Hej! Här är den presentation jag kommer att använda på tisdag och torsdag, v 50. Det kan hända att jag gör vissa mindre ändringar fram till föreläsningarna.

En presentation över ämnet: "Hej! Här är den presentation jag kommer att använda på tisdag och torsdag, v 50. Det kan hända att jag gör vissa mindre ändringar fram till föreläsningarna."— Presentationens avskrift:

1 Hej! Här är den presentation jag kommer att använda på tisdag och torsdag, v 50. Det kan hända att jag gör vissa mindre ändringar fram till föreläsningarna. Använd presentationen som ett stöd när ni lyssnar. Hoppa inte över föreläsningarna bara för att ni läst presentationen. Det som står i den måste sättas i ett sammanhang för att bli rätt och begripligt – det ska jag göra på föreläsningarna. Syns då!/WK

2 Kristen trosåskådning Wilhelm Kardemark Doktorand

3 Kristens trosåskådning – centrala tema och historia Hur har dagens kristendom vuxit fram? Kontextens påverkan. Historisk överblick Viktigaste delarna. Begrepp, dogmer, förståelser. Lära om och lära av. Trosåskådningsöversikt.

4 Jerusalem och Athen… Den hebreiska Gudsbilden De grekiska gudsbilderna och filosofin Koncilier – kyrkomöten. Nicea 325, konstantinopel 381, Kalcedon 451 Grundläggande tankar om Gud, Jesus, Helig ande Människosyn

5 Bibeln Idag: GT och NT. GT gemensamt med judarna. Varierar med samfund. Tillkomsthistoria - texterna tillkom ca 900fkr-100 ekr. - Författarna är många till de olika böckerna - texter från olika genre - vad som skulle vara bibeln var från början inte klart - texter har valts ut som heliga texter: Kanoniseringsprocess

6 Bibeln - det dröjde länge innan alla texter samlades till en bok. Bokrullar. Boktryckning. Synen på Gud, Jesus etc. påverkar valet av texter.  Gnosticismen – radikal dualism, doketism  Markio – förkastar GT (endast Puali brev) Det finns också andra centrala texter, ex, katekesen. Mer tidsbundna.

7 Bibeln Varför är den viktig?  Tradition, olika betoning av vikten av att läsa  Berättar om Gud och vad Gud gjort  Berättelser om Jesus Hur tolka bibeln? Förståelsen är kontextberoende - olika delar fokuseras - olika metoder - olika syften - olika förväntningar

8 Bibeln Motsägelsefull bok…  Lång tillkomsthistoria, många författare  Intertextuell syn  Många gudsbilder… GT och NT Guds namn – El(Gud), El-eljon(Gud den högste), Jahve(jag är den jag är), Abba(pappa), Vår fader Liknas vid – klippan, skölden, herden

9 Gud Hur kan man tala om Gud? Vad är poängen att göra det? Kontexten Uppenbarelse och förnuft - egna och historiska erfarenheter, lärosatser/lärosystem Trosbekännelser – fördjupa och leda förståelsen Att tala om Gud… Direkt, bokstavligt Indirekt, överfört/bildligt - tala om något genom något annat, ett objekts egenskaper överförs till ett annat - flertydigt

10 Gud via positiva tillskriver Gud egenskaper genom ett direkt språk Utgår från en likhet mellan Gud och världen. Världen bär spår av Gud Tal om Gud i ”världsliga” termer Problem: Antropomorfa bilder av Gud; fångar få delar av vad Gud är – vilken likhet finns mellan Gud och skapelsen? Ex. Gud som orsak

11 Gud Via negativa Vad Gud inte är Tar fasta på att allt i världen är begränsat – så ej Gud Ekivokt språkbruk – ordens betydelse skiftat. När vi talar om Gud får våra ord annan betydelse. Problem: säger lite om vad Gud är, det blir svårt att tala om Gud Fördelar: Guds annorlundahet bevaras, mindre risk för antropomorfism.

12 Gud Via eminentia Analogt språkbruk (inte indirekt tal) Orden ändrar betydelse, men har kvar något av en ”kärna”. Ex. god, snygg, levande Används för att beskriva objekt som är olika, men som har likheter med varandra. I det analoga talet om Gud överförs egenskaper vi känner igen, men som hos Gud alltid är fulländade Attributionsanalogiskt – utgående från vissa belysande ex. Proportionalitetsanalogiskt – likheter framkommer vid jämförelse av begreppspar (Fido – Frida, Frida – Gud)

13 Gud Vilken Gud är det kristna tror på? ”Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.” (apostoliska) Handlar i historien – skapar, leder sitt folk, ger lagen Allsmäktig (omnipotent), en och den ende, allts ursprung och skapare Allestädes närvarande (omnipresent)? - det onda som frånvaro av Gud - närvarande hos de som tror

14 Gud Kritik av teologin och kyrkan Reformationen Kritik av kyrkan och teologin Utgångspunkten måste vara i Skriften och med hjälp av Anden sola scriptura, sola gratia, sola fide Människan kan tänka och få kunskap om Gud – allt klarar hon dock inte – nåden och tron krävs också Upplysningen – deism

15 Gud och Människan Guds avbild - upphöjd - fri ”Likhet” och ”avbild”  Avbild: intellektuella, rationella, moraliska förmågor.  Likhet: hennes ande, själen. Skadas vid syndafallet Den gudomliga ”gnistan” – gåva och uppgift Uppdrag av Gud – föröka sig och härska Vad innebär ”härska”? Guds medskapare? För ett liv på jorden – kroppslig För ett liv i gemenskap – andra och Gud Ande och jord – själ och kropp Hierarki? Ja och nej  Själ, ande etc – där består likheterna med Gud  Skapad kroppslig, kroppen ska återuppstå

