Om personen andas snabbt utan att slåss eller fly, kan det leda till att hen andas ut för mycket koldioxid. Det kan göra att det sticker i händer och fötter. Symtomen försvinner när man börjar andas lugnare. Den som andas i en papperspåse andas in sin egen koldioxid, och det kan hjälpa. Ibland kan personen upplevas som apatisk eller stum. Hen kan behöva hjälp att känna sig trygg och komma tillbaka till nuet. Man får samma kroppsliga symtom som vid dessa reaktioner, utan att fysiskt göra det reaktionen förbereder för. Den som upplevs som stum/apatisk har freezereaktionen. Hen kan behöva hjälp att känna sig trygg och komma tillbaka till nuet.

7 Skapa trygghet i möten och i vardagen
Den traumatiserade hjärnan tror att det traumatiska som hänt fortfarande pågår och kan hända igen. Hjärnan letar därför hela tiden efter tecken på fara. Du kan öka tryggheten genom att: I en ny eller ovan situation, berätta/påminn om vem du är, var ni är, vad ni ska göra, vad som gäller konkret. Fråga om vad som gör att personen känner sig tryggare – vill hen vara själv eller med andra? Erbjud sammanhang – människor behöver människor. Var kan hen hitta stöd?

8 Vid akut stressreaktion
AKTA är en metod för att aktivera sinnena för att hjälpa en traumatiserad person att fokusera på det trygga nuet, i stället för de traumatiska minnena. Avgör vad det handlar om Försök etablera Kontakt Hjälp hen att komma Tillbaka till här och nu Avrunda och ge omsorg

9 Vid akut stressreaktion
AKTA: Avgör vad det handlar om Finns det någon yttre fara här och nu? Om inte: lyssna och titta på personen Om det finns en yttre fara ska du sätta dig och personen i säkerhet och sedan larma. Om det inte finns någon fara, försök att vara lugn även om personen du vill hjälpa är panikslagen och tror att hen ska dö. Den som pratar eller skriker kan andas, även om den inte upplever det själv. Den som kan röra sig, även det minsta, är inte förlamad. Det är aldrig fel att ringa 112 eller hämta hjälp – om situationen lugnar ner sig kan ni ringa 112 igen och avboka ev ambulans.

10 Vid akut stressreaktion
AKTA: Försök etablera Kontakt Kan personen se och höra dig? Närvaro Låt det ta tid, ditt lugn är viktigt Var försiktig med beröring Om personen har en stressreaktion kan ytterligare stress göra situationen sämre.

11 Vid akut stressreaktion
AKTA: Tillbaka till här och nu När du har fått kontakt, försök att hjälpa personen att komma tillbaka till här och nu genom att använda sina sinnen. SE och beskriv tre saker i omgivningen LYSSNA och berätta om tre ljud ni hör KÄNNA och beskriva t.ex. kläder mot händer ANDAS UT- inandningen kommer automatiskt Ibland kan det vara bra att andas tillsammans en stund. Repetera de här stegen tills situationen har lugnat ner sig. Det brukar behövas minst tre gånger.

12 Vid akut stressreaktion
AKTA: Avrunda och ge omsorg När situationen är lugn igen är det viktigt att prata om det som hänt. Det kan räcka med att säga ”jag såg att det var något som gjorde dig rädd”. Betona att det är en normal reaktion om man har varit med om något svårt, och att det finns hjälp att få. Ge omsorg Prata och normalisera Skapa förståelse och förutsättningar för hopp

13 En presentation från Uppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Socialdepartementet finansierar arbetet, som har sin organisatoriska placering på SKL. Uppdrag Psykisk Hälsa leds av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren.