Föreläsning 2: Internationaliseringen av skola och högre utbildning 1.

En presentation över ämnet: "Föreläsning 2: Internationaliseringen av skola och högre utbildning 1."— Presentationens avskrift:

1 Föreläsning 2: Internationaliseringen av skola och högre utbildning 1

2 Inledning Globaliserat samhälle  globaliserad utbildning Ett exempel på vad som sker när utbildningskapitalet omförhandlas och förändras Internationalisering = kapital Hur påverkar detta elevers (och familjers) utbildningsstrategier samt skoldynamiken inom utbildningsfältet? 2

3 Bakomliggande orsaker 1) Globalisering Historiskt sett har utbildning till stor del varit ett nationellt projekt – vilka utmaningar reser globaliseringen för utbildningssektorn? Globalisering = förändringar av ekonomi, politik och kultur som innebär att gränser mellan nationalstater delvis luckras upp eller utmanas (ex kapital och information färdas rekordsnabbt över nationsgränser, bl a genom internet, globala organisationer som EU och världsbanken får mer inflytande över såväl ekonomi som politik, multinationella företag växer utanför nationalstaters kontroll). Globala utmaningar (ex miljö, migration). Ekonomiskt perspektiv: Vilka ekonomiska (arbets)marknader ska utbildningen möta? Politiskt perspektiv: Vilka politiska krafter, aktörer och ideologier formar dagens utbildning? Kulturellt perspektiv: Hur förhandlas betydelser av kultur och identitet i en globaliserad utbildningssfär? Homogenisering (Macdonaldisering) – utbildning anpassas enligt internationella direktiv (ex Bologna) Heterogenisering (ökad differentiering) – ökade skillnader (ex elitsatsningar) 2) Nivellering av utbildning  allt viktigare att profilera sig och skapa en ’unik’ CV 3

4 Internationella utbildningstillgångar Internationellt anpassad utbildning - IB-program Internationellt orienterad kunskap - Språkkunskaper - Inriktning mot ekonomi, politik, miljö, global rättvisa etc Internationella erfarenheter - Fältresor - Internationell litteratur, media Internationella nätverk - Företag, universitet, organisationer Kosmopolitiskt habitus? 4

5 Internationella tillgångar i bruk Internationella arenor Nationella arenor Internationella tillgångar som hinder och/eller möjlighet på nationella utbildnings- och arbetsmarknadsarenor Nationellt formade (internationella) tillgångar 5

6 Börjesson – transnationella strategier Enkät- och intervjustudie med svenska studenter som läst i Frankrike och USA Transnationella strategier ”är av en sådan art att de överskrider nationsgränser utan att direkt involvera nationalstater och deras företrädare. För de sistnämnda företeelserna används termen ’internationella’. Det primära intresset (…) riktas mot den nivå där svenska universitets och högskolors administratörer knyter band med administratörer i andra länder och där svenska studenter av olika anledningar väljer att tillbringa allt från några månader till åtskilliga år vid utländska lärosäten.” (s. 539) Två typer av strategier: a)”de strategier som sociala grupper utvecklar för att vidmakthålla, försvara eller förbättra sina ställningar visavi andra sociala grupper” b)”de strategier som företrädare för lärosäten och utbildningar använder sig av för att stärka sina positioner på ett nationellt fält och, i undantagsfall, även på ett globalt utbildningsfält.” (s.539) 6

7 Vilka transnationella satsningar är viktiga? Val av utbildningsinstitution är avgörande Men även… -Tid -Plats/land -Hur väl man lyckas med sina studier 7

8 Vilka tillgångar generar de transnationella utbildningarna? Allmänt transnationellt kapital Språkligt kapital Nationsspecifikt transnationellt kapital Platsspecifika symboliska tillgångar Transnationellt socialt kapital 8

9 Transnationella utbildningsstrategier Studenter (se ovan) Utbildningsinstitutioner: högskolor och universitet positionerar sig med hjälp av transnationella utbildningsstrategier (ex genom utbyten och forskarnätverk) 9

10 Weenink – kosmopolitiskt kapital Holländsk enkät- och intervjustudie med föräldrar till gymnasieelever Kosmopolitanism = ”a consciously constructed, normative, moral and political ideal of world citizenship […] cultures that are ‘carried by a transnational network rather than by a territory’” Två typer av föräldrar: – Dedikerade kosmopoliter – Pragmatiska kosmopoliter 10

11 Kosmopolitiskt kapital Grundläggande idén: kosmopolitanism – en orientering mot den globaliserade världen – utgör en tillgång. ”So, cosmpolitanism is also a source of power and can be understood as a form of social and cultural capital: cosmopolitan capital. Cosmopolitan capital is, first of all, a propensity to engage in globalizing social arenas. Cosmopolitan capital comprises bodily and mental predispositions and competencies (savoir faire) which help to engage confidently in such arenas. Moreover, it provides a competitive edge, a head start vis-à-vis competitors. People accumulate, deploy and display cosmopolitan capital while living abroad for some time, visit and host friends from different nationalitites, attend meetings frequently for an international audience, maintain a globally dispersed circle of friends and relatives, read books, magazines, and journals that reach a global audience and possess a near-native master of English and a least one other language” (Weenink 2008: 1092). 11

12 Wagner – inter/nationella resurser Spänningen mellan det internationella och det nationella En ’nomadisk’ elit med världen som sin arbetsplats –väljer utbildningar för sina barn enligt en nationell logik Exempel: svenska skolan i Paris Enkätundersökning i Frankrike vid skolor för de s k expatrierades barn, ex diplomater, affärskvinnor/män, en internationell ’nomadisk’ elit. ’Totalutbildningar’ - riktar sig till personens alla dimensioner – Barnen lär sig att de tillhör en ’separat social grupp’ – både i rel till landet där de befinner sig, och klassmässigt (de utgör avskilda elitgrupper). – Barnen lär sig identifiera sig med en ’internationell anda’ och en typ av internationell elitgemenskap – Barnen lär sig att mobilitet – rörelse – är norm = flexibilitet – Barnen fostras in i en väldigt speciell form av nationell kultur som trycker på det typiska, mat, kläder och finkultur 12