Surgörning av flyt- och biogödsel för bättre kväveutnyttjande Kjell Gustafsson Agroväst.

En presentation över ämnet: "Surgörning av flyt- och biogödsel för bättre kväveutnyttjande Kjell Gustafsson Agroväst."— Presentationens avskrift:

1 Surgörning av flyt- och biogödsel för bättre kväveutnyttjande Kjell Gustafsson Agroväst

2 Hur man fördubblar kväveeffektiviteten i nötflytgödsel! Sofia Delin SLU, Lennart Wiklund och Ola Hallin Rådgivarna Sjuhärad

3 Hur man fördubblar kväveeffektiviteten i nötflytgödsel! Stiftelsen Lantbruks- forskning

4 Stallgödsel - en stor växtnäringsresurs - som kan utnyttjas mycket bättre! 23 % av det växttillgängliga kvävet kommer från stallgödsel – kan ökas genom rötning och surgörning 71 % av fosfortillförseln – effekten kan sannolikt förbättras genom surgörning 86 % av kaliumtillförseln Biogödsel (rötrestgödsel) ökar med ökande biogasproduktion 92 % av slaktsvinsgödsel hanteras som flytgödsel 82 % av mjölkkogödseln hanteras som flytgödsel Källa: SCB 2012

5 Det finns mycket goda förutsättningar för bättre växtnäringsutnyttjande i flyt- och biogödsel! Dagens rampspridare har en god spridningsjämnhet - väl motsvarande mineralgödselspridare Växtnäringsinnehållet varierar mycket men det kommer sannolikt att kunna mätas online med NIR-teknik Genom tillsats av syra eller annan produkt kan kvävet och fosforn göras väsentligt mer växttillgängligt

6 Källa: Sofia Delin, SLU Skara Kol/kvävekvoten har avgörande betydelse för kväveeffekten (Krukförsök)

7 Resultat från fältförsök Källa: Sofia Delin, SLU Skara

8 Resultat från fältförsök Medel från 3 försök i havre: ett i Västergötland 2012 och två i Halland 2012 och 2013 Källa: Sofia Delin, SLU Skara

9 Ammoniakförlusterna från gödseln kan vara stora och varierar med: mängd flytgödsel eller rötrest applikationsteknik halt ammonium i gödseln pH-värde vindhastighet temperatur planttäckning markfuktighet

10 Surgörning sänker pH och andelen ammoniak minskar Nötflyt pH 6,7-7,0 Rötrest pH 7,7-8,3

11 I Danmark är surgörning av flytgödsel ganska vanligt Vanligaste använd syra är svavelsyra relativt billig, ca 2 kr/l vid stora volymer täcker svavelbehov Surgörningen görs med olika metoder syran blandas in i pumpbrunn eller flytgödselbehållare syran tillsätts vid spridningen

12 Danska försökserfarenheter Minskad avgång ammoniak med 50-70 % Skördeökningar på 200-400 kg/ha Enskilt försök 2011 1000 kg skördeökning Bättre fosforutnyttjande i majs, dubbelt P-upptag

13 0 kg N 60 kg N 54 kg NH 4 -N 66 kg NH 4 -N 54 kg NH 4 -N + 50 kg N 0 kg N 50 kg N 50 kg NH 4 -N 50 kg NH 4 -N + 40 kg N Ingen kvävegödsling Axan Flytgödsel Flytgödsel + syra Biogödsel Biogödsel + syra Flytgödsel + Axan Flytgödsel + Axan + syra Första skörd Andra skörd Nötflytgödsel i gräsvall på Rådde, 2013

14 ammoniumkväve Organiskt kväve Röta: 0-25 kg Syra: 20-40 kg Nötflytgödsel i gräsvall på Rådde, 2013

15 Skörderesultat 2 delskördar i gräsvall på Bjertorp LedKg N/haTS-skördRel.tal, % 0 N0242437 Axan1106474100 Axan1806988108 Nötflyt95394561 Nötflyt syrat95472973 Surg + 12 % Biogödsel105584090 Biogödsel syrat1057797120 Surg + 30 %

16 Syra RåddeBjertorp Led Gödselmedel Mängd kgN/ha Ts-skörd kg/ha N-skörd kg N/ha Ts-skörd kg/ha N-skörd kg N/ha AInget N0 96414 1320 14 BAxan60 320956 3640 49 CAxan100 375495 4250 71 DNötflytgödsel 45 1,54 2 192933 2230 26 ExNötflytgödsel 45 1,54 2 231846 2740 35 FAxan60 315360 3490 49 GAxan60 317757 3460 48 HBiogödsel 57 1,66 2 262648 3380 40 IxBiogödsel 57 1,66 2 321567 4520 59 JAxan60 316861 3460 52 KAxan60 320861 3600 46 LNötflyt + Axan45 1,54 2 +40 298360 3530 49 MxNötflyt + Axan45 1,54 2 +40 326077 4270 63 LSD 160 440 Ts-skörd och kväveskörd vid första skördetillfället på Rådde och Bjertorp 1) NH 4 -N Bjertorp 2) NH 4 -N R å dde

17 RåddeBjertorp Led Syra Gödselmedel Mängd kgN/ha Ts-Skörd kg/ha N-skörd kg N/ha Ts-skörd kg/ha N-skörd kg N/ha AInget N 087523 450 5 BAxan 50197629 1010 19 CAxan 80275058 1210 27 DAxan 50238239 880 14 EAxan 50245341 1080 18 FNötflytgödsel 45 1 /50 2 140724 500 7 GxNötflytgödsel 45 1 /50 2 164932 620 10 HAxan 50244942 930 18 IAxan 50218938 1150 23 JBiogödsel 53 1 /50 2 138622 770 12 KxBiogödsel 53 1 /50 2 215541 1020 22 LNötflyt + Axan 45 1 /50 2 +30217641 980 18 MxNötflyt + Axan 45 1 /50 2 +30240449 1000 22 LSD 240 250 Ts-skörd och kväveskörd vid andra skördetillfället på Rådde och Bjertorp 1) NH 4 -N Bjertorp 2) NH 4 -N R å dde

18 Genom att både röta och surgöra nötflytgödseln har mineral- gödselvärdet ökat från ca 30 % till 70 % av totala kväveinnehållet - således mer än en fördubbling.

19 Var och hur skall syratillförsel göras? Kan ske tidigt eller sent i hanteringskedjan I Danmark tillämpas flera olika tekniker Tidig tillförsel minskar emissioner av ammoniak och metan under lagringen - något högre dos för att kompensera buffring Sen tillförsel ger större möjlighet till att anpassa dosen efter spridningsförhållandena Andra produkter än svavelsyra kan bli aktuella, t ex kalciumklorid

20 Infarm A/S infarm-teknik www.infarm.dk Infarmsystemet bygger på att den surgjorda gödseln pumpas tillbaks till stallet. Ett system som ej tillämpas i Sverige.

21 ø rum-Smeden www.oerum.com

22 Biocover A/S SyreN-teknik www.biocover.dk CSR Environment Prize 2012

23 Surgörning kan även öka fosforns tillgänglighet

24 Danska försök visar på möjligheten att ersätta startfosfor i majs genom surgjord flytgödsel

25 Sammanfattande effekter av surgörning enligt D. Fangueiro, Technical University of Lisbon presenterade på Manuresource 5-6/12 2013

26 Fortsatt utvecklingsarbete behövs för såväl onlinemätning som surgörning. Tack för att ni lyssnade! Kjell Gustafsson, Agroväst