Klinisk Försäkringsmedicin

En presentation över ämnet: "Klinisk Försäkringsmedicin"— Presentationens avskrift:

1 Klinisk Försäkringsmedicin
Sjukskrivningsprocessen Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare VGR

2 Försäkringsmedicin Definition Intyg DFA-kedjan Rehabkedjan
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

3 Hur styrs hälso- och sjukvården?
Staten; Lagar, förordningar och föreskrifter - Nationella riktlinjer – Överenskommelser med SKL VGR; Uppdrag - Ekonomisk ersättning - Uppföljning Professionen; Etiska regler - Kvalitetsindikatorer

4 Rätt – Lagom – Säker – Jämställd
Förutsättningar för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess enligt VGR ledningssystem Försäkringsmedicinsk kompetens Försäkringsmedicinskt ansvarig Rehabiliterings- och sjukskrivningskoordinering Försäkringsmedicinskt forum Rätt – Lagom – Säker – Jämställd

5 Försäkringsmedicinsk definition
”Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner.” Nationellt försäkringsmedicinskt forum 2008

6 Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om
medicinska förhållanden kopplat till juridik försäkringsmässiga konsekvenser vid sjukdom och skada

7 Vad är försäkringsmedicin?
Läkarens arbetsvillkor Samverkan andra samhällsaktörer INTYG REHABILITERING LIV och HÄLSA i SAMHÄLLET Patient – Läkare MÖTE Kontakt med vården när något känns tungt, oroande eller smärtsamt. Det kan vara en normal, naturlig reaktion och behöver inte vara ett medicinskt problem. Medicinskt adekvata åtgärder Ibland fattar läkare beslut om att ”sjukskriva” som del av vård och behandling. Försäkrings-juridiskt beslut om Rätt till ersättning Behov av rehabilitering Syftar till att återupprätta passformen mellan arbetets krav och individens, på grund av sjukdom, begränsande förmåga

8 Stark medicin med biverkningar
kan vara nödvändig och ibland viktig för att den försäkrade ska bli frisk, men kan också vara destruktivt och medikalisera tillstånd som skulle kunna förbättras snabbare om personen är kvar i arbete

9 Varför veta mer om försäkringsmedicin?
Ökad förståelse för det kliniska arbetets koppling till sjukförsäkringen så att en hög kvalitet i sjukskrivningsprocessen och rättssäkerhet ur den enskilde patientens perspektiv kan uppnås.

10 Att skilja på intyg och utlåtande - en praktisk indelning (SOU 1994:71)
Beskrivning av sakförhållanden, såsom status, vård och behandling Utlåtande Bedömning av sakförhållandens inverkan på viss situation - såsom arbetsoförmåga

11 Sjukdom som begrepp i lagen?

12 Sjukdomsbegreppet Svårdefinierat och saknas heltäckande definition
…”torde såsom sjukdom kunna betecknas varje onormalt kropps- eller själstillstånd vilket icke sammanhänger med den normala livsprocessen” Sjukdom i ett försäkringsmedicinskt sammanhang är förknippat med sjukdomens konsekvenser för funktionsförmågan, något som i många fall kan vara mycket svårt att bedöma. Bl.a. inverkar individens egen uppfattning om sjukdomen och dess effekter på t.ex. arbetsförmågan.

13 Sjukdomsbegreppet Vad är sjukdom? Är ohälsa = sjukdom?
Är sjukdom = rätt till sjukfrånvaro/sjukskrivning? Kan sjukskrivning orsaka skada/sjukdom?

14 Den bio-psyko-sociala sjukdomsmodellen
Psykologi Sociala förhållanden

15 Den bio-psyko-sociala sjukdomsmodellen
Stressreaktion Sjukdoms- upplevelse Psykologi Koncentration Sömn Känslomässsigstabilitet Grundstämning m.m. Sociala förhållanden

16 Den biomedicinska sjukdomsmodellen
Stressreaktion Sjukdom Sjukdoms- upplevelse Aktivitets- förmåga Koncentration Sömn Känslomässsig stabilitet Grundstämning m.m. Fokusera uppmärksamhet Företa sammansatta uppgifter Hantera mellan- mänsklig interaktion Hantera stress och krav Patofysiologisk kunskap? Observationer? Undersöknings- fynd?

17 Sjukdom–stressreaktion?
Normal reaktion på trauma, psykosocial belastning Att reagera med stress hör livet till Sjuklig reaktion på trauma, psykosocial belastning Vilka observationer och undersökningsfynd går utöver den normala stressreaktionen? Vilka rapporterade besvär går utöver den normala stressreaktionen?

18 Läkarintyg Utfärdas av den behandlande läkare som i läkarintyget bland annat ska uttala sig om: Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning

19 Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning
DFA-kedjan Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Diagnos Observationer, undersökningsfynd, utredningsresultat Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling Det är inte sjukdomen i sig utan en sjukdoms konsekvens för funktionstillståndet och arbetsförmågan som kan motivera en sjukskrivning

20 Läkarintyg 2. Diagnos/Sjukdom 4. Funktionsnedsättning på ”organnivå”
Ingångskriteriet i försäkringen, enligt svensk definition… 2. Diagnos/Sjukdom 4. Funktionsnedsättning på ”organnivå” Läkarens bedömning 5. Aktivitetsbegränsning och resurser på ”individnivå” Medicinsk bedömning av förmåga till arbete vid sjukdom Läkaren, samt slutligen FK

21 Arbets(o)förmåga Vad innebär det?

22 Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Möjlighet att vid behov söka nya arbeten med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* 90 180 365

23 Förebyggande sjukpenning
Betalas ut om patienten inte kan arbeta som vanligt för att genomgå en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering i syfte att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden. Behandlingen ska: - ordinerats av läkare - vara godkänd av Försäkringskassan genomföras under överinseende av vårdpersonal - minst 25 % frånvaro från arbetet

24 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Socialstyrelsen och FK fick 2005 i uppdrag av regeringen att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. År 2007 gav Socialstyrelsen som ett led i detta ut ett - försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

25 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Består av två delar: Övergripande principer vid sjukskrivning Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser Rekommendationerna bygger på kunskaper om sjukdomars naturalförlopp och funktionspåverkan samt förhållandet till arbetets belastning och krav. Ett stöd både för sjukvården och handläggare på Försäkringskassan

26 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

27 Exempel på rekommendationer i Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Akut stressreaktion Anpassningsstörning (livskris, sorgreaktion) Depressiv episod Generaliserat ångestsyndrom Paniksyndrom Posttraumatiskt stressyndrom Tvångssyndrom Utmattningssyndrom

28 Akut stressreaktion F43.0 Vid lindrig akut stressreaktion kan arbete ha en positiv effekt och sjukskrivning bör i sådana fall undvikas Vid medelsvår akut stressreaktion kan patienten sjukskrivas på heltid, alternativt partiell sjukskrivning, upp till 4 veckor.

29 Anpassningsstörning F43.2
Vid lindrig anpassningsstörning är arbetsförmågan inte eller endast obetydligt nedsatt och sjukskrivning bör i sådana fall undvikas. Vid medelsvår till svår anpassningsstörning kan patienten sjukskrivas på heltid, alternativt partiellt, upp till 3 månader. Om depression eller ångestsyndrom utvecklas gäller rekommendationerna för dessa tillstånd.

30 Depressiv episod F32 Vid lindrig förstagångsdepression bör sjukskrivning undvikas. Vid lindrig depressiv episod kan patienten sjukskrivas upp till 3 månader i första hand partiell sjukskrivning för att i möjligaste mån bibehålla aktivitetsnivå och sociala kontakter. Vid medelsvår till svår depressiv episod kan arbetsförmågan vara nedsatt. Sjukskrivning på heltid, alternativt partiell sjukskrivning upp till 6 månader.

31 Generaliserat ångestsyndrom F41.1
Vid lindrigt till medelsvårt generaliserat ångestsyndrom bör sjukskrivning om möjligt undvikas. Vid medelsvårt till svårt generaliserat ångestsyndrom kan arbetsförmågan vara tillfälligt nedsatt upp till 4 veckor, partiell sjukskrivning bör övervägas. Vid svårt generaliserat ångestsyndrom kan sjukskrivningstiden vara längre än 4 veckor med sjukskrivning på heltid eller partiellt.

32 Paniksyndrom F41.0 Vid lindrigt paniksyndrom bör sjukskrivning om möjligt undvikas. Vid medelsvårt paniksyndrom kan arbetsförmågan vara tillfälligt nedsatt upp till 4 veckor, partiell sjukskrivning bör övervägas. Vid svårt paniksyndrom och agorafobi kan patienten sjukskrivas längre än 4 veckor, partiell sjukskrivning bör övervägas.

33 Posttraumatisk stressyndrom F43.1
Vid lindrig eller inte fullt utvecklad PTSD och när arbetet innebär ett socialt stöd bör sjukskrivning i sådana fall undvikas. Vid lindrig till medelsvår PTSD kan patienten sjukskrivas partiellt eller på heltid upp till 3 månader. Medelsvår till svår PTSD med psykisk eller somatisk samsjuklighet kräver ofta längre sjukskrivning partiellt eller heltid upp till 1 år. Vid svår PTSD med uttalad samsjuklighet och när samtliga behandlingsinsatser haft utebliven effekt kan arbetsförmågan bli permanent nedsatt.

34 Tvångssyndrom F42 Vid lindrigt till medelsvårt tvångssyndrom kan sjukskrivning i många fall undvikas. Vid medelsvårt till svårt tvångssyndrom kan arbetsförmågan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör vara kort, upp till 8 veckor, överväg partiell sjukskrivning. Vid svårt tvångssyndrom kan sjukskrivning upp till 6 månader heltid, alternativt partiell sjukskrivning behövas. Vid svårt tvångssyndrom när samtliga behandlingsinsatser har haft utebliven effekt kan arbetsförmågan vara permanent nedsatt.

35 Utmattningssyndrom F43.8 Vid utmattningssyndrom i den akuta fasen kan patienten sjukskrivas på heltid eller partiellt upp till 6 månader. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete efter heltidssjukskrivning. Vid utmattningssyndrom med kvarstående kognitiva svårigheter, kan patienten sjukskrivas på heltid upp till 1 år eller mer. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete.

36 Utbildning i försäkringsmedicin
Utbildningen ges av Försäkringsmedicinskt Forum i VGR Vill du veta mer: Stockholms läns landsting - Lärtorget Din hjälp i konsten att sjukskriva

37 Lycka till!