Företagsekonomi, FL 3 Kalkylering Elisabeth Carlberg

En presentation över ämnet: "Företagsekonomi, FL 3 Kalkylering Elisabeth Carlberg"— Presentationens avskrift:

1 Företagsekonomi, FL 3 Kalkylering 2009-12-16 Elisabeth Carlberg elisabeth@carlbergconsulting.se

2 Begrepp… Räkenskapsår Bokslut Inkomst Intäkt Inbetalning Utgift Kostnad Utbetalning Investering Avskrivningar Resultat Lönsamhet KI analys RK, FK, TK Direkta och indirekta kostnader Särkostnader Samkostnader Bokföringsmässiga kostnader Kalkylmässiga kostnader Periodisering Kapitalkostnad Alternativkostnad Operativkostnad Kritisk punkt, Intäkt, volym Säkerhetsmarginal Täckningsgrad Återblick, Företagsekonomiska begrepp

3 Kalkylering Introduktion Kalkyler används som beslutsunderlag och ska svara på frågan: ? Vilka ekonomiska konsekvenser får ett beslut? Vilket pris ska vi sätta, ska vi göra den här investeringen osv Kalkylering är det arbete som det innebär att ställa upp en kalkyl. Ofta ingår det i budgetarbetet. Ekonomiska konsekvenserna som tidigare är att man tittar antingen på lönsamheten eller finansieringen eller både och. Kalkylering ger underlag för att förstå de ekonomiska konsekvenserna. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

4 Förädlingsvärdet = värdet av varorna producerade – råvarorna man använde från början Kalkylering, Introduktion; Förädlingsvärdet Kalkylering © ECC. Ej tillåtet att spridas.

5 Kalkylering, Introduktion; För- och efter kalkyl © ECC. Ej tillåtet att spridas.

6 Kalkylering, Introduktion; olika typ av kalkyler Kalkylering kan man göra som totalkalkyl eller som bidragskalkyl (se FL 2 Resultatplanering) Totalkalkyl: kalkyl som görs för HELA bolaget Av ledningen inom bredare tidsramar tex 1 gång år/kvartal/månad. Blir ofta budgeten (ekonomiska planen). Totalkalkyl i resultatdiagram © ECC. Ej tillåtet att spridas.

7 Kalkylering, Introduktion; olika typ av kalkyler Bidragskalkyl; delkalkyl som endast gäller en del av företaget tex en avdelning eller en produkt. Dvs vilket bidrag denna del har till hela företaget. Denna görs ofta av avdelnings-/produkt-/områdesansvarig. Ansvar har då decentraliserats till dessa (se FL 2 om ekonomiskt ansvar) och man applicerar en målstyrning dvs de mål som denna ansvarig ska uppnå. Resultatet för dessa olika delar beräknas då med hjälp av bidragskalkyler där företagets intäkter och kostnader delas upp i kalkylen för olika delar av företaget som tex en avdelning. Särintäkter Särkostnader- kan vara fasta och rörliga, exempel? TB Samkostnader.- exempel?? Resultat Avdelning 1 Särintäkter -Särkostnader = Täckningsbidrag Avdelning 2 Särintäkter -Särkostnader = Täckningsbidrag -Samkostnader = Resultat © ECC. Ej tillåtet att spridas.

8 Kalkylering, Introduktion; olika typ av kalkyler Val av modell Det finns utarbetade vissa standardmodeller för kalkylering. 2 huvudgrupperna för kalkylering delas in i: Produktkalkyl: kalkylerar för varor och tjänster, deras prissättning osv Investeringskalkyl: kalkylerar för investeringar i anläggningstillgångar, IT, FoU, miljö osv Inom respektive huvudgrupp finns det olika standard modeller som beror vilken kostnadsanalys man utgår från eller vilken beslutssituation man befinner sig i. En modell utgör alltid en förenklad bild av verkligheten och blir en del av hela beslutsunderlaget (bör kompletteras med tex likviditetsbudget, konkurrens-, risk- och finansieringsanalys osv. Idag, FL 3, fokus produktkalkylering (FL 4 investeringskalkyler) © ECC. Ej tillåtet att spridas.