16 Gud och Människan Syndafallet - använde sin frihet för att vända sig från Gud - gudsgemenskapen bröts - synden smög sig in i den goda skapelsen… - människan vänder sig mot sig själv - (mytisk) förklaring till människans situation

17 Gud och Människan ”Genom min synd är jag skyldig till mer ont än jag själv förstår och har del i världens bortvändhet från dig. Därför ber jag om hjälp att se och bryta med mina synder. Förlåt mig för Jesu Kristi skull.” Vad menas med ”synd” - uppror/förbrytelse (pesha) - ”att missa målet” (hamartia) – individen - orättvisa/orättfärdighet (adikia) – samhälle/social - laglöshet (anomia) – samhälle/social Grundproblemet är människans ovilja att följa Guds vilja Augustinus – högmodet och arvsynden -”sjukdom”, böjelse för det felaktiga

18 Gud och Människan ”Destruktiva sammanhang” - strukturer präglade av sociala orättvisor, våld och förtryck som vi föds in i - oförmåga att handla kärleksfullt mot sin nästa Missmodet som grundsynd Skuld – syndens etiska dimension - ansvarigt subjekt, någon att ha ansvar för, någon att ha ansvar inför - människan kan ta ansvar och har ett ansvar - ansvarig = skyldig? Niebuhr – natur, ande, ångest Tillich – hybris, ultimate concern, accepterad Att bli som Gud, eller att inte bli sig själv

19 Gud och Människan Förlåtelse, försoning, frälsning Det är inte kört Gud kommer människan till mötes Människan är rättfärdig i sig och Gud älskar henne, hon har dock sina problem - simul iustus et peccator – Luther Förlåtelse om hon ångrar sina synder och har sin tillit – Guds kärlek är fullkomlig Förlåta förövaren – är det möjligt för människan? Guds kärlek gör det möjligt att gå vidare – människovärdet är obrutet – kan förverkliga sig själv

20 Gud och Människan Aktiv och passiv Gud – Fadern, kungen, härskaren Människans gudslikhet och hennes tal om Gud… Gudsbild, människosyn och kön Patriarkala och misogyna traditioner och texter Få kvinnor Omtolkning av traditioner, andra tolkningssätt, textval Dualismer  Aktiv-passiv  Själ-kropp, intellekt-känsla  Man-kvinna Språket Problematiskt – Mannen och Gud (Gud som fader/kung/herre)

21 Gud och Människan Neutralt språk – ordens funktion (Gud som livgivaren, allting upprätthållare, klippan) En personlig Gud? Könsbalanserat språk Gud som fader OCH moder, barnmorska Alltid feminina motsvarigheter, förstärkande av skillnader? Gud som Sophia? Emancipatoriskt språk Synliggöra förtryck för att skapa identitet och kampvilja

22 Gud och Människan Människosynen? Negativ, positiv, realistisk?

23 Jesus Upprättar människans förhållande till Gud Guds framträdelse i världen  Talde om Gud – utgångspunkt för teologin  Gav Gud ett ansikte Hjälpa människan i hennes situation "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig" (Joh. 14:6) Olika kristologier - “höga” och “låga” - funktionella och ontologiska. Kan frågorna skiljas åt?

24 Jesus Jesus – Gud och människa? Gudomlig människa? Gud i mänsklig förklädnad? Delvis Gud, delvis människa? Arius Sann Gud och sann människa Och monoteismen – Gud är den ende Nya begrepp – preciseringar eller förvrängningar? Varför är Kristi natur viktig?

25 Jesus Demarkation – tydliggörande i förhållande andra traditioner/religioner Vad Jesus var/är säger något om Gud och människan Guds kärlek till mänskligheten – agape och eros – manifesteras i inkarnationen - självutgivande - önskande människans väl, vill stå i relation till henne

26 Jesus Gud inkarnerad - Kristi kroppslighet viktig Återkom inte som en ande… men väl förändrad Det materiellas frälsning och förändring genom den – uppståndelsen bekräftar det materiellas/kroppsligas värde Pekar också på något nytt Varför var han tvungen att dö? - betala människans skuld (klassisk försoningslära) - tog på sig skulden, dog i stället för - tecken på Guds kärlek (subjektiv försoningslära) – målet är att påverka människan

27 Jesus Han återuppstod ju också… - Kristi död är inte bara ett offer – det är en seger över döden Fokus på olika delar i olika tider och samfund.

28 Kristi kropp – spelar den någon roll?

29 Anden Den tredje personen i Gud – Konstantinopel 381. Samma väsen. Ges olika vikt – ex. karismatiska rörelser Grund för kritik GT Rûach – mångtydigt Vind, storm, andetag m.fl. Naturkrafter Kraft, livsande – ger ork Något att ”gripas av” – utföra/förmedla Guds vilja. Personlig och kollektiv

30 Anden NT Pneuma Vind, andetag, ande Kraft – inte naturkraft Anden har Jesus del i Ges till hans efterföljare – ger kontinuitet Ande och kyrka – håller samman Mottas genom dop och tro – omvandlar Agent – gör saker, ”hjälpare”

31 Anden Irenaeus (d. ca 202) – kyrkan och Guds frälsningsverk. Augustinus (354-430) – det enande bandet, gemenskapen. Gud, Gud – människa, människa – människa. Moderniteten Naturvetenskap och individualism Svårt att tala om anden. Uppsving i den folkliga fromheten Pånyttfödelse genom anden – tro räcker inte