9 Produktkalkylering; introduktion Användning av Produktkalkylering: planering, prissättning, produkt- och sortimentsval, lönsamhetsberäkning, kostnadsuppföljning och kontroll. Baseras på kostnadsanalys. De olika modellerna inom produktkalkylering bygger på antingen sk självkostnadsberäkning eller bidragsmetoden. Dessa 2 kalkylmetoder kan ses som varandras komplement också och där självkostnadskalkylering är att föredra i en viss situation och bidragskalkylering i en annan. Vid tex kalkylering utifrån direkta och indirekta kostnader tillämpas självkostnadsberäkning med hjälp av påläggskalkylering för fördelning av de indirekta kostnaderna. SjälvkostnadsmetodenBidragsmetoden - Division-/Genomsnitts-/periodkalkylBidragskalkyl (stegkalkyl - Minimikalkylproduktvalskalkyl) - Normalkalkyl - Påläggskalkyl - ABC- metoden - Timkalkyl © ECC. Ej tillåtet att spridas.

10 Produktkalkylering; utifrån olika kostnader Kalkylering utifrån Fasta och Rörliga Kostnader Kalkylering utifrån direkta och indirekta kostnader Kalkylering utifrån sär- kostnader och samkostnader © ECC. Ej tillåtet att spridas.

11 Produktkalkylering; olika slag av produktkalkyler © ECC. Ej tillåtet att spridas.

12 Produktkalkylering; självkostnadskalkyler Självkostnadskalkyl är en produktkalkyl för att få fram en produkts självkostnad. Används oftast bland industribolag som tillverkar 1 enda produkt och delar in kostnaderna i rörliga och fasta kostnader. Men även bland industrier som tillverkar flera produkter och bland tjänste- och kunskapsföretag. Självkostnadskalkylen ger en fullständig kostnadsfördelning och beräknar samtliga kostnader för en produkt till dess att den är levererad och betald och kallas även för fördelningskalkyl. När används Självkostnadskalkylering? Vid prissättningsbeslut på lång sikt och långsiktiga lönsamhetsbedömningar. Särkostnad Fördelad/Tilldel ad Samkostnad Självkostnad Resultat = Intäkter - Självkostnad © ECC. Ej tillåtet att spridas.

13 Självkostnadskalkylen används vid: 1. Genomsnittskalkyl/Divisionskalkyl/Periodkalkyl/Processkalkyl (då Genomsnittskalkyl/divisionskalkyl används inom serietillverkande företag och inom processindustrin) 2. Normalkalkyl 3. Minimikalkyl Produktkalkylering; självkostnadskalkyler © ECC. Ej tillåtet att spridas.

14 Självkostnadskalkyl: 1 Divisionskalkyl Vanligaste självkostnadskalkylen kallas Divisionskalkyl/Genomsnittskalkyl (även kallad periodkalkyl och processkalkyl). För att få fram vad varje tillverkad enhet av produkten kostat, sk självkostnaden per styck (styckkostnaden) så dividerar man total kostnaden med totala antalet tillverkade enheter. Självkostnad per st = Totala kostnader för perioden Total Produktionsvolym & Självkostnad per st = RK/st + FK/st Används bland företag som inte har det svårt att fördela resursåtgången/kostnaderna för företagets olika produkter. Används därför oftast bland företag som: -Endast till verkar 1 produkt -Tillverkar fler produkter men där de gemensamma resurserna kan lätt produktanknytas © ECC. Ej tillåtet att spridas.

15 Självkostnadskalkyl: 1 Divisionskalkyl Exempel användning av Divisionskalkyl/Genomsnittskalkyl AB post tillverkar och säljer brevlådor. Vid en maskinell årskapacitet på tillverkningen av upp till 10 000 brevlådor uppgår de fasta kostnaderna till 750 000 kr och de rörliga kostnaderna till 25 kr/brevlåda. Självkostnaden per brevlåda enligt divisions/genomsnittskalkylen blir, om man tillverkar: 2000 brevlådor: 25 + 750 000 = 25 + 375 = 400 kr/ st 2000 7500 brevlådor: 25 + 750 000 = 25 + 100 = 125 kr/st 7500 Själkostnaden per brevlåda minskar ju fler man tillverkar. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

16 Självkostnadskalkyl: 1 Minimikalkyl En variant av Divisions/Genomsnittskalkylen är sk minimikalkylen, även kallad en ”krisvariant” till genomsnittskalkylen. Denna innebär också en ofullständig kostnadsfördelning och används ofta vid krislägen eller vid realisationsprissättningar för att på kort sikt ange absoluta lägsta pris, minimipris som är lika med det rörliga kostnaderna. Går man under detta vid sin prissättning blir förlusten större ju mer man producerar. Då priset inte täcker hela kostnaden används kalkylen i begränsade tillfällen som vid rea sättningar, då företaget har ledig kapacitet överväger att ta en offert även fast det inte täcker företagets självkostnad. Kan löna sig att sätta priset till den RK men på längre sikt måste företagets samtliga kostnader täckas för att överleva. Kostnad per st = RK/st © ECC. Ej tillåtet att spridas.

17 Självkostnadskalkyl: med påläggskalkyler Används i alla typer av verksamheter men har olika utseende. En påläggskalkyl i ett industriföretag är en produktkalkyl för att få fram en produkts faktiska självkostnad utifrån en kostnadsuppdelning i direkta och indirekta kostnader. Det innebär att man fördelar samtliga kostnaderna, även gemensamma omkostnader, ut till respektive kostnadsbärare (Se också FL2). Dilemmat som ganska självklart ligger i att kunna ”rättvist” fördela de indirekta kostnaderna. Påläggskalkylering innebär att sedan de direkta kostnaderna för material (dM) och lön (dL) fastslagits så sker en fördelning av de indirekta kostnaderna till respektive kostnadsställe efter en lämplig fördelningsprincip. Att det är en direkt kostnad betyder att dessa är i regel lätta att hänföra till enskilda produkter, dvs det finns klara orsakssamband mellan produkter och direkta kostnaderna. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

18 Indirekta kostnader även kallade omkostnader brukar i tillverkningsbolag delas upp i: -MO; materialomkostnader, indirekta kostnader avseende material tex kostnader för företaget inköpsavdelning, deras lön, hyran för lokal, kontorsmaterial osv - TO; tillverkningsomkostnader- TO, indirekt kostnader avseende tillverkningen - AO; administrationsomkostnader, AO indirekta kostnader avseende administration och ledning av företaget (löner till ledningen, ekonomiavdelningen, personalavdelningen etc) - FO; försäljningsomkostnader, indirekta kostnader avseende försäljning (löner, hyra porto, reklam osv) © ECC. Ej tillåtet att spridas.

19 Självkostnadskalkyl: med påläggskalkyler AO och FO brukar ofta läggas ihop och då benämnas Affärsomkostnader- AFFO. De olika påläggen ska täcka de olika avdelningarnas kostnader för att tillverka produkten (material, tillverkning, försäljning och administration) Påläggskalkylering innebär att efter man fastslagit de direkta kostnaderna för material och lön så sker en fördelning av de indirekta kostnaderna efter en lämplig fördelningsprincip. Därefter omfördelas dessa kostnader till respektive kostnadsbärare med hjälp av en procentuell påläggning sk MO-pålägg, TO-pålägg, AO- och FO-pålägg. Påläggen sker i 2 steg: 1.Beräkning av pålägg 2.Användning av framräknade pålägg © ECC. Ej tillåtet att spridas.

20 Självkostnadskalkyl: med påläggskalkyler 1.Beräkning av pålägg Pålägget beräknas som ett procent pålägg av den kostnadstyp man avser att beräkna pålägget för. Man utgår från att de varor som anses ha en större del av de indirekt kostnaderna ska ha ett större procentpålägg än andra varor. Tex i en butik är de varor som kräver en högre ”arbetsbelastning” ska belastas med större pålägg än andra varor det an tex tungarbetade varor som kräver kanske högre service gentemot kund eller som tar större utrymme i butiken. Dock brukar man nöja sig med att beräkna en genomsnittlig påläggsprocent för varje varutyp. Denna påläggsprocent kan sen justeras uppåt eller nedåt för de enskilda varorna. Beräkningen sker så att indirekta kostnader samt önskad vinst sätts i relation till de direkta kostnaderna, dessa kallas för påläggsbasen. Påläggsbasen varierar då med olika kostnadstyper. PÅLÄGGSPROCENT = Indirekta kostnader + budgeterad vinst Direkta kostnader  MO-pålägg = Företagets totala MO Företagets totala dM  TO-pålägg = Företagets totala TO Företagets totala dL  AFFO pålägg = Företagets totala AffO Företagets totala tillverkningskostnader © ECC. Ej tillåtet att spridas.

21 Självkostnadskalkyl: med påläggskalkyler © ECC. Ej tillåtet att spridas.

22 Självkostnadskalkyl: ABC kalkyl ABC- kalkylering sker genom att: -Redovisa de indirekta kostnaderna till aktiviteter istället för kostnadsställen -Identifiera kostnadsdrivarna för varje aktivitet -Fördela kostnaden för företagets aktiviteter med kostnadsdrivare som grundläggande fördelningsnyckel. Påläggskalkylen utarbetades på 1940 - talet när man använde få maskiner och mycket manuellt arbete vilket innebar att de direkta kostnaderna blev en stor del av en produkts totalkostnad (dL, dM osv). På så vis blev kostnadsfördelningen mellan produkterna rättvis. Man tillverkade också färre antal produkter och varianter vilket gjorde att påläggskalkylmetoden var relativt enkel att använda. Men med tiden automatiserades mycket och varianterna av produkterna blev flera varför de indirekta kostnaderna blev större, därför har påläggsmetoden blivit för många företag en sämre metod att använda. En konsekvens av detta är att man inte vet direkt vilka företag eller produkter som är lönsamma. ABC metoden (Activity Based Costing) fungerar därför ibland bättre i dagens moderna samhälle. Den utgår från kunden och de produkter som denne köper. Därefter kartlägger man de aktiviteter som behövs för att framställa dessa produkter. Man försöker se vad dessa aktiviteter kräver för resurser och vad de kostar. Därigenom löser man problemet med att fördela indirekta kostnader. Alla kostnader ska kunna hänföras till en aktivitet ABC metoden arbetar således i omvänd riktning mot den traditionella kalkylmetoden © ECC. Ej tillåtet att spridas.

23 Självkostnadskalkyl: ABC kalkyl Kostnadsslag Aktiviteter Kostnadsbärare Produkt Kund Kalkylering Det är alltså aktiviteterna som är det centrala i ABC metoden; vilka aktiviteter behövs för att framställa produkten som kunden efterfrågar och produkterna ska endast belastas med dessa aktiviteters kostnad. Det kan vara enklare att se vilka aktiviteter som belastar produkterna. Exempel aktiviteter; mottagning material, transport av material, förpackning av produkt osv. Positivt Negativt Påläggsmetoden i kombination med ABC- metoden © ECC. Ej tillåtet att spridas.

24 Självkostnadskalkyl: ABC kalkyl Exempel ABC kalkyl. Clean-cloth AB tillverkar skyddskläder i plast. Företaget har beräknat kostnaden för direkt material till 3,10 kr för ett par skyddshandskar. Materialomkostnaden har beräknats med hjälp av påläggsmetoden till 9 % dvs 28 öre. Företaget har dessutom beräknat materialomkostnaden med hjälp av ABC-metoden för att få en jämförelse. Företaget har kartlagt vilka aktiviteter som ingår i ”materialomkostnaden”. Därefter har man sett vilka aktiviteter varje produkt behöver och lagt på kostnaden för denna. En anbudsbegäran kostar tex 1000 kr att genomföra. Skyddshandskar köps in 4 ggr per år. Den totala kostnaden för anbudsbegäran för handskarna blir 4 000 kr. Företaget tillverkar 500000 par skyddshandskar per år och kostnaden för anbudsbegäran blir 4000/ 500 000 = 0,8 öre. Företaget kan minska denna kostnad genom att antingen göra färre inköp eller inte ta in anbud vid varje inköpstillfälle. Genom att beräkna alla aktiviteter har man fått fram följande materialomkostnader: AktivitetSkyddshandskar Anbudsbegäran0,8 Leverantörskontrakt0,8 Beställning0,4 Godsmottagning1,4  summa = 17 öre Transport2,8dvs Materialomkostnaden enl Förrådshantering3,4ABC metoden är 11 öre lägre Godsutlämning1,4än vad man kommit fram till Räntekostnad6,0med påläggskalkylen (28 -17) © ECC. Ej tillåtet att spridas.

25 Självkostnadskalkyl: ABC kalkyl Timkalkylen är en form av ABC metoden. I tjänste- och kunskapsföretag och företag med projektorienterad verksamhet som producerar någon form av service, säljer sin arbetsinsats till kunderna. Självkostnadskalkyleringen för att ta reda på uppdragets självkostnad görs då framförallt för att ha en utgångspunkt för prissättningen tex per timme eller per uppdrag. Om ett tjänsteföretag använder sig av en enda tjänst kan man använda sig av genomsnittskalkylmetoden. Företagets totala kostnader divideras med antalet nedlagda timmar. När man fördelar kostnaderna per timme kallas kalkylen för timkalkyl I kalkylen räknar man med sådana timmar man kan ta betalt för sk debiteringsbar tid. Övrig nedlagd tid är ej debiteringsbar, sk spilltid som tex viss administration I tjänste- och kunskapsföretag som utför mer än en tjänst eller har en mer skiftande verksamhet är det istället anligt att man använder en timdebitering som grundar sig kostnadsuppdelning i direkta och indirekta kostnader utifrån lönekostnader plus ett procentpåslag för indirekta rörelsekostnader. Tex om utgångspunkten för timdebiteringspriset är den direkta lönen så kan projekt- /uppdragsomkostnaderna beräknas som ett pålägg på den direkta lönen. När man sedan fått fram självkostnadspriset för ett projekt eller uppdrag bestäms timpriset som självkostnadspris + vinst. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

26 Självkostnadskalkyl: ABC kalkyl Timkalkylen exempel AO= indirekta kostnader för företagets administration och ledning tex kostnader för ekonomi- personalavdelningar och IT-kostnader FO = indirekta kostnader i samband med försäljning tex löner eller reklam Projekt-/Uppdragsomkostnader = indirekta kostnader för att kunna producera tjänsten tex kostnader för värdeminskning maskiner och inventarier, drift, lokaler, räntor, telefon, porto mm Speciella direkta kostnader = tex resekostnader, materialkostnader och underkonsultkostnader Direkta lönekostnader = lön till egen personal som direkt kan påföras ett projekt eller uppdrag Självkostn ad (Sjk) Timpris/Anbudspris = Sjkpris + Vinstpålägg © ECC. Ej tillåtet att spridas.

27 Exempel Timkalkylen AB textätt utför reklamuppdrag åt företag samt originalarbete på dator för annonstidningar. Företaget ska beräkna kostnad per timme för att använda dator, skrivare etc. 1.Förbrukningsmaterial30000 2.Lokalkostnader9 000 3.Underhållningskostnader32 500 4.Bemanning (0,75% av arbetstid), bruttolön132 000 5.Personalomkostnader (inkl arbsgivavg) 43 %56 800 6.Del av arbetsledare22 000 7.Personalomkostnader av rad 610 100 8.Kalkylmässiga avskrivningar65 000 9.Kalkylmässig genomsnittlig ränta45 000 10.tillverkningsomkostnader(1-9)402 900 11.AFFO, 30% av TO120900 12.Självkostnad523 800 13.Vinst och riskpålägg52 400 14.Årskostnad inkl vinst576 200 Tillgänglig tid (ta bort semestertid, sjuktid) = 1760 timmar. Ta bort spilltid, 20%  -352 tim. det innebär debiterbartid 1408 timmar. Kostnad/debiterbar timma = 576200/1408 = 409 kr © ECC. Ej tillåtet att spridas.

28 Självkostnadskalkyl: 2 Normalkalkyl Vid en Normalkalkyl eller Normalårskalkyl fastställer man en normal produktionsvolym. Fördelar Nackdelar Självkostnad per st = Fasta kostnader + Rörliga kostnader Normal volymVerklig Volym Kapacitetsutnyttjande = Utnyttjad kapacitet (verklig volym) Normal Kapacitet (normal volym) Sysselsättningsgrad/beläggningsgrad = Utnyttjad kapacitet (verklig volym) * 100 Normal Kapacitet (normal volym) Sysselsättningsgrad, % > 100% = övertäckning Sysselsättningsgrad, % < 100% = undertäckning Används…. Självkostnad per st = Fasta kostnader + Rörliga kostnader Normal volymVerklig Volym © ECC. Ej tillåtet att spridas.

29 Självkostnadskalkyl: Normalkalkyl Exempel användning av Normalkalkyl AB post tillverkar och säljer brevlådor. Vid en maskinell årskapacitet på Tillverkningen av upp till 10 000 brevlådor uppgår de fasta kostnaderna till 750 000 kr och de rörliga kostnaderna till 25 kr/brevlåda. Den normala årsproduktionen ligger på 5000 brevlådor. Självkostnad per brevlåda enligt normalkalkyl blir om man tillverkar: 2000 brevlådor: 25 + 750 000 = 25 +150 = 175 kr/ st 5000 Sysselsättningsgrad, %: 2000 * 100 = 40% 5000 7500 brevlådor: 25 + 750 000 = 25 + 150 = 175 kr/st 5000 Sysselsättningsgrad, %: 7500 * 100 = 150% 5000 Självkostnaden/brevlåda blir lika stor oavsett man tillverkar 2000 eller 7500 brevlådor. jämfört med genomsnittsmetoden får man med normalkalkyl undertäckning med (175 – 400) 225 kr/brevlåda vid en tillverkning av 2000 brevlådor men en övertäckning med (175 – 125) 50 kr/brevlåda vid en tillverkning av 7500 brevlådor. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

30 Kalkylering kan man göra som totalkalkyl eller som bidragskalkyl Bidragskalkyl; delkalkyl som endast gäller en del av företaget tex en avdelning eller en produkt. Dvs vilket bidrag denna del har till hela företaget. Denna görs ofta av avdelnings-/produkt-/områdesansvarig. Ansvar har då decentraliserats till dessa (se FL 2 om ekonomiskt ansvar) och man applicerar en målstyrning dvs dessa mål ska denna ansvarig uppnå. Resultatet för dessa olika delar beräknas då med hjälp av bidragskalkyler där företagets intäkter och kostnader delas upp i kalkylen på olika delar av företaget som tex en avdelning. Särintäkter Särkostnader- kan vara fasta och rörliga, exempel? TB Samkostnader.- exempel?? Resultat Avdelning 1 Särintäkter -Särkostnader = Täckningsbidrag Avdelning 2 Särintäkter -Särkostnader = Täckningsbidrag -Samkostnader = Resultat Bidragskalkyl © ECC. Ej tillåtet att spridas.

31 Bidragskalkyl Grundtanken med bidragskalkylering är en beslutssituation tex i samband med budget eller produktkalkylering och olika lönsamhetsberäkningar. Bidragsmetoden anger tex lägsta gräns vid prissättning, ger vägledning vid produktval och kortsiktig lönsamhetsbedömning. Metoden är enkel att använda då man slipper använda sig av fördelningsgrunder för indirekta kostnader. Denna är därför kallad även ofullständig kostnadsfördelning då man endast beräknar särkostnaderna för ett kalkylobjekt medans samkostnaderna (de gemensamma kostnaderna) behandlas i en klumpsumma (se FL2 också) Man tittar som sagt på TB (skillnaden mellan särintäkter och särkostnader) vars uppgift är att täcka samkostnaderna och ge vinst. Är TB positivt är beslutsalternativet lönsamt. TB kan användas för enstaka produkter, funktioner, butiker, resmål osv. TB = vilket bidrag ett handlingsalternativ ger om TB är positivt är alternativet lönsamt. Då man beräknar på fler alternativ är det alternativ lönsammast som ger störst TB TB = Pris/st – RK/st alt Särintäkter – Särkostnader TTB = TB/st * volym alt Totala Särintäkter – Totala särkostnader Resultat = TTB – Samkostnader Täckningsgrad = hur stor del av priset (TI) som utgörs av TB  TG = TTB / TI alt TB * 100 Särintäkter © ECC. Ej tillåtet att spridas.

32 Bidragskalkyl Exempel Bidragskalkyl Lars Rossander anordnar resor till USA för svenska småföretagare. Syftet med resorna är att ge inspiration och idéer till sina egna verksamheter. Intresset för resorna har dock inte varit så stort som Lars hoppats på Det har endast kommit in 14 anmälningar till de 20 platser han har. Lars kostnader per resa är 9 600 kr per plats. De pengarna riskerar han att förlora då han bundit upp sig för hotell, transport mm. Han funderar på att skicka ut direktreklam till ett antal småföretagare, vilket skulle kosta 12 000 kr. denna åtgärd tror Lars skulle räcka och få de återstående platserna sålda. Som alternativ skulle han kunna sälja de 6 återstående platserna till småföretagare i Åbo i Finland till ett nedsatt pris. Dessa har visat sig intresserade av resan men vill bara betala 11 500 kr istället för ordinarie pris på 14 500 kr, vilket skulle innebära en nedsättning av priset med 3 000 kr. DirektreklamPrisnedsättning Särintäkter (6 * 14 500)87 000Särintäkter (6 * 11 500)69 000 Särkostnader - 12 000______ Täckningsbidrag + 75 000Täckningsbidrag + 69 000 Lars har 2 handlingsalternativ som båda är lönsamma i jämförelse med alternativet att inte få resorna sålda. Han bör välja det alternativ som är mest lönsamt, dvs att skicka ut direktreklam (risk dock att det inte leder till 6 platser sålda) © ECC. Ej tillåtet att spridas.

33 Prissättning Förutom att beräkna kostnaderna och intäkterna så är kalkyleringen en del av hur man sätter priset. Vid prissättning bör man också ta hänsyn till följande: 1.Konkurrenternas priser för liknande varor eller tjänster. Hur pass man är beroende eller påverkas av konkurrenternas priser beror på ens egen vara/tjänst och tillgången av den tex kanske man i den geografiska del man erbjuder denna inte finns några andra konkurrenter eller kan man ha unika produktegenskaper som skiljer sig från konkurrenternas produkters egenskaper. På så sätt kan man skaffa sig konkurrensfördelar och inte vara lika beroende av konkurrenternas prissättning. (oavsett priset bör du ändå alltid fundera på hur du skiljer dig från konkurrenterna) 2. Kundens villighet att betala ett visst pris för en produkt. Och man säger att det är den nytta som kunden får av en produkt/tjänst som avgör den acceptabla prisnivån på marknaden. Det kan vara svårt att avgöra i förväg, kan använda verktyg som intervjuer eller testförsäljningar för att få reda på det. Prestige är också en slags nytta tex ett exklusivt varumärke. Man brukar också prata om kundens priskänslighet, sk priselasticitet dvs kundernas vilja att köpa när priset på en produkt förändras. Ta reda på detta genom tex marknadsundersökningar, se vad som tidigare hänt vid prisförändringar, testsälja med olika priser. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

34 Kalkylering i olika typ av verksamheter Industri- tillverkningsföretag I industriföretag med en enda produkt är det tillräckligt att använda en självkostnadskalkyl enligt divisions eller normalkalkylmetoden Vid flera produkter används påläggskalkyl Bidragskalkylering Ledig kapacitet: - en produkt/order är på kort sikt lönsam att sälja om TB är positivt - lägsta möjliga pris på en produkt är det pris som täcker särkostnaderna Gemensam trång sektion(begränsa tillverkningen tex råmaterialet) - välj den produkt som ger störst TTB Handelsföretag Kännetecknas av inköp, hantering, lagring och försäljning- utan egen tillverkning -Självkostnadsberäkning sker vanligtvis med hjälp av påläggskalkylering -Varukostnaden är den enda direkta kostnaden (indirekta alla andra som lön, lokal etc) Bidragskalkylering Varukostnad = fakturakostnad (inköpspris) + hemkostnader Bruttovinst = Försäljningspris – Varukostnad Nettovinst = TB – Rörelsekostnader Tjänsteföretag Divisionskalkyl eller timkalkyl (men använd påläggskalkyl för att jämföra med divisionskalkylen) Bidragskalkylering Särkostnad = Lönekostnad + specifika projektkostnader Vanligt att använda sig av timkalkylering © ECC. Ej tillåtet att spridas